Med färre ärenden på kommunernas bord borde utvecklingen gått åt andra hållet. Men senaste mätningen av Ledtidsindex visar att tiden för bostadsbyggen ökat från 4,5 till 4,7 år. Allt fler krav på utredningar är en bov i dramat.
Det är andra året som ett Nationellt Ledtidsindex tagits fram – en mätning av hur det är med effektiviteten med plan- och bygglovsprocesser hos kommunerna. Årets mätning inkluderar totalt 3 541 detaljplaner och bygglov (2016–2023) för nybyggnation av flerbostadshus med fem eller fler lägenheter.
Totalt är 48 kommuner med och urvalet representerar cirka 79 procent av antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus i Sverige (2015–2022).
[ Annons ]
Resultatet för 2024 är i stort inte bättre än vid första mätningen förra året. Ledtiderna har ökat från 4,5 till 4,7 år från start av detaljplanearbete till startbesked, och det trots färre ärenden eftersom byggtakten gått ner.
De exakta orsakerna till nedgången är svår att definiera menar konsultbolaget Arkwright som gjort sammanställningen – det finns som bekant en mängd olika faktorer som påverkar hur snabbt och effektivt ett byggärende hanteras.
Anna Sandäng, en av konsulterna på Arkwright, pekar dock på att kraven på utredningar i samband med bygglovsärenden har ökat.
– Det är en inflation i utredningar, och intervjuer med medarbetare på kommunerna vittnar om att det finns en ovisshet om vad som behöver omfattas i utredningar och att många ärenden även behöver göras om vilket förstås kostar tid och pengar, säger Anna Sandäng.
En snittutredning är 50 sidor lång och kostar 100 000 kronor att göra.
– I vårt material innebär det att 2,5 miljarder plöjts ner i utredningar, pengar som förs vidare till de som ska köpa eller hyra bostäder, säger Anna Sandäng.
Anna Broman, bostadspolitisk expert hos Byggföretagen, anser att ledtiderna borde kunna halveras.
– Rimligt är 2,5 år, omsatt i tid och pengar skulle det innebära 4 000 fler bostäder varje år.
En intressant och lite pikant detalj som framkom i mätningen är att ledtidsindex ökar med runt 20 procent under ett valår – det skiljer mellan kommunerna där de minsta orterna påverkas mest.
– Man får väl tolka det som att vissa kommunpolitiker under ett valår vill undvika att ta upp sådant som kan skapa kontroverser. En studie vi kunde läsa om nyligen visade ju också att politiker inte gärna beviljar bygglov för hus i områden de själva bor i, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef, Fastighetsägarna Sverige.
Vad kan då göras för att korta ledtiderna? Här finns en uppsjö av olika förslag, inte minst att sätta en avgift för överklaganden. Men Martin Tarmet på Arkwright tror att även med dagens regelverk går det att komma långt.
– Vi ser att vissa kommuner kan hantera ärenden dubbelt så fort och det med projekt som har liknande förutsättningar. Så bevisligen går det att göra saker annorlunda, att jobba strukturerat och ha politikerna med sig i processen, säger Martin Tarmet.
Ett exempel är Halmstads kommun, som kortat ner hanteringstiden med över ett halvår. Läs mer här.
Fakta:
Nationellt Ledtidsindex har tagits fram av Initiativet Bygg i Tid, Byggföretagen och Fastighetsägarna. Det är ett sammanfattande mått per kommun och beräknas genom en sammanvägning av fem variabler som viktas i olika grad – där ledtid väger mest.
- Ledtiden detaljplane- respektive bygglovsprocesserna.
- Användningen av resurser i detaljplane- och bygglovsprocesser i kommunerna i förhållande till antal planlagda bostäder och bostäder som har beviljats bygglov.
- Servicegrad Består av SKR:s mätning av Nöjd-Kund-Index (NKI) i kategorin ”Bygglov”.
- Produktionstakt – Antal påbörjade bostäder i flerbostadshus i förhållande till kommunens befolkningsmängd.
- Kommunens BRP-tillväxt i relation till tillväxt i befolkning per bostad.
