För Magnus Widholm, arbetsledare på Kyl-Effekt var sommaren svettig i dubbel bemärkelse. Den långvariga hettan ledde till många akuta utryckningar. Foto: Niklas Maupoix
Publicerat 16 oktober, 2018

Lång het sommar

Rekordsommaren 2018 tog knäcken på åtskilliga kylmaskiner. Men värmerekorden ledde också till viktiga lärdomar inför framtiden.

Sommaren 2018 var en riktig prövning. Till och med fjärrkylan, som anses vara driftsäker, gick en tuff match. Den extrema värmen i kombinationen med hög luftfuktighet blev för mycket i några fall:

[ Annons ]

• Stockholm Exergi beslöt om en tillfällig sektionering av fjärrkylan den andra augusti. Två delar av nätet blev utan kyla den dagen.

• Även för Norrenergi i Stockholmsområdet fick det extrema vädret konsekvenser. Under de värsta dagarna fick bolaget be vissa kunder att inte ta ut så hög kyleffekt.

• Södertörns fjärrvärme fick prioritera. Delar av fjärrkylan fick stängas av för att garantera kyla till Karolinska sjukhuset i Huddinge.

Värre var det för byggnader som får sin komfortkyla från lokala kylmaskiner. När maskinerna tvingas prestera på max vecka efter vecka slutade det i vissa fall med driftstopp. Inte sällan hos fastighetsägare som missat underhållet. Göteborg var hårt drabbat med ett nytt värmerekord på 34,1 grader. Något som var tydligt hos firman Kyl-Effekt.

– Det har varit stor press på våra kyltekniker. Många fastighetsägare och brukare har inte varit förberedda. Detta innebar att vi har fått agera som ”brandsläckare” med många akuta utryckningar som följd, säger Magnus Widholm, arbetsledare på Kyl-Effekt.

Vanligaste var att högtryckspressostaten, som ska skydda mot övertryck, utlöste – vilket innebar driftstopp. För att då få igång kylan krävs en kyltekniker som kan återställa och säkerhetsställa kylningen av kylmaskinernas kondensorer.

– Mest akut har det varit för restauranger, butiker med kylrum och lokaler med datorkyla, dessa har prioriterats av serviceföretagen. Kontor och lokaler, där inte så stora värden hotades, kunde få vänta i en eller ett par veckor på fungerande kyla, berättar Magnus Widholm.

Orsakerna var flera. Främst berodde det på slitna värmeväxlare. På sina håll var kylmaskinerna inte dimensionerade för de höga utetemperaturerna.

– Vi skulle behöva en eller ett par tekniker till för att klara sommaren på ett bra sätt, säger Magnus Widholm.

Teknokyl industrier i Stockholm tecknar en lite annan bild. Göran Hagtorn, tekniskt ansvarig, betonar att stora haverier på kyl-maskiner inte varit särskilt vanliga.

– De som har skött service och förebyggande underhåll och är rätt dimensionerade har klarat sommaren relativt bra.

Ett bekymmer har varit svårigheten att bli av med värmeöverskottet som ska ledas bort via kondensor eller värmeväxlare, berättar Göran Hagtorn.

– Växlaren har kanske varit lite underdimensionerad. Då är man tvungen att begjuta med vatten för att kyla. På sikt kan det bli bekymmer, eftersom vattnet ger kalkbeläggningar som försämrar värmeväxlaren.

Hos fastighetsbolaget Vasakronan slog ett driftstopp i Stockholms fjärrkyla hårt mot kontorskomplexet Garnisonen på Östermalm.

– Det blev oerhörda problem när fjärrkylan bröts och våra hyresgäster inte hade backupkyla. De blev tvungna att stänga av datorer, som snabbt blir för varma utan kylning, berättar Ulf Näslund, som är chef för teknisk utveckling vid Vasakronan.

Men han tycker ändå fjärrkyla har sina fördelar. Den vinner på låga behov av underhåll och tillsyn.

Kylmaskinerna kräver regelbunden service och kontroll. Har man fuskat och inte skött servicen, så kommer driftstoppen.

– Kylmaskinerna kräver regelbunden service och kontroll. Har man fuskat och inte skött servicen, så kommer driftstoppen.

Många kylanläggningar hos Vasakronan är dimensionerade för 27 grader, men fick i somras slita hårt i upp till 32 grader. Därmed blev det förstås svårt att nå önskad kylning. Det är långt ifrån säkert att extremsommaren upprepas, men samtidigt finns ju tydliga prognoser om ett allt varmare klimat. Vasakronan har dragit en del slutsatser om framtiden.

– Om vi tror att denna sommar är början på en varmare trend, måste vi lägga på marginaler, säger Ulf Näslund.

– Men problemet är att det normalt är ganska få timmar med tropikvärme och att det blir väldigt dyrt att dimensionera för dessa timmar.

En del lokalhyresgäster har förstås haft det svettigt när kylan inte räcker. Många hyresgäster hos Vasakronan har dock gröna hyresavtal, som gör att de gått med på att acceptera variationer i inomhustemperatur.

– För några hyresgäster tog tålamodet slut. Men de flesta har haft förståelse. På några ställen har vi faktiskt ringt in glassbilen för att höja stämningen. Men någon annan kompensation har vi inte gett, säger Ulf Näslund.

5 kyliga tips till nästa värmebölja

1 Överväg att Modernisera
Många kylmaskiner börjar nå slutet av sin tekniska livslängd. Byte till moderna kylmaskiner ger en möjlighet att dimensionera upp med högre kyleffekt för att vara bättre rustad inför ett varmare klimat. Förutom ökad kapacitet kan f-gasförordningen vara ett starkt vägande skäl att skaffa helt nya kylmaskiner. F-gasförordning ska bidra till avveckling av skadliga f-gaser, vilket gör att äldre kylmaskiner kan få svårt att få påfyllning.

2 Sköt Underhåll

Regelbundet förebyggande underhåll är a och o för stabil drift av kylmaskiner som måste gå hårt om det blir långvarig värme. Kontakta kylentreprenören i god tid, det är ofta långa väntetider på grund av brist på kyltekniker.

3 Dämpa solinstrålningen

På en del fastigheter går det att montera mekaniska solskydd, som stänger ute solinstrålningen ordentligt. Ett modernt alternativ är elektrokromt glas med dynamiskt solskyddande egenskaper. När solljuset ökar på fasaden blir det dynamiska glaset mörkare och solenergins instrålning minskar. Svenska Chromogenics har sådana produkter.

4 Gör en Riskanalys

Med en ordentlig riskanalys blir det tydligare vad som kan hända om kylanläggningen krånglar. Hur drabbas hyresgästernas affärskritiska verksamhet? Hur ska det hanteras? Kan det motivera backup-kyla, för att minimera störningarna? Går det att sektionera kylan, så att känslig verksamhet kan prioriteras? Överväg fjärrkyla som finns i allt fler städer. Den är oftast mer leveranstrygg än egna kylmaskiner.

5 Hantera hyresgästerna

Hyresavtal brukar stipulera att temperaturen inomhus ska hållas inom vissa gränser. Om kraven är strikta med höga krav på komfortkyla blir det både dyrt och energikrävande för fastighetsbolaget. Gröna hyresavtal kan vara ett sätt där hyresgästerna får godta större variationer i temperatur, vilket minskar kraven på kyl-anläggningarna. Men det kan ju ända bli plågsamt varmt för hyresgästerna, trots att kylan går på max. Kanske det går att göra dem på bättre humör, med svala drycker eller glass.

Prischock på klimatskadliga köldmedier

Klimatförstörande f-gaser i värmepumpar och luftkonditioneringar ska bort. En följd är att priserna rusar på en del skadliga köldmedier. Planera bytet av köldmedier i god tid. Inte minst i tider när alla kyltekniker är överhopade med jobb.

F-gasförordningen har funnits sedan 2015. Dess syfte är att avveckla fluorhaltiga köldmedia, som har kraftig växthuseffekt. Dessa köldmedier finns i värmepumpar samt kyl- och frysutrustningar.

De är ännu inte helt förbjudna på marknaden, men F-gasförordningen gör att kyl- och värmepumpsbranschen måste leverera köldmedier med allt lägre total växthuspåverkan. Leverantörerna får successivt minskade kvoter baserade på faktorn GWP (Global Warming Potential), som visar hur kraftig växthuseffekt gasen har. Tanken är att det ska leda till en övergång till mer skonsamma köldmedier.

– Det kan beskrivas som en successiv nedfasning. Vid 2018 års inledning togs ett stort steg som slår mot f-gaser med hög klimatpåverkan, säger Per Jonasson, vd vid Svenska Kyl- och Värmepumpsföreningen.

Följden kan bli både brist på och dyrare köldmedia med hög GWP.

– Förordning slår mot f-gaserna med högsta värdena. Under 2017 ökade exempelvis priset med 1 000 procent för ett vanligt köldmedium.

Per Jonasson konstaterar att kännedomen om f-gasförordningen och dess konsekvenser är ganska låg.

– Myndigheterna har inte varit särskilt aktiva. Vi som branschorganisation har fått gå i bräschen. Vi måste berätta att många kan få problem, om de avstår att göra riskanalyser.

I princip alla som har kylanläggningar och värmepumpar måste sätta sig in i f-gasförordning. För en del kan konsekvenserna bli omfattande.

– Man måste definitivt kolla upp vilken gas man har, och vad som gäller, understryker Per Jonasson.

– Har man ett riktigt gammalt aggregat så byter man med fördel till ett helt nytt. Är det bara tre, fyra år gammalt, då byter man till gas med lägre GWP. Men det kräver också att man byter olja, ventiler och gör injusteringar. Det är ingen jätteoperation, men inte gratis, konstaterar Per Jonasson.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]