Gruppbostäder och LLS- boenden är en allt intressantare marknad för fastighetsbolagen. Avkastningskraven kommer att sjunka.
Bristen på bostäder i de flesta kommuner är känd, men även inom gruppbostäder är situationen rätt kritisk. I bostadsmarknadsenkäten 2020 som Boverket gör uppger 144 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning.
Gruppbostäder och så kallade LSS-boende är därför intressanta objekt för bolagen inom samhällsfastigheter. Sehlhall Fastigheter har specialiserat sig på omsorgsfastigheter och har som mål att bygga sex LSS-boenden varje år i landet.
– Underskottet är stort och hemmen fyller en viktig social funktion. Lagen kräver att kommunerna ska ta fram boenden så att funktionshindrade kan få en egen bostad men väntetiderna kan vara långa, upp till ett år, säger Dan T. Sehlberg, vd och huvudägare i Sehlhall.
För tio år sedan var det tre bolag som lämnade in anbud, idag är det kanske ett trettiotal aktörer.
Dan T. Sehlberg konstaterar att konkurrensen hårdnat i sektorn.
– För tio år sedan var det tre bolag som lämnade in anbud, idag är det kanske ett trettiotal aktörer. Vår strategi är då snarare att börja med en kommundialog för att ta reda på behoven för att sedan leta mark, har man med sig kommunen från början blir det en tryggare affär där vi kan betala bättre och skapa en högre kvalitet, säger Dan T.Sehlberg.
Ett typiskt LSS-boende om 500 kvadratmeter kostar mellan 15 och 20 miljoner att bygga. Under de senaste tio åren har yielden stadigt tickat ner och ligger idag på 4,5–5,5 procent. Hyresavtalen skrivs på 15 till 25 år.
– Min bedömning är att avkastningskraven för gruppbostäder kommer att fortsätta att sjunka, och närma sig äldreboenden och vanliga hyresbostäder, säger Dan T. Sehlberg.