”Flyktingkatastrofen i Europa och den stora pressen på Sverige kanske är den väckarklocka som behövs för att inse att det faktiskt är dags att reformera bostadsmarknaden” det skriver Anna Breman, Swedbanks nya chefsekonom, i en krönika.
”You never want a serious crisis to go to waste”, sa Barack Obamas stabschef Rahm Emmanuel mitt under brinnande finanskris hösten 2008. Jag kom att tänka på stabschefens ord när jag och mina kollegor på Swedbank satte oss ner för att gemensamt analysera flyktingkrisens effekter på svensk ekonomi. Migrationsverkets senaste prognos är att flyktingströmmarna till Sverige kommer att omfatta 520 000 personer under 2015–2019. Det är den största inflyttningen till Sverige på 250 år. Det påverkar i grunden svensk ekonomi, både på kort och lång sikt. Framför allt accelererar det behovet av reformer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.
[ Annons ]
På kort sikt innebär många tusen nyanlända att bnp-tillväxten ökar då fler invånare leder till högre privat konsumtion och högre offentliga utgifter. Fler personer behöver anställas inom skolor, asylboenden, vård och omsorg. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. På längre sikt kommer effekterna på svensk ekonomi bero på hur de nyanlända integreras på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. De nyanlända kommer från många olika länder, med olika kulturer och utbildningsnivåer. Förutsättningarna för att snabbt komma in på svensk arbetsmarknad skiljer sig markant mellan olika grupper. En sak är dock densamma för alla nyanlända – för att få en chans på svensk arbetsmarknad behöver man kunna flytta dit jobben finns. Det är en stor utmaning i dagsläget.
Bostadsbristen i storstadsregionerna och på flera universitetsorter är akut. Det hämmar jobbtillväxten när unga och nyanlända inte kan hitta en bostad där jobben skapas. Dålig rörlighet på svensk arbetsmarknad dämpar svensk tillväxt. Boverket räknar med att vi behöver bygga 75 000 nya bostäder per år fram till 2020 för att möta den ökande befolkningen. Det var med Statistiska centralbyråns gamla prognos för befolkningstillväxten. Med den uppreviderade prognosen kommer det att behövas snarare 90 000–100 000 nya bostäder per år. I år räknar Boverket med att det byggs ca 45 000 bostäder och nästa år är prognosen 50 000, det är långt ifrån behovet.
Flyktingkatastrofen i europa och den stora pressen på Sverige kanske är den väckarklocka som behövs för att inse att det faktiskt är dags att reformera bostadsmarknaden. Även om asylregler kommer att ändras, även om det skulle bli fred i Syrien, även om den akuta situationen skulle lätta, så är det uppenbart att något måste göras. Det är dags att börja bygga. Och som sagt; låt inte krisen gå till spillo.
