[ Annons ]

Publicerat 23 oktober, 2012

Lysande idéer skapar värden

Från effektivare arbetsplatser till tryggare vardag. Ljus skapar engagemang och är ett av de mest effektiva sätten att skapa förändring.

Tidig morgon vid Norrmalmstorg. Över de morgonpigga som loggar in på sina datorer silar det första rodnande morgonljuset in genom fönstret – ett helt artificiellt ljus från 294 LED-lampor, programmerade att spegla himlens skiftningar från morgon till kväll.

[ Annons ]

Kai Piippo, ljusdesignern som står bakom Nordic Voxel – LED-installationen som beskrivs ovan – är entusiastisk över den palett av nya möjligheter som den digitala tekniken gett honom. Helt plötsligt är det möjligt att göra om kontorstaket till en himmel med små lätta moln, eller kanske låta entrén till köpcentret ändra karaktär utifrån hur besökarna rör sig.
– LED är inte ett nytt kapitel. Det är en helt ny bok, säger Kai Pippo.

Men det har länge varit ett för stort fokus på själva ljuskällorna, menar han. Istället för att enbart fokusera på den installerade effekten måste vi tala om den faktiska elförbrukningen. Och kanske ännu viktigare är att få upp ljusets funktion på agendan.
– Att som hyresgäst ha dåligt ljus är förödande, då talar jag om livskvalitet. Det är så klart bra med energitänk och hållbarhetstankar, men det måste vara vackert… häftigt… man måste känna sig glad när man kommer in i byggnaden. Rätt ljus är absolut lönsamt, säger Kai Piippo.

Energibesparingen är dock än så länge den faktor som är lättast att ställa upp i en ren lönsamhetskalkyl.
– Man får gå tillbaks till 1995, då de nya T5 lys­rören med elektroniska driftdon kom, för att uppleva ett lika stort språng inom energieffektiviseringsområdet som nu. Genom att byta ut ålderdomliga belysningsanläggningar mot moderna armaturer kan man uppnå en energibesparing på över 40 procent. I kombination med dagens styrsystem för dagsljus- och närvaroavkänning kan man spara upp till 80 procent, säger Magnus Frantzell, vd för branschorganet Belysningsbranschen.

Nordic Voxel består av 294 klot med LED-lampor. När den lyser med fullt vitt ljus är förbrukningen 720W. Samma ljuskrona med 40 watts glödlampor hade för-brukat 11 ?760W. Foto: Kristofer Samuelsson

Med stöd av siffror från Energimyndigheten menar han att den sammanlagda besparingspotentialen är så stor att den motsvarar Sveriges hela vindkraftsproduktion på fem TWh. Trots det är 63 procent av armaturerna i landets kontorslokaler av äldre modell. Vårdlokaler är värst med 82 procent gamla armaturer.

En förklaring är så klart de historiskt sett låga elpriserna. Men de är som sagt historia. Kanske är det trots allt inte en så lönande investering?
– Jo, men det är i många fall en plånbok som står för investeringen och en annan som tar hem vinsten av lägre energiförbrukning, säger Magnus Frantzell.

Han sätter stort hopp till att Grönt hyresavtal ska driva på utvecklingen genom en överenskommelse kring hur investeringskostnader och kostnadsbesparingar ska fördelas. Magnus Frantzell menar att kunskapen om möjligheterna stt styra belysningen måste bli bättre.
– Det är så enormt mycket som står och lyser helt i onödan. Och dagens närvarostyrning är så mycket mer än bara av och på. Tekniken har blivit betydligt enklare och möjligheterna så många fler. Man kan släcka ner till 10 procent när man är ute på lunch och så vidare, säger Magnus Frantzell.

I Danmark har man lagstadgat krav på att använda dagsljusstyrning där det är möjligt. Knappast aktuellt i Sverige, där man hellre vill se marknadslösningar än nya lagar. Däremot kommer ständigt nya EU-krav. Ekodesignkravet innebär skärpta krav på energieffektivitet hos produkter. En av de första tillämpningarna vara att få bort energislösande lampor från marknaden. I september nästa år kommer även tuffare regler för LED- och reflektorslampor. Förhoppningen är att undvika samma utveckling som när lågenergilampan introducerades. I takt med att lågpristillverkare tog över sjönk kvalitén och även kundernas förtroende.

Thorbjörn Laike, miljöpsykolog och föreståndare för Centrum för energieffektiv belysning i Lund menar att samtidigt som möjligheterna att skapa bra belysningslösningar har ökat så är också riskerna att misslyckas större. Ta hjälp av en belysningskonsult, är hans råd.
– LED är definitivt en helt annorlunda ljuskälla än de lysrör som vi är vana vid. Den nya tekniken ger fler möjligheter. Men den kräver mer av den som ska planera. I grunden är det en positiv teknisk utveckling, men den kan lätt förvandlas till något negativt om man fortsätter i gamla hjulspår.

Att dagsljuset är viktigt för vårt välmående är känt sedan tidigare. Thorbjörn Laike studerar hur det artificiella ljuset påverkar oss. Det finns riktlinjer och rekommendationer, men de fokuserar alltför mycket på belysningen på själva arbetsytan, menar han.
– För det första missar man basala problem som bländande belysning. Eftersom vi är anpassningsbara placerar vi oss omedvetet fel och drabbas av värk i axlar och rygg.

Sen handlar det också om hur ljuset påverkar vår vakenhet. Vi lever i långa perioder där vi är hänvisade till konstljus. Därför spelar det roll hur belysningen utformas och planeras, säger Thorbjörn Laike.

Enligt de senaste forskningsrönen bör vi satsa på mer indirekt ljus, omfältsljus, som reflekteras i tak och väggar och använda mindre ljus på själva arbetsytan.
– Det ljus som styr vår vakenhet ska också komma in via ögat. Har man ett indirekt ljus blir pupillen mer öppen och vi får in mer ljus, förklarar Thorbjörn Laike.

Flimmer är ett annat problem. Kombinationen av gamla lysrörsdon och 50-periodig växelström resulterar i att lampan blinkar 100 gånger per sekund.
– Det är inte alltid ögat uppfattar det, men hjärnan registrerar det. Och det kan leda till stress och huvudvärk. I en undersökning kunde vi konstatera att folk som jobbar med korrekturläsning visserligen gjorde fler uppgifter, men de gjorde dubbelt så många fel när det var flimrande belysning.

Vid studier i skolmiljö har man kunnat visa att elever i klassrum med genomtänkt belysning presterar bättre. Med andra ord – bra ljus skapar mervärden.
– Modern styrning går att programmera så att man ger en extra ljuskick på morgonen. Man kan också variera färgtemperaturen för att efterlikna dagsljuset, säger Thorbjörn Laike.

Drömmen som hyresvärd vore väl att kunna göra ett extra hyrespåslag för att det presteras tio procent bättre i de ljusa lokalerna. Vi är inte där än.
– Men ljuset har blivit en allt tydligare del i att skapa en bra design. Det räcker inte längre att bara utforma en yta. Ska man få ett köpcentrum att kännas attraktivt och spännande så måste man aktivt jobba med belysningen. Det har blivit ytterligare en del i utformningen som besökarna faktiskt märker, säger David Schongin, Diligentias, centrumchef för Frölunda Torg. Hur som helst kommer framtidens ljus att se annorlunda ut. Kai Piippo talar om ett paradigmskifte.

– Det går att göra helt fantastiska lösningar, samtidigt som vi kan spara en massa el.

___________________________________________________

Ljusare köpcentrum lockar fler till Frölunda torg

Köpcentrumet Frölunda torg öppnades 1966. Diligentia har under de senaste åren investerat över en miljard kronor i förvandlingen till en ljus, fräsch och modern shoppingmiljö. Sedan nyöppningen våren 2011 har både omsättning och antalet besökare ökat markant.
– Med ljuset har vi försökt skapa något helt nytt, säger David Schongin, centrumchef Diligentia.

Man har strävat efter att hitta en balans mellan det naturliga ljuset från de högt sittande fönster, och de olika belysningsinslagen. Halogen- och lysrörsarmaturer står för den allmänna belysningen, medan ljusbrunnar försedda med LED skapar de mer designmässiga inslagen.
– Olika färger kan variera över dagen och mellan olika säsonger. Att ljuset hela tiden sakta förändras bidrar till att man upplever variation. Förhoppningsvis väljer man att stanna en stund till, säger David Schongin.

Målet har varit att på de allmänna ytorna skapa kontraster till butiksmiljön. Målsättningen är att man som besökare ska få känslan av att befinna sig i ett trevligt vardagsrum.
– En stor del av atmosfären handlar om just belysning. Och att det känns trivsamt att vara i ett centrum bidrar till ökad handel.

En viktig del utformningen har varit att hitta en balans mellan de allmänna ytorna och belysningen i butikerna.
– Jag upplever att butikerna har blivit mer medvetna om hur man jobbar med ljus. Det är betydligt större variation nu. Man försöker mer och mer hitta sin egen profil.

___________________________________________________

LED-lamporna följer med i dygnsrytmen

Det är bara fasaden kvar av den gamla byggnaden från 1881 vid Norrmalmstorg. Efter att ha rivit hela innanmätet har fastighetsägaren Humlegården byggt ett helt nytt hus bakom den ursprungliga fasaden.

Byggnaden har en hög och långsmal ljusgård, som förser hela byggnaden med dagsljus. I vissa delar av fastigheten ville man dock komplettera med ytterligare ljus. Kai Piippo och Isabel Villar från Ljusarkitektur fick i uppdrag att optimera den mängd dagsljus som de smala och höga ljusschakten tillät in i byggnaden.

I den norra delen av ljusgården hänger den mest anslående skapelsen – the Nordic Voxel.  Den består av 294 ljusbollar med LED-dioder som alla kan styras individuellt i både färg och intensitet.
– Vi ville skapa en dygnsrytm även där man inte kan uppleva ljusskiftningarna. Den här voxeln transporterar färgerna på himlen och dagsljusets cykler genom byggnaden, förklarar Kai Piippo.

På morgonen går ljuset från mörkt gryningsblå mot ett vitare ljus. På kvällen går ljuset över från ljust orange mot djuprött som en solnedgång. Vid högtider spelas olika ljusspel upp, som ett pumpande rött hjärta vid Alla hjärtans dag.
Inte lika anslående, men väl lika genomarbetad är lösningen för den södra sidan. En modell byggdes för att kunna beräkna hur solljuset interagerar med byggnaden under olika årstider.
– Det handlar ofta inte om att få in mer dagsljus, utan om att få in rätt ljus. Därför jobbade vi här med lameller som filtrerar dagsljuset och tar bort den direkta sol­instrålning som bländar, förklarar Isabel Villar.

Peter Lind, fastighetschef på Humlegården fastigheter menar att det är svårt att värdera en investering av ljus i pengar.
– Om vi som hyresvärd kan bidra med ljus som ett mervärde är det så klart en konkurrensfördel. Lokalen speglar företagets image och ju mer kunskap vi har om hur man skapar en god arbetsmiljö, desto mer uppfattas vi som en bra affärspartner.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]