Bostadsutvecklarnas våta dröm men också ifrågasatt för att inte ta hänsyn till de äldre industrihusen. En ny strukturplan är framtagen för 1 800 bostäder i Lövholmen.
Det gamla industriområdet Lövholmen mellan Liljeholmen och Gröndal i Stockholm har utvecklare länge kastat lystna blickar på. Här vid vattnet och nära Södermalm finns Cementas fabrik, Beckers tidigare färgfabrik och en stor del andra byggnader som rymt olika hantverk.
För markägarna, bland annat Skanska, hade enklast varit att riva rubbet och sedan bygga bostäder, service och kontor på marken. Men en stor del av byggnaderna är grönklassade av Stockholms stadsmuseum och en stark opinion väcktes när detaljplanen lades fram 2017. Länsstyrelsen underkände också planen som man menade saknade en utredning som visar att byggnader inte går att sanera och bevara.
[ Annons ]
Nu har stadsbyggnadskontoret och arkitektbyrån FOJAB tillsammans med berörda fastighetsägare tagit fram en ny strukturplan för området.
– Vi sparar fler byggnader och ger de kulturhistoriska byggnaderna en värdig inramning. Den bebyggelse vi lägger får träda tillbaka lite och ska rama in de bevarade husen, säger Magnus Lundström, ansvarig arkitekt på FOJAB.
Störst förändring är att tidigare planerad bebyggelse längst med kajen nedanför Färgfabriken är borta och ersatt av ett torg med terrass och badbrygga. Men med glesare bebyggelse försvinner också bostäder vilket förstås leder till att hyror och priser på bostäderna kommer gå upp. Området kräver även stora saneringar som är dyra.
I planen finns ett antal högre bostadshus från 17 till 22 våningar. Magnus Lundström anser att de knyter an på ett bra sätt till omgivningen.
– Det är idag högre byggnader vid Liljeholmskajen och i Marievik ska det byggas hus med 32 våningar.
Catharina Högstedt, arkitekt och engagerad för att rädda bebyggelse i Lövholmen, säger att hon inte hunnit studera den nya planen i detalj.
– Den verkar i alla fall vara något bättre än den förra. Torget vid Färgfabriken är bra i förslaget, men i övrigt anser jag att hela tanken med ett så här tätt bebyggt område med höga byggnader är feltänkt. Det leder till mörka bostäder och mörka gårdar – förutom för de som har råd att köpa närmast vattnet eller högst upp i husen.
Hon anser att stadens visioner för området runt Liljeholmen och Gröndal har antagit för stora proportioner.
– Vi måste behandla ytterstad på samma varsamma sätt som innerstan. Det går inte att bygga täta områden med så höga hus och utan att det finns utrymme för parker och för rekreation, och utan skolor och bra kollektivtrafik, säger Catharina Högstedt.
