Lägre byggkrav istället för subventioner är lösningen på fler studentlägenheter. Subventioner skapar instabilitet i bostadsmarknaden och i byggbranschen, menar Markus Wiechel, bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Fram till valet får varje riksdagsparti vidareutveckla några av svaren i den stora bostadspolitiska enkät som publicerats i senaste numret av Fastighetstidningen (se länk nedan).
[ Annons ]
Du säger att dagens hyressättningssystem inte fungerar. Vilka förändringar vill du göra i den?
– Problemet idag är att man bara får jämföra bostäder i samma kommun, vi har föreslagit att man ska få jämföra bostäder i olika kommuner. Det handlar inte bara om skicket på lägenheten utan också hur attraktiva områden det är. Det är de konkreta förändringarna vi vill göra. I övrigt är det viktigt att det görs någon form av översyn av hyressättningssystemet. Vi har inte något förslag på ett nytt system.
Ni föreslår att staten ska erbjuda möjligheter för fastighetsägare att rusta upp sina fastigheter genom skattefria underhållsfonder. Hur ska det se ut?
– Det har funnits skattefria underhållsfonder tidigare och det är något liknande som vi vill återgå till. Pengarna ska gå till underhåll så det gynnar hyresgästerna. Det här är ett bra komplement för att hålla hyrorna nere. Fastighetsägarna får själva se till att att spara ihop pengar som används till underhåll för att sedan slippa skatta för det.
Sverigedemokraterna är helt emot subventioner. Kan ni tänka er några som helst riktade stöd?
– Vi är emot subventioner men det kan finnas tillfällen där man kan rikta stöd för att komma igång med något projekt. Men långsiktiga stöd snedvrider bara konkurrensen och är inte bra om man vill ha en hållbar och balanserad bostadsmarknad i framtiden. Det är inte sunt för samhället om det under några år byggs jättemycket och under några år byggs det lite. Det skapar inte bara en instabil bostadsmarknad utan också instabilitet i byggbranschen. Det riskerar höja priserna för bostadsbyggandet.
Men till studentbostäder och mindre hyresrätter?
– Som sagt, rent generellt är jag kritisk till särskilda projekt men man får se varje projekt för sig. Om det är jätteakut brist på bostäder någonstans, då kanske man rikta något stöd dit. Det finns andra sätt som kan underlätta byggandet av mindre hyresrätter eller studentbostäder. Studentbostäder är tillfälliga bostäder som man inte bor länge i. Vi föreslår att man ska lätta på de byggkrav som finns, bland annat när det gäller platsutrymme. Det i sig kan minska kostnader för nyproduktion av studentbostäder, men gör också att fler studentbostäder byggs för att det blir smidigare och enklare.
Du säger att bostadsplanering ska skötas på regional nivå snarare än på kommunal? Varför?
– Det gäller främst i våra storstadsregioner, i ett första steg. Men vi har sätt exempel från våra grannländer där man har lyckats. Sedan kan inte jag svara på hur det ska se ut på varje regional nivå, det kan de politikerna som jobbar där bättre, inte vi politiker i riksdagen. De kan förutsättningarna för olika samarbeten och för bra regionala bostadsplaneringar.
Hur ser din egen bostadskarriär ut?
– Jag flyttade tillbaka till Sverige 2007 efter sex år i USA. Då flyttade jag till en studentbostad i Norrköping. Ett och ett halvt år senare flyttade jag till en hyresrätt och flyttade sedan mellan ett par hyreslägenheter under ett par år i Norrköping. Innan jag flyttade till lägenheten som jag hyr nu bodde jag i en bostadsrätt.
Hur ser din bostadspolitiska vision ut, vad tycker du ska prioriteras och hur?
– Jag vill ha en hållbar bostadspolitik där det finns bostäder för alla plånböcker, alla skeenden i livet och en rörlig bostadsmarknad med många valmöjligheter.
Läs hela bostadspolitiska enkäten i Fastighetstidningen nr 6.
