Lagerhållning minskar energikostnaderna

Länge var gränsen mellan fjärrvärmebolag och fastighetsägare skarp och uppdelad i leverantör och kund. Fastighetsägaren kunde i princip bara påverka sina värmekostnader genom att byta fönster, tilläggsisolera eller försöka få hyresgästerna att inte vädra för länge. Inflytandet över hur fjärrvärmebolagen planerade och satte sina taxor var lika med noll.

Vändpunkten kom med värmepumparna, menar Roland Jonsson, senior energikonsult på WSP och före detta energichef på HSB:s riksförbund. Plötsligt kunde fastighetsägarna skaffa sig ett eget värmesystem. Utvecklingen fick fjärrvärmebolagen att agera och inleda en dialog med sina kunder.

– Nu har priset för elen ökat kraftigt och det har blivit dyrare att köra med värmepump stora delar av året. Det har gjort fjärrvärmen mer konkurrenskraftig. Samtidigt har fjärrvärmebolagen insett att de måste samarbeta mer för att behålla sina kunder.

Ett område där energibolagen och fastighetsägarna kan mötas är olika former av termiska lager. Det kan vara en ackumulatortank, borrhål eller ett bergrum. Det kan också vara en byggnad.

– Då är det stommen i fastigheten som får tjäna som ett korttidslager. Genom att sänka temperaturen några grader på dagen går det att undvika att starta den dyra, och ofta fossileldade, spetslasten, förklarar Roland Jonsson.

Det är också något som Göteborg Energi jobbat med i delar av stadens fastighetsbestånd. När temperaturen ute sjunker sker en förskjutning av värmetillförseln till bostäderna via ett styr- och reglersystem. Hittills har det testats i några få byggnader, men planen är att göra det i större skala. Om allt går som det är tänkt kommer effekten kunna styras ner med 50 megawatt.

i Örebro har samarbetet mellan kommunens fastighetsbolag och energibolaget eon förbättrats avsevärt, säger Jonas Tannerstad, chef för el och automation på Örebro Bostäder.

– Frågan om hur vi kan minska energiförbrukningen och kapa effekttoppar har blivit mer aktuell bara de senaste två åren.

Även här utnyttjas värmelagret i fastigheterna genom ett styr- och reglersystem. Jonas Tannerstad berättar att det bara rör sig om några tiondels grader.

– Vi följer temperaturen hela tiden så att vi inte hamnar utanför det som står i avtalet, vilket ligger runt 21 grader.

Fördelen, förutom miljöbesparingen, är den sänkta energikostnaden. Genom att hålla nere temperaturerna under vissa perioder har Örebro Bostäder en avtalad rabatt på fjärrvärmen.

Genom att hålla nere temperaturerna under vissa perioder har Örebro Bostäder en avtalad rabatt på fjärrvärmen.

– Vi har laborerat med det här i några år och ska rulla igång i större skala i höst. Det kan bli ganska stora pengar.

Hur kommer det sig att energibolagen blivit bättre på att samarbeta?

– De har kommit till insikt om att energimarknaden är i en omställningsfas, att den går från central produktion av energi till lokala system och lager. Det gör att de måste driva en annan typ av företagande som är mer lösnings- och kundfokuserade.

Borrhålslager är en annan variant där energibolagen i också kan hitta ett samarbete med kunden. Ett exempel är bostadsrättsföreningen Backadalen i Göteborg som kombinerar värmepumpar med fjärrvärme.

– Vi laddar borrhålen och berget på sommaren när det finns ett överskott av spillvärme i systemet, när fjärrvärmen är billigast. I det här fallet har vi arrangerat det så att vi styr lagret, säger Lennart Hjalmarsson, utvecklingsingenjör på Göteborg Energi.

Värmen ligger kvar i berget till vintern, och den högre temperaturen gör då att det går det åt mindre el för att köra värmepumparna. Lennart Hjalmarsson berättar att initiativet kom till i samband med att bostadsrättsföreningen var på väg att köpa värmepumpar och helt gå över till bergvärme, vilket fick energibolaget att agera.

– Genom ett komfortavtal betalar de nu en fast summa som är lägre än tidigare för fjärrvärmen, och lägre än vad den hade blivit med bara bergvärme. Det positiva är att vi kan ta tillvara på överskottsvärmen, begränsa skadlig elanvändning och ha kvar dem som kund.

När det kommer till ackumulatortankar – stora hetvattentankar – är det fortfarande främst en fråga för energibolagen. Inte sällan har de en volym på tiotusentals kubikmeter. I takt med att kraftvärmebolagen effektiviserar sina anläggningar bygger fler energiföretag nya ackumulatortankar, berättar Lina Enskog Broman, ansvarig för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen Sverige.

– Tankarna behövs för att kunna parera toppar och få bort spetslasterna. Samtidigt jobbar också många med byggnader som lager. Det ena utesluter inte det andra.

Skillnaden dem emellan är enligt Lina Enskog Broman att med en ackumulatortank är tillgången till energin snabbare medan energilager i byggnader är mer långsiktigt. För att komma upp i samma effekt som en tank behövs tusentals byggnader som kopplas samman.

Roland Jonsson är ändå kritisk och säger att ackumulatortankar ibland verkar byggas för sitt symbolvärde.

– Det blir som ett monument för energibolaget. Det är också ett stort tryckkärl som inte är helt gratis att bygga och kostnaden måste tas ut någonstans. Fjärrvärmebolagen kan inte gå med förlust och de som betalar är kunderna.

Å andra sidan finns lägen där kapaciteten i nätet inte räcker till och där en ackumulatortank blir ett viktigt stöd, säger han.

Så ibland behövs både värmelager i byggnader och ackumulatortankar?

– Ja, men kommunikation är kärnan. För att nå målen behövs mer samarbete och förståelse för varandras verksamheter.

FJÄRRVÄRMEPRODUKTION

Behovet av fjärrvärme varierar kraftigt under dygnet. För att klara topparna riktigt kalla dagar får producenterna köra igång reservpannor – på sina håll fortfarande fossileldade. Det finns också ett behov av att kunna lagra värmeöverskott från exempelvis kraftvärmeproduktion.

ACKUMULATORTANK

En ackumulatortank är egentligen bara en termos i jätteformat. När åtgången inte är så stor i nätet laddas ackumulatortanken med den överblivna värmen. När sen behovet uppstår användas den sparade värmen i tanken istället för att starta en extra panna. Fördelen är främst en jämnare produktion med färre stopp och start. Varmvattnet tas från toppen och returvatten från fjärrvärmenätet pumpas in i botten så att volymen är konstant.

SOLPANELER PÅ TAK

En energikälla som finns i överflöd under sommarhalvåret är solenergi. Genom solpaneler på taken på fastigheter skulle mycket värme-energi kunna samlas in för att sedan utnyttjas under vintern.

STORSKALIGT LAGER

Skanska TES är ett storskaligt värmelager som är tänkt att byggas under Göteborg stad. Konceptet är tänkt att både kunna lagra värme och kyla i berggrunden. Tekniken bygger på att vatten i olika temperaturer läggs i separata skikt. Laddning och uttag av värme eller kyla styrs av en teleskoparm som känner av temperaturnivåerna. Lagret kan användas för balansering av energibehov mellan dag- och natttid. Men kanske ännu mer intressant, för lagring av sommarvärme för vinteruppvärmning eller förvaring av vinterkyla till sommaren.

SERVERHALL

Energibolagen har monopol på fjärrvärme-nätet. Men på allt fler håll öppnas fjärrvärmenätet så att andra producenter än energibolagen får tillgång till nätet och avsättning för sin produktion av värme. Med storskaliga värmelager ökar möjligheterna att ta tillvara på spillvärme från industrier, livsmedels-butiker, datahallar med mera året om. I stället för att vädra bort värmen skulle den kunna lagras i berggrunden.

VARMT HUS

Byggnader har stor termisk massa – värme kan lagras i golv, väggar, tak och i vattnet i systemet. Det kan man utnyttja till att jämna ut belastningen i fjärrvärmesystemet. Inför en topp, som duschruschen på morgonen, kan systemet förbereda sig genom att värma byggnaderna lite extra i förväg. En femminuters dusch drar ungefär två kilowattimmar, vilket betyder att en lägenhet på 80 kvadratmeter kan lagra värme motsvarande fyra duschar. Undertiden morgontimmarna hålls inomhusvärmen med hjälp av den lagrade extravärmen. Fjärrvärmebolagen kan dels styra genom effekttaxor som gynnar kunder som kapar topparna. På flera håll finns projekt där kunderna låter energibolaget styra värmeuttaget i huset optimalt.