Tiden då värmepump var synonymt med att pumpa upp värme från ett hål i backen när man behövde är förbi. Här är 5 exempel på hur dagens installationer blivit betydligt elegantare.
Publicerat 12 november, 2013

Låt inte värmen gå till spillo

Tiden då värmepump var synonymt med att pumpa upp värme från ett hål i backen när man behövde är förbi. Här är 5 exempel på hur dagens installationer blivit betydligt elegantare.

Det handlar om att flytta energi – från en del av byggnaden till en annan, men också från en årstid till en annan. I dessa exempel har man tagit ett helhetsgrepp för att ta tillvara på överskottsenergi som tidigare gått till spillo. I ett par av fallen fungerar hela huset som en enda stor sol- och värmefångare som återladdar berget med värme.

[ Annons ]

Miljönyttan då? Om man som i fallet Ica Tallkrogen går från olja till bergvärme är svaret lika enkelt som självklart (se sidan 61). Men när fjärrvärme ersätts med bergvärme blir ekvationen genast mer komplicerad. Diskussionen dyker upp titt som tätt. Argumentet som bygger på marginalelsidén handlar om att då någon förbrukar en kWh mer så kommer förändringen ske på ”marginalproduktionen”, alltså den allra skitigaste tänkbara kolkraften.
Men Energimyndigheten satte ner foten. I ett yttrande till Miljödomstolen 2008 skriver man: ”En bergvärmepump som drivs med produktionsspecificerad förnybar elektricitet kan ur miljöhänseende vara bättre än fjärrvärme som till stor del är fossilbaserad”.
Eller vice versa. Poängen är alltså att det helt enkelt inte går att säga vilken teknik som är bäst för miljön.

Vill man helt slippa diskussionen så väljer man Wallenstams lösning. I deras nybygge på Kungsportsavenyn drivs värmepumparna med egen vindkraftsel, vilket gör energianvändningen helt koldioxidfri. Eller så kompletterar man sin installation med solceller och blir helt oberoende.
Exemplet från Bahnhofs serverhall (se nästa sida) visar å andra sidan på en utveckling där det inte längre måste råda ett motsatsförhållande mellan värmepump och fjärrvärme.

#1

Det mesta pekar på ett allt varmare klimat. Ska vi ha ett behagligt inneklimat krävs det kyla även i vanliga bostadslägenheter.

Här är kylan helt gratis

I nyproducerade Brf Vårdträdet kommer det att finnas kyla i samtliga 44 lägenheter. En ”lyx” som är helt gratis.
Frikylan från berget är egentligen en biprodukt i det uppvärmningssystem man valt. Idén är att återladda borrhålslagret med så mycket överskottsvärme som möjligt.
– Mellan de två huskropparna är det ett glasat trapphus. Istället för att kyla ner det med ett aggregat tar vi värmen till återladdning, säger Bengt Bruzelli på företaget Bryggan Fastighetsekonomi som leder projektet som byggs av Reinhold Gustafsson Förvaltnings AB.
Solvärme hämtas också via slingor som grävts ner i marken framför entréplan. Vintertid värmer slingorna och håller det snö- och isfritt. Resultatet för energianvändningen för uppvärmning, varmvatten och markvärme blir så lågt som cirka 20 kWh/kvm köpt energi.

#2

Nästan all den elenergi som matas i en dator kommer ut som värme. Två serverskåp alstrar lika mycket värme som en öppen brasa. Kylningen är ofta kostsam, men kan nu förvandlas till en inkomst. I pilotprojektet Öppen fjärrvärme låter Energibolaget Fortum sina kunder leverera till fjärrvärme­nätet. I piloten ingår 14 kunder, varav 8 är i drift. Enligt Fortum kan den sammanslagna överskottsvärmen från stadens serverhallar räcka till att värma 55 000 normalstora (65 kvm) lägenheter.

Datorhallen som levererar värme till nätet

Pionen var kodnamnet på civilförsvarets fullträffsäkra ledningsplats 30 meter rakt in i urberget under Sofiakyrkan på Södermalm i Stockholm. Kalla kriget svalnade och 2007 flyttade internetleverantören Bahnhof istället in med sina servrar. Bergrummet har dock behållit en del av sin mystik. Under kalla dagar har entrén legat inbäddad i en mjölkvit dimma.
Men snart är det varma kondensmolnet ett minne blott. Istället för att producera kyla i kyltornet kommer Bahnhof att skicka ut värmeöverskottet på fjärrvärmenätet.

Kylvätskan ut från serverhallen håller 12 till 13 grader. Två värmepumpar höjer i omgångar temperaturen till 70-gradig ”högvärdig” värme som kan pumpas in direkt på framledningen. Värme till fjärrvärmenätet och kyla tillbaks in i serverhallen alltså.
– För oss är värmen i anläggningen en spillprodukt vi betalar för att bli av med. Men i huset tvärs över gatan betalar man för att få samma värme, säger Gustav Bergquist, teknikchef på Bahnhof.

Faktum är att Bahnhof gjorde påstötningar att få leverera sin överskottsvärme direkt till huset mitt över gatan.
– Men deras värmebehov varierar, medan vi behöver kyla med full effekt under dygnets alla timmar. I fjärrvärmenätet kan vi däremot dumpa vår värme året runt, säger Gustav Bergquist.
Och dessutom få betalt. Taxan varierar efter utetemperaturen. Riktigt kalla vinterdagar betalar Fortum riktigt bra, men när termometern kryper över 22 grader får Bahnhof inte en krona.
– Men enligt våra beräkningar är det här ett billigare sätta att producera kyla även om vi inte skulle få betalt alls. Att driva ett kyltorn är dyrare, säger Gustav Bergquist.

En kul detalj: Fortum har specialtillverkat klistermärken till de nya rören. Här pekar returpilen in i byggnaden.
– Ett av de största problemen har varit att entreprenörerna är vana att en anläggning ska fungera för att leverera värme in i byggnaden. Det har varit besvärligt att få dem att förstå att allt ska vara tvärt om här, skrattar Gustav Bergquist.

#3

I hundratals livsmedelsbutiker ventileras överskottsvärme från kyl- och frysaggregat bort via fläktar på taket. Det finns mycket att vinna på samverkan mellan fastighetsägare och handlare. Svårigheten ligger oftast i att komma överens om de affärsmässiga villkoren.

Handlaren värmer sitt hus med kyla

När handlare och fastighetsägare är en och samma går förhandlingarna smidigt. Stefan Eckevall har drivit Ica i Tallkrogen i södra Stockholm sedan 2002. De första åren hyrde han lokalen, men 2007 fick han möjlighet att köpa hela fastigheten med fyra hyreslägenheter ovanpå butiksplanet.
– Då började jag investera i butiken, där underhållet har varit eftersatt. Det var i den vevan som Danne kom in med den här geniala lösningen, säger Stefan Eckevall.
Danne, det är Dan Hummel, teknisk rådgivare inom kyl- och värme­teknik. Och den geniala lösningen var att ersätta gamla frysar och kylar, som bolmade ut överskottsvärme via fläktar på fasaden, med energisnåla nya och sen köra ner överskottsvärmen i fyra borrhål. Därifrån pumpas det upp värme som troligen även kommer att räcka när Stefan Eckevall snart bygger ut både butik- och lägenhetsyta.
Tidigare värmdes huset med olja och direktverkande el och med det följde höga driftskostnader. Nu betalar han ungefär hälften så mycket – för både uppvärmning och kyla.
Lösningen blev bättre än vad någon vågat hoppas på.
– Eftersom vi kan ladda upp borrhålen så effektivt med överskottsvärme från kyl- och frysaggregaten går det att pumpa upp 13 till 16 gradig värme ur hålen. Det gör att värmepumpen går oerhört effektivt, säger Dan Hummel.

#4

I innerstaden är det ofta svårt att få plats med borrhål. Då handlar det om att hitta de tekniska lösningarna för ett optimalt energiutnyttjande. Som att ta tillvara på värmen i frånluften för att återladda borrhålen och därigenom kompensera för en begränsad yta.

Här är hela huset med och laddar berget

Det är ingen smal sak att mitt inne i Stockholms innerstad få plats med borrhål för att täcka värmebehovet för de 121 lägenheterna i Brf Svärdet 6. Med en mer konventionell lösning hade man succesivt minskat bergets värmeinnehåll. Modern teknik gör det dock möjligt att kompensera den lilla borrhålsytan.
Men låt oss backa ett par år tillbaka i tiden. Hela kvarteret tillhörde samma fastighet. År 2009 skedde ombildning till två bostadsrättsföreningar. Fjärrvärmecentralen låg i grannföreningen.
– Det var en olycklig lösning som innebar höga energikostnader för oss, säger styrelseledamoten Roger Larsson.

Föreningen började överväga alternativen. Den ekonomiska kalkylen talade för bergvärme.
I denna installation spelar värmeåtervinningen av frånluften en viktig roll. Den tillvaratagna värmen som återladdar berget motsvarar fyra borrhål.
– Innerstadsanläggningar blir ofta underdimensionerade beroende på de begränsade borrmöjligheterna. Man måste helt enkelt utnyttja möjligheterna till återvinning maximalt, säger Jan Persson på Carrier, som dimensionerat och levererat värmepumparna.
Efterfrågan på optimal energibesparing leder utvecklingen av avancerade system. Användarvänlig utrustning för styrning och övervakning gör det möjligt.

Riktigt kalla dagar fyller elpannan på. Miljömässigt hade det kanske varit bäst att nyttja fjärrvärme som spets. Men med dagens villkor hade det blivit för dyrt.
– Alla slåss med näbbar och klor för att värna sin bit av marknaden. Det borde gynna alla om det gick att hitta ett bättre samarbete, säger Jan Persson.

#5

I många byggnader finns det behov av kyla och värme samtidigt. Här finns möjlighet att skapa den mest optimala lösningen för en bergvärmeanläggning. Sommartid, när värmebehovet är litet, används den bortförda värmen till att återladda borrhålen med värme.

Sjukhemmet får kylan på köpet

Stockholms sjukhem har drivits som ett privat sjukhus och sjukhem på Kungsholmen sedan 1867. Värme- och kyl­anläggningar har uppgraderats i omgångar sedan dess. Men i och med att man byggde ut med 99 vårdplatser bestämde man sig för att ta ett helhetsgrepp.
– Då ökade också kylbehovet. Istället för att lösa det med konventionell kyla ville man utnyttja möjligheten att samverka med värmebehovet, säger Jan Enegård vd på företaget Enstar som stått för installationen.

70 brunnslock på garagegolvet i den utbyggda och nyligen invigda delen skvallrar om den största bergvärmeanläggningen inom tullarna i Stockholm. Och det – för den oinvigde – fullständiga virrvarr av slingrande rör i taket ger en bild av hur komplext försörjningssystemet för värme, varmvatten, kyla och ventilation är i ett sjukhus.
Vi tar och följer de rör som går ut genom väggen där uppe i vänstra hörnet. På andra sidan fortsätter de i slingor under marken för att hålla entrén snö och isfri. Bra för både äldre och ambulanser, men blir det inte dyrt?
– Nej, här får man värmen i slingorna mer eller mindre på köpet. Tidigare var det en massa överskottsvärme som blåstes rakt ut via kylmedelskylare. Den energin har vi nu tagit tillvara på. Elenergin är redan tillförd i kylprocessen i de stora köks- och patologkylarna. Det är värme vi kan hämta mer eller mindre gratis, säger Peter Jordell, teknisk chef och kundansvarig på Enstar.

Lösningen baseras på geoenergi som tillsammans med kraftfulla värmepumpar ska producera förnybar energi i många år. LCC-analyserna visade på att ingen annan uppvärmningsform genererar lika bra ekonomi. Styrsystemet ser till att överskottsvärmen hela tiden utnyttjas optimalt. Finns värmebehov samtidigt används värmen direkt i byggnaden. Under sommarhalvåret leds värmen istället ner och återladdar berget. Det är som sagt en komplex anläggning.
– Men det viktiga är att inte bara stirra sig blind på att producera värme. Det är så lätt att gå den enkla vägen med konventionella lösningar. Ofta glömmer man att titta på vad det finns för installationer i huset som har ett värmeöverskott, säger Peter Jordell.
I denna lösning hämtas en stor del av husets värmebehov från överskottsvärme från processer som är nödvändiga för sjukhusets drift. Med andra ord energi som är utan kostnad.
– Köper man grön el så är den tillförda energin i en anläggning som denna helt förnybar. Nästa steg kan vara att bli helt självförsörjande med till exempel egna solceller. Men det förutsätter nettodebitering , eller något liknande system, så att det blir en vettig ekonomi , säger Jan Enegård.
Här är taket förberett för solceller, så möjligheten finns.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]