Fastighetsbolagen har insett allvaret i framtidens personalbrist. Det gäller att snabbt hitta rätt folk, och kanske våga leta utanför branschens väggar – till exempel inom handel, på hotell och fartyg.
För inte så länge sedan, berättar Jonas Gustavsson, vd på Fasticon Kompetens, var kompetensförsörjning och varumärkesstrategi ickefrågor för ledningen på ett fastighetsbolag. De operativa cheferna, ofta män födda på 1940-talet, hade sitt fokus på utveckling av beståndet och transaktioner. Tillgången på fastighetstekniker, förvaltare och annan servicepersonal i framtiden reflekterade man inte så mycket över. Det fick personalen längre ner i hierarkin ta hand om.
[ Annons ]
– Nu är det dessa före detta förvaltare och projektledare födda på 1950- och 1960-talen som sitter vid rodren. De har egna erfarenheter av hur svårt det var att ibland hitta rätt kompetens och nu har därför äntligen frågan hamnat högre upp på dagordningen, säger Jonas Gustavsson.
Men att det tagit tid för branschen att vakna och agera har också lett till ett hotande underskott av kvalificerad personal de närmaste åren. Prognosen är att 10?000 vakanser kommer att uppstå i fastighetssektorn bara i pensionsavgångar, och när personalstyrkan ska fyllas på gör fastighetsbolagen bäst i att fråga sig själva hur morgon-dagens behov ser ut. För den krassa sanningen är att samma kompetenser som eftersöktes för 40 år sedan inte är de samma som behövs för att bygga, förvalta och underhålla de teknikintensiva fastigheter som byggs eller totalrenoveras idag.
Tittar man på statistiken över behoven några år framåt är det framför allt förvaltningsperssonal och inte minst chefer som saknas. Många yngre chefer får nu kliva upp och ta över vilket kräver mer stödfunktioner.
Nu är det inte bara fastighetsbolag som rycker i folk med fastighetskompetens vilket inte minst gäller projektledare.
– Vi slåss i första hand med byggindustrin som i goda tider lockar över folk med högre löner än de som är gängse inom fastighetssektorn. Sedan kan många vara tillbaka på fastighetsbolagen när det blir andra förutsättningar på marknaden. Det gäller även en del mäklare och transaktionspersonal, konstaterar Jonas Gustavsson.
Den stora omsättningen på personal leder till problem med kontinuitet och skapar kostnader för nyrekrytering. Runt sex månaders produktionsbortfall är priset man får
betala vid ett byte av anställd. Har man en personalomsättning på 10 procent i stället för 5 procent blir det stora pengar.
Grundproblematiken är förstås att efterfrågan på kompetens är större än tillgången.
Det finns idag en rad renodlade fastighetsutbildningar, både på gymnasiet, på yrkeshögskolan och på universitetet. Men att möjligheten finns att utbilda sig är inte synonymt med att kompetensförsörjningen är säkrad. Med det låga intresset för en karriär inom fastighetsbranschen kommer den nyutbildade arbetskraften bara att räcka till 25 procent av branschens samlade behov. 75 procent av de nya jobben inom branschen måste alltså de närmaste åren tillsättas med kompetens från annat håll om inte fler ungdomar självmant börjar söka sig till fastighetsföretagen.
Det är också därför som Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd just nu utvecklar en ny strategi för är att rekrytera från andra håll än från de renodlade fastighetsutbildningarnas klassrum.
Jag kan också se att ungdomar som gått samhälls- eller omvårdnadsprogrammet och gillar service skulle kunna vara intressanta för branschen.”
Madeleine Rietschel, verksamhetschef på Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd
– Vi tänker oss i första hand ungdomar som utbildar sig inom el- och energiprogrammet eller det treåriga teknikprogrammet på gymnasiet. Men jag kan också se att ungdomar som gått samhälls- eller omvårdnadsprogrammet och gillar service skulle kunna vara intressanta för branschen, säger Madeleine Rietschel, verksamhetschef på Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd och en av hjärnorna bakom den så kallade valideringsstrategin.
I år testkör nämnden en metod för att mäta en persons samlade kompetens och sedan matcha den mot de yrkesroller inom fastighetsbranschen som är kopplade till dagens befintliga utbildningssystem. Det betyder att ett fastighetsbolag skulle kunna rekrytera till exempel en bovärd från samhällsprogrammet eller en fastighetstekniker från elprogrammet på gymnasiet.
I valideringsstrategin ingår även att utvärdera nyanlända personer från andra länder, befintliga medarbetare på företagen och personal i så kallad omställning i andra branscher, alltså anställda som ska sägas upp och där arbetsgivaren söker andra jobb att erbjuda.
– Vi har redan fått förfrågningar från Volvo och Ericsson om att validera deras tekniker som idag befinner sig i omställningsläge, säger
Madeleine Rietschel.
Varför man valt att blicka bortom de självklara utbildningarna efter morgondagens kompetens beror dels på att för få unga är intresserade av branschen, dels på att kompetenskraven för modern fastighetsförvaltning har höjts. Det byggs in mer IT i husen. En fastighetstekniker om tio år kommer att behöva kunna andra saker än vad som ingår i arbetet idag.
Enligt arbetsförmedlingens framtidsanalys som ser på behoven på fem till tio års sikt är det också de teknikutbildade ungdomarna som kommer att vara mest åtråvärda för fastighetsbolagen och den stora utmaningen för branschen är att få deras uppmärksamhet.
Det är inte en allt för lätt uppgift enligt Memo Hussein, marknadskoordinator på Botkyrkabyggen. Under två terminer 2012/2013 gjorde han en riksomfattande skolturné för att rätt och slätt berätta att fastighetsbranschen finns, och att den behöver massor av arbetskraft.
– Egentligen borde vi vara ut i skolorna redan i sexan eller sjuan, men det är otroligt svårt att komma in på grundskolorna. Skolans resonemang är att om man ska släppa in en bransch så måste man släppa in alla.
Den enda gången jag fick komma till en grundskola fick jag gå dit under en rast och prata.
På gymnasieskolorna är det enklare. Memo Hussein träffade ungdomar på VVS- och fastighetsprogrammet som startade så sent som 2011. Alla som valt programmet läser det första året gemensamt, därefter väljer eleverna VVS- eller fastighetsinriktning. Och då valde förra året 96 procent av eleverna VVS. Av den första kullen som tar studenten nästa sommar ser det därmed just nu ut som att bara cirka 70 nya aspiranter kommer att finnas till fastighetsbranschens tjänst. Åtta av från början 28 program har också lagts ner på grund av svagt intresse från elever.
Många elever ser nästan på fastighetsinriktningen som en bestraffning.”
Memo Hussein, kommunikationskoordinator på Botkyrkabyggen
– Det är sorgliga siffror. Det tar naturligtvis tid för en ny utbildning att sätta sig och växa, men det kommer inte heller att hända av sig självt. Många elever ser nästan på fastighetsinriktningen som en bestraffning. Det krävs bättre betyg för att kvala in på VVS-inriktningen. De som hamnar längst ner i prioriteringslistan blir mer eller mindre tvungna att läsa fastighetsinriktningen, säger Memo Hussein.
Jonas Gustavsson är inte förvånad.
– Vi lägger för lite pengar på att marknadsföra oss vilket är märkligt i en bransch som sitter på mer än 1 000 miljarder i fastighetsvärden. Jag har jobbat inom försvaret och där hade vi då en årsbudget på 30 miljoner för marknadsföring, idag är den säkert bra mycket högre. Även byggnäringen satsar mycket på att synas. Samma sak måste ske inom fastighet.
Madeleine Rietschel uppmanar fastighetsbolagen att vara mer aktiva och göra ett bättre fotarbete.
– Lyft luren – ring till närmsta skola! Tala om att ni finns, och att ni gärna kommer ut och berättar, och tar emot grupper på studiebesök för att visa hur ni jobbar. Erbjud praktikplatser – man kan spara in en rekryteringskostnad på kanske flera 100?000 kronor.
Nya utbildningar
De senaste åren har ett flertal renodlade yrkesutbildningar inom fastighetsfältet startats.
• 2011 startades VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasienivå. För de som väljer fastighetsinriktningen efter första året kvalificerar utbildningen till fastighetsskötare, fastighetstekniker eller fastighetsvärd.
• I höst startar även Fastighetsakademin i Göteborg, en ettårig utbildning till YH-kvalificerad fastighetsförvaltare. Utbildningen ges som en kvällskurs två gånger i veckan och utbildningsavgiften på 60 000 kronor bekostas av deltagarna själva i förväg.
• De tre kommunala bostadsbolagen i Göteborg går samman med GRvux och startar en ny, ettårig gymnasieutbildning till fastighetsvärd. Alla som går färdigt utbildningen med godkänt i alla ämnen får tre månaders sommaranställning.
