[ Annons ]

Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna, Mårten Lilja, vice vd Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad, Hans Lind, professor emeritus i fastighetsekonomi, Lennart Sten, vd Svenska Handelsfastigheter och styrelseordförande Klara Bo, Lotta Bångens, vd Energieffektiviseringsföretagen, Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef, Sveriges Allmännytta och Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier.
Publicerat 10 juni, 2022

Läget inför höstens val

Tre bostadsministrar har avlöst varandra och inga stora reformer har tagits. Vi lät några i branschen ge sina omdömen och önskemål på den kommande mandatperioden.

Det blev en turbulent mandatperiod med två avtal som såg till att Socialdemokraterna kunde sitta i regeringsställning. Men det såg rätt mörkt ut när punkt 44 i januariavtalet sattes på prov i början av sommaren 2021. Fri hyressättning för nyproduktion var Vänsterpartiets röda skynke och till sist lades den frågan på is och regeringen Löfven fick nytt förtroende.

Vi såg även tre olika bostadsministrar lösa av varandra och ge löften om att göra allt för att få till fler och billigare bostäder.

[ Annons ]

I övrigt blev det tunnsått med större fastighetspolitiska beslut och reformer som efterfrågats av branschen. Det visar vår enkät där vi låtit sju branschföreträdare sätta betyg på regeringens arbete den gångna mandatperioden – uppdelat i olika frågor som är viktiga för sektorn.

Hyresgästföreningen tror att bostäder blir en valfråga. I en Novus-undersökning svarade hälften av de tillfrågade hyresgästerna att bostadspolitiken är viktig, eller till och med avgörande, för vilket parti man kommer att rösta på. Men i mätningarna över vad väljarna anser viktigt ligger bostäder rätt lång ner. Sjukvård, lag och ordning och skola är det som toppar.


Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna. Foto: Magnus Glans

Martin Lindvall om social bostadspolitik:

”Låsningen vid investeringsstödet är en gåta”

Hur tycker du att regeringen skött den sociala bostadspolitiken?

– Att Karolina Skogs utredning tillsattes var naturligtvis välkommet. En utredning med fokus på socialt hållbar bostadsförsörjning har efterlysts i flera år. Tyvärr gavs hon inte det utrymme som skulle behövas för att mer förutsättningslöst analysera behoven och föreslå åtgärder för att möta dem. Jag hoppas att regeringen fångar upp utredningens tankar om ett nytt bostadspolitiskt mål och ramverk för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, men även lyssnar på förslaget om att gå vidare. Utredningen var ett bra första steg, men mer behöver göras. 

– Utöver ett antal utredningar upplever jag annars mandatperioden som ännu en förlorad möjlighet att åstadkomma en bättre fungerande bostadsmarknad. Åtgärder för att underlätta situationen för dem med en svag anknytning till bostadsmarknaden har varken genomförts eller beslutats.

Även de som förordar byggsubventioner borde vara bekymrade över hur stödets fördelningsprofil ser ut.

 Och hur har regeringen skött sig i andra fastighetsfrågor?

– Regeringen ser ut att gå vidare med ett lagförslag om tvistlösning vid de årliga hyresförhandlingarna. Det är värdefullt för en bättre fungerande marknad. Att övriga utredningar kopplade till januariavtalet inte fick någon fortsatt beredning är av samma skäl olyckligt. 

– Låsningen vid investeringsstödet som bostadspolitikens kärna förblir en gåta. Även de som förordar byggsubventioner borde vara bekymrade över hur stödets fördelningsprofil ser ut. Den sociala träffsäkerheten lämnar mycket att önska.   

 Vad borde nästa regering framför allt ta tag i? 

– Karolina Skog konstaterar att bostadsmarknaden fortsätter dras med strukturella problem som behöver åtgärdas. Jag hoppas att tillträdande regering blir genuint reforminriktad. If broken, fix it! Det saknas inte trådar att börja dra i … eller stenar att vända, som det heter på modern politiska.


Mårten Lilja, vice vd Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad. Foto: Riksbyggen

Mårten Lilja om bostadsförsörjningen:

”Underlätta för unga vuxna att få en egen bostad”

Hur tycker du att regeringen skött bostadsförsörjningen?

– Det har varit en omväxlande mandatperiod med tre olika bostadsministrar från två olika partier. Dessutom har det varit ett komplicerat parlamentariskt läge, vilket inte givit goda förutsättningar för de långsiktigt stabila spelregler som bostadsmarknaden behöver.

– Regeringen har tagit flera initiativ i form av olika utredningar, till exempel om en socialthållbar bostadsförsörjning, och om hur fler ska komma in på bostadsmarknaden, som är positiva.

– Den senare, med förslag om ett ”startlån” för förstagångsköpare, är intressant. Förslaget om startlån är ett nygammalt inslag i bostadspolitiken och Riksbyggen har under lång tid drivit frågan om hur unga vuxna ska kunna komma in på bostadsmarknaden. Konkreta ställningstaganden och beslut har vi inte sett ännu.

Införandet av krav på klimatdeklarationer är positivt liksom förslaget till stöd för energieffektivisering i flerbostadshus.

Och hur har regeringen skött sig i andra fastighetsfrågor?

– Det är angeläget att bostads- och fastighetsbranschen minskar sin klimatpåverkan. Införandet av krav på klimatdeklarationer är positivt liksom förslaget till stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Det senare avskaffades tyvärr av Riksdagen innan det knappt hunnit genomföras, apropå långsiktiga spelregler.

– Riksbyggen efterlyser ett Grönt stöd som bör omfatta fyra områden: Energiåtgärder, klimatanpassning, biologisk mångfald samt cirkulär ekonomi.

Vad borde nästa regering framför allt ta tag i? 

– Underlätta för unga vuxna att få en egen, trygg bostad, införande av ett startlån kan göra stor skillnad. Ett återinförande av investeringsstödet för byggande av hyresrätter eller liknande åtgärd vore bra för att få fler hyresrätter med rimliga hyror. En politik som stimulerar klimatomställningen av det befintliga bostadsbeståndet är också angeläget.


Hans Lind, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Hans Lind om hyressättningen:

”Staten behöver skapa både piska och morot”

Hur tycker du att regeringen skött hyressättningsfrågan?

– Om man ser det ur S-regeringens perspektiv måste man säga att de, med hjälp av V, varit mycket framgångsrika i att undvika all förändring av hyressättningsreglerna och ändå kunnat sitta kvar vid makten! Jag tror dock att det hade varit mycket intressant att testa en modell med fri hyressättning i nyproduktion. Tyvärr var utredningens förslag dåligt därför att det tillät omprövningar av hyran titt som tätt. Det bästa alternativet hade varit en modell där hyran i ett ingånget kontrakt inte kan prövas i domstol, men där hyresgästen liksom i dag har kort uppsägningstid och kan hota med att flytta om denne ser att hyran ligger högre än i likvärdiga lägenheter. Hyran för en sittande hyresgäst ska följa ett index i tio år eller så, och först därefter stegvis justeras till en ny marknadsnivå.

Jag tror dock att det hade varit mycket intressant att testa en modell med fri hyressättning i nyproduktion.

Och hur har regeringen skött sig i andra fastighetsfrågor?

– Ser vi på bostadsmarknaden är väl de flesta överens om att vi behöver bygga mer blandat i nya områden – ägt och hyrt, småhus och flerfamiljshus, enklare och lyxigare. Kommunerna har dock inte rätt incitament och staten behöver skapa både piskor och morötter för att se till att alla kommuner bygger mer blandat. Även inom detta område har dock regeringen varit alldeles för passiv, liksom när det gäller hyressättning vid renovering.

Vad borde nästa regering framför allt ta tag i?

– De tre frågor som nämnts ovan är alla viktiga att ta tag i. Friare hyressättning i nyproducerade hyresrätter. Sätta press på kommunerna för att få ett mer blandat byggande med en större andel i det billigare segmentet. Att kräva att fastighetsägare vid renovering ska vara skyldiga att erbjuda ett mini-alternativ med max 20 procents hyreshöjning.


Lennart Sten, vd Svenska Handelsfastigheter och styrelseordförande Klara Bo. Foto: Klara Bo

Lennart Sten om pandemin:

”Investeringsstödet som införts är ett gissel”

Hur tycker du att regeringen skötte pandemin?

– I stort sett har regeringen och Folkhälsomyndigheten skött pandemin på ett tillfredställande sätt. Jag tycker att de gjorde rätt i att inte stänga ner samhället som man gjorde i många andra länder. Men hyresstödet var en tekniskt väldigt dålig lösning där man lade myndighetsansvaret i knät på fastighetsägarna. Vi hamnade i en obekväm och märklig sits att vara såväl leverantör och myndighet, dessutom att betala det som skulle vara statens åtagande. Stöd är en myndighetsutövning, det ska utföras av offentliga organ och inte av privata bolag. Jag vet att det var kort om tid och jag tycker att regeringen hanterade situationen rimligt skyndsamt. Men ser man till utfallet i samhället så var stöden lite väl generösa. Vi fick ingen konkursvåg och det blev överskott i statsfinanserna.

Den stora frågan, bostadsförsörjningen, har ideologiskt blockerats på grund av det politiska läget.

Och hur har regeringen skött sig i andra fastighetsfrågor?

– Den stora frågan, bostadsförsörjningen, har ideologiskt blockerats på grund av det politiska läget. Det är inte regeringens fel, men de borde berett frågan bättre. Investeringsstödet som införts är ett gissel. Det går nu inte att bygga hyresrätter i områden där det byggs med stöd och med lägre hyra. Det minskar med säkerhet bostadstillgången och är kontraproduktivt.

Vad borde nästa regering framför allt ta tag i?

– Bästa vägen att stimulera efterfrågan på bostäder är att införa ett fungerande bostadsbidragssystem. De som står utanför måste in på marknaden. Investeringsstödet måste då tas bort, det driver upp produktionskostnader. I en fungerande bostadsmarknad måste även hyressystemet reformeras.


Lotta Bångens, vd Energieffektiviseringsföretagen. Foto: Energieffektiviseringsföretagen

Lotta Bångens om energi:

”Regeringen måste ta tag i hela kedjan”

Hur tycker du att regeringen skött energifrågan?

– De får ett ”sisådär”. ”Energi” innefattar allt från hur vi använder energi till hur den distribueras och produceras. För att klara de utmaningar vi står inför måste regeringen ta tag i hela kedjan. Energisäkerhet, kapacitetsproblematik i elnäten och klimatet går inte att lösa genom att titta på enbart en del. Förnybart är framtiden, men vi klarar inte att få ihop detta om vi inte använder energi effektivt. Det kommer inte att finnas bioenergi för allas behov, inte metaller och annan teknik för att bygga vindkraftverk och solcellsanläggningar. Här tycker jag regeringen har missat något. De har inte satsat på energieffektivisering på det sätt vi måste. Energieffektivisering kan även ge en stor samhällsvinst, hela 866 miljarder kr till år 2045.

Förnybart är framtiden, men vi klarar inte att få ihop detta om vi inte använder energi effektivt.

Och hur har regeringen skött sig i andra fastighetsfrågor?

– Det är bra att man infört klimatdeklarationer för byggnader. En allt större andel av klimatpåverkan kommer från byggfasen. Hoppas att det får effekt både på val av material vid nybyggande och att renovering kan vara ett alternativ i stället för rivning.

– Jag tycker även att regeringen borde få fart på rörligheten på bostadsmarknaden. Vissa har många kvadratmetrar per person i Sverige. Kanske skulle en del av bostadsförsörjningen lösas med bättre fördelning av kvadratmetrarna?

Vad borde nästa regering framför allt ta tag i?

– De borde införa ett system för så kallade vita certifikat så fort som möjligt. Gärna ett första steg redan 2023. Det skulle säkerställa att vi använder energi mer effektivt. Jag skulle även vilja se ett samordningskansli för energieffektivisering. Kansliet skulle ha ansvar för samordning mellan departement och myndigheter och ta ett samlat grepp kring styrmedel för energieffektivisering.


Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef, Sveriges Allmännytta. Foto: Sveriges Allmännytta

Jörgen Mark-Nielsen om skatter:

”Dagens skattepolitik missgynnar hyresrätten”

Hur tycker du att regeringen skött skattepolitiken?

– Dagens skattepolitik missgynnar hyresrätten. Därför hade vi velat se reformer som leder till balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna. I januariavtalet fanns en punkt enligt vilken en omfattande skattereform skulle genomföras för att bland annat bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Den har vi tyvärr inte sett röken av.

– Vi saknar också enklare reformer som skulle göra att fler hyresbostäder byggs, renoveras eller tillkommer genom ombyggnad av lokaler, men som inte kräver nya omfattande utredningar. Det handlar om förenklade momsregler, slopande av fastighetsavgiften för hyreshus och om att lätta på de onödigt hårda ränteavdragsbegränsningarna i företagsbeskattningen. De drabbar särskilt verksamhet som kräver stora investeringar som bostadsbyggande.

Men av utredningarna blev inget och investeringsstödet är också borta.

Hur har regeringen skött sig i andra fastighetsfrågor?

– I januariavtalet byttes utredningar om hyror mot fortsatt investeringsstöd. Men av utredningarna blev inget och investeringsstödet är också borta. Det som har saknats är ett initiativ till en långsiktig blocköverskridande bostadspolitisk överenskommelse.

– Utredningen om socialt hållbar bostadsförsörjning var ett bra initiativ, men ramarna var för snäva och den kunde inte ta ett helhetsgrepp. Utredaren konstaterade själv att betydligt mer behöver göras.

Vad borde nästa regering framför allt ta tag i?

– Balanserade ekonomiska villkor mellan hyrt och ägt boende. Det handlar om låg moms på hyran, att ROT-stödet utvidgas till hyresrätten, att skattefria underhållsfonder införs och att allmännyttan inte ska behöva tillämpa LOU. Då kommer fler nya bostäder att byggas och befintliga att renoveras till hyror som gör att fler kan efterfråga dem.


Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier. Foto: Sveriges Byggindustrier

Catharina Elmsäter-Svärd om bygg:

”Offentliga investeringar måste säkerställas”

Hur tycker du att regeringen skött byggfrågan?

– Det har varit både ris och ros – under fyra turbulenta år.  Cementkrisen är inte över och skenande materialkostnader oroar många av våra medlemsföretag. Sverige riskerar fortfarande ett omfattande byggstopp efter årsskiftet. Det är noterbart att regeringen inte nämner cementkrisen som ett hot mot ekonomin och sysselsättningen under 2023.

– Bygg- och anläggningsbranschen har en nyckelroll i återstarten av ekonomin efter pandemin. Därför är det viktigt att fler offentliga investeringar säkerställs. Ökad ROT och sänkta arbetsgivaravgifter är andra reformmotorer som skulle göra det möjligt för fler att gå till jobbet. På pluskontot kommer åtgärder mot arbetslivskriminalitet, lagförslaget om högskolebehörighet i alla gymnasiala yrkesprogram och utredningen om ett startlån som kan hjälpa fler unga vuxna att köpa en första bostad.

Ökad ROT och sänkta arbetsgivaravgifter är andra reformmotorer som skulle göra det möjligt för fler att gå till jobbet.

Och hur har regeringen skött sig i andra fastighetsfrågor?

– Sverige lider av en dysfunktionell bostadsmarknad och nybyggnationen hämmas av regelkrångel. Trots strandskyddsreformen behöver det bli enklare att bygga på platser där människor vill bo och leva. Infrastruktursatsningar är en motor för allt bostadsbyggande och måste under en period växa i högre takt än BNP. Klimatanpassningen kräver också att kraftigt eftersatta VA-nät behöver åtgärdas – kommunerna har det formella ansvaret, men frågan är av nationellt intresse.

Vad borde nästa regering framför allt ta tag i?

– Byggföretagen vill se en pålitlig energiförsörjning och en genomtänkt industristrategi – som inte baseras på tillfälliga lagändringar och andra former av politiska brandkårsutryckningar. Sverige ska ha fortsatt stränga miljökrav men tillståndsprocessen måste bli kortare.

[Fler artiklar i temat]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]