Ett väl fungerande ventilationssystem kan vara en både krånglig och dyr historia. Och dessvärre är det alltför lätt att sabotera – ofta av ren okunskap. Därför är det viktigt att de boende har kunskap om hur ventilationen fungerar.
Våra bostäder har blivit betydligt tätare och bättre isolerade. Men energieffektiviseringen har sitt pris. Luftomsättningen har minskat radikalt. Sambanden är komplexa, men helt klart har det varit en avgörande faktor bakom den explosionsartade ökningen av astma och allergi.
[ Annons ]
1994 infördes OVK (obligatorisk ventilationskontroll) i syfte att komma tillrätta med problemen. Det har blivit bättre.
– Men det hinner i princip alltid bli fel mellan OVK-omgångarna. Någon har satt in fel typ av fläkt, någon har tejpat igen inluftsventilerna…, säger Erik Nilsson, energikonsult på Fastighetsägarna Stockholm.
Det krävs noggrannhet, expertkunskaper och rättvisande specialinstrument för att få till ett bra inomhusklimat. Tyvärr är den bistra sanningen att lika svårt som att få det rätt – lika lätt är det att ställa allt på ända. De boende får sällan information om ventilationens funktion eller instruktion om skötsel. Det är inte ens säkert att fastighetsskötarna fått tillräcklig utbildning.
Ofta är det enkla grejer som att ventilationsdon tas alltför sällan bort för att rengöras. Eller att de sätts igen vid ombyggnad.
Detta kan leda till onödigt höga driftskostnader och inte minst ohälsa både för hus och människor.
I Boverkets rapport från det omfattande BETSI (Byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö)-projektet har strax över 60 procent av flerbostadshusen en OVK utan anmärkning.
Erik Nilsson konstaterar att det allt som oftast hinner bli en hel del fel mellan OVK-omgångarna. I regel handlar det om:
- Feldimensionerade friskluftsintag.
- Felkopplade spisfläktar
Lika svårt som att få det rätt – lika lätt är det att ställa allt på ända.”
Ganska nyligen hjälpte han en bostadsrättsförening att komma tillrätta med sina ventilationsproblem. Där hade det hunnit gå så långt att fönstersmygarna börjat vittra sönder på grund av fukt.
– Egentligen hade man tänkt rätt och satsat på nya energifönster. Men de gamla friskluftsventilerna ersattes av enbart ett fåtal spaltventiler. Ytan för de nya friskluftsintagen var bara några procent av den ursprungliga ytan, säger Erik Nilsson.
Det märkte man inte så mycket av till en början. De gamla lägenhetsdörrarna var så otäta att luften tog sin in den vägen. Men så bytte man till säkerhetsdörrar.
– Då blev det enorma kastlängder från friskluftsintagen. Luften ska ju in någonstans.
Men andra ord – det blåste mer eller mindre storm inne i lägenheterna.
Samma problem uppstår när boende på eget bevåg stänger eller tejpar igen spaltventilerna. Tanken är att man ska minska draget. Men effekten blir den motsatta när kall luft letar sig in genom andra otätheter.
Hur tydlig informationen till lägenhetsinnehavarna än är så sitter det förr eller senare nästan alltid en felaktig fläkt i någon av lägenheterna, konstaterar Erik Nilsson. Det vanligaste problemet som uppstår är att det blir baksug i badrummet så att man får in en massa smuts den vägen.
– Att man stör grannarnas ventilation är oftast ett mindre problem. Men det mest allvarligt är att försäkringen inte gäller vid brand om man anslutit en motordriven fläkt till en kanal som inte är avsedd för detta, säger Erik Nilsson.
Ventilationen är en stor energislukare, det är mer eller mindre ofrånkomligt, alternativet innebär att man riskerar både husets och de boendes hälsa. I ett hus med ett frånluftssystem kan ventilationen sluka så mycket som 50 procent av fjärrvärmekostnaderna. Man eldar för kråkorna i ordets rätta bemärkelse.
Man det finns en del energisparåtgärder. Att byta ut gamla frånluftsfläktar kan betala sig relativt fort. Oftast väljer man att sätta in en fläkt som är temperatur- och tryckstyrd. Vid kall väderlek, när självdraget ökar går den ner i varv. Vid riktigt kallt väder går det också att ställa in så att fläkten arbetar på ett lägre varvtal.
– I praktiken innebär det att man underventilerar. Men kall luft upplevs som friskare, så görs det under en kortare tid är det oftast inget större problem, säger Erik Nilsson.
Ett system för frånluftsåtervinning är en betydligt kostsammare investering, men med tanke på att det kan spara upp till 40 procent av värmekostnaderna kan det vara en lönande investering.
