Som svampar ur jorden poppar förrådsanläggningarna upp kring våra storstäder. Med 80 anläggningar runt om i Sverige omsätter branschen 380 miljoner kronor om året. Och expansionen har bara börjat.
Vi flyttar ihop och vi flyttar isär. Vi renoverar och vi är trångbodda. Vi köper nytt och vi gillar att samla prylar. Samtidigt omvandlas allt fler vindar till vindsvåningar och många nybyggda lägenheter har inte tillhörande förråd. Så frågan är var vi ska förvara alla de prylar som vi inte vill ge bort eller slänga?
[ Annons ]
Svaret heter selfstorage och är ett fenomen som formligen exploderat i Sverige de senaste femton åren. För ingen kan väl ha missat alla de anläggningar som dykt upp kring våra storstäder? Konceptet är enkelt – uthyrning av förråd i olika storlekar till företag och privatpersoner.
I Sverige öppnades den första förrådsanläggningen redan 1988. Bakom satsningen stod Carl Waern, vd för Humlans Minilager, som då hade hämtat inspiration i USA.
– Jag stötte på fenomenet i mitten av 80-talet när jag var i USA. Där var det stort. Men jag var skeptisk till en början och var tveksam till om det var något för Sverige.
Efter fler USA-besök beslöt sig Carl Waern för att lansera förrådsbranschen i Sverige.
___________________________________________________
FAKTA/80 ANLÄGGNINGAR I SVERIGE
- Idag finns 80 selfstorageanläggningar i landet som drivs av 20 förvaringsföretag.
- Anläggningarna har omkring 30 000 kunder.
- Branschen omsätter omkring 380 miljoner kronor årligen.
- Två tredjedelar av förråden hyrs av privatpersoner, en tredjedel av företagare.
___________________________________________________
– När vi öppnade den första anläggningen visste vi inte riktigt hur vi skulle lansera oss. Men vi hade tur, Sverige var på väg in i en högkonjunktur och många företag expanderade. Det gjorde att både företagarna behövde utrymme att förvara sina produkter och privatpersonerna sina bohag. Och mitt i allt detta fanns vi och erbjöd förrådslösningar.
I samma veva som Humlans Minilager startade fler anläggningar i Västsverige gjorde Shurgard entré på den svenska marknaden.
Michael Fogelberg, idag vd för SelStor och ordförande för branschorganisationen Self Storage Association Sweden, var den som introducerade det välkända fyrtornet för oss svenskar. Även han hade hämtat inspiration från USA.
– Jag insåg att selfstorage var något som helt saknades på vår sida av Atlanten, berättar han.
Tillsammans med sin pappa startade han upp den första europeiska Shurgardanläggningen i Bryssel 1995. 1998 flyttade han till Sverige och startade då upp fyra anläggningar här.
– Det blev en succé redan från början. Vi introducerade något som det fanns ett stort behov av, berättar Michael Fogelberg som lämnade Shurgard bakom sig 2004 för att öppna konkurrenten SelStor 2007 som idag har sju anläggningar.
Och SelStor är inte den enda konkurrenten. Sedan Shurgard gjorde entré på marknaden har tillväxten bland förrådsanläggningar varit konstant. Omkring 20 selfstorage-företag har öppnat och idag finns det cirka 80 förrådsanläggningar i Sverige. Shurgard är fortfarande den största svenska aktören med sina 30 anläggningar.
– Vi småaktörer har Shurgard att tacka för framgångarna. De satte hela branschen på kartan, säger Carl Waern som idag driver åtta förrådsanläggningar.
Vi fungerar på många sätt som ett hotell. Skillnaden är att våra kunder stannar något längre än en hotellgäst.”
Michael Fogelberg, vd Selstor
Selfstorage-branschen i Sverige omsätter omkring 380 miljoner kronor om året. Och tillväxten ser ut att fortsätta. Michael Fogelberg anser att det kommer att dröja innan marknaden blir mättad.
– Jag brukar säga att vår verksamhet drivs av ”Ikeagenerationen”. Idag köper vi nytt, vi bor trångt och flyttar ofta. Även skilsmässor har blivit vanligare. Det är dessa förändringar som gör att vi behövs. Jag tror det dröjer innan marknaden kommer mättas.
Det känns som en lönsam deal, att istället för att uppföra kontor eller bostäder, bygga en förrådsanläggning. Både byggnadskostnaden och driftkostnaden borde vara betydligt mycket lägre.
– Det är klart att det på sikt kan vara lönsamt att satsa på nya anläggningar. Men det är inte alltid lätt att hitta rätt läge. Och om man väl gör det så handlar det ändå om en investering på närmare 40 miljoner för bygget. För oss små aktörer är det mycket pengar, framhåller Carl Waern.
Michael Fogelberg håller med.
– Har man väl uppfört en ny anläggning tar det tre till fyra år att fylla upp den med kunder. Men på sikt blir det ofta en positiv ekvation att bygga nytt.
Med rätt läge på rätt ort går det också att ta ut kvadratmeterhyror därefter. Nyligen jämförde Stockholms Handelskammare hyrorna för några typiska innerstadslägenheter med förrådshyror i olika delar av Stockholm. Kontentan var att det var billigare att förvara en soffa i en lägenhet i Vasastan än i ett förråd i Västberga.
– Jag tycker att en sådan jämförelse är en sanning med modifikation. Omkring 35 procent av ytan i våra anläggningar försvinner till korridorer och gångar som vi inte kan ta betalt för. Vi har även en driftskostnad som vi inte tar betalt för och vi har en vakansgrad på ungefär 15 procent, säger Michael Fogelberg.
Han skulle hellre vilja jämföra verksamheten med hotellbranschen som enligt honom har många likheter.
– Har du någonsin hört talas om kvadratmeterhyran för ett hotellrum? Nej precis. Vi fungerar på många sätt som ett hotell. Skillnaden är att våra kunder stannar något längre än en hotellgäst.
Och på samma sätt som läget och efterfrågan styr priser på hotellrum så bestämmer de också priserna på förråden.
– Vad förråden kostar beror på anläggningens läge, efterfrågan, ytan och var i anläggningen själva förrådet ligger. Jag kan därför inte ge något genomsnittligt pris, säger Michael Fogelberg.
Carl Waern håller med om att läget är det som styr priset. Själv får han ut mest för sina anläggningar i Göteborg där det genomsnittliga kvadratmeterpriset ligger någonstans mellan 1?600–2?000 kronor per kvadratmeter.
– Kring storstäderna är efterfrågan som störst men även våra mindre anläggningar i Uddevalla och Trollhättan går bra. Dock kan vi inte ta ut samma hyra där. Men bäst lönsamhet är det nog i Stockholm.
Skulle han då inte vilja introducera Humlans Minilager i huvudstaden?
– Nej det tror jag inte. Visst finns det mer pengar att tjäna, men av framför allt organisatoriska skäl koncentrerar vi oss tills vidare på Västsverige.
___________________________________________________
ROBERT TELEKIS LEGOFÖRRÅD
Stora legoklossar ramlar nästan ur Robert Telekis förråd när han drar upp dörren. Han arbetar som säljare för Lego och förvarar sitt material i förrådet.
– Det är skyltmaterial, eventpaket, displayer och en del give-aways jag har här.
Robert Teleki har använt sig av selfstorage i snart fyra år och testat på olika anläggningar.
– För mig är det viktigt att det finns personal på området som kan ta emot mina leveranser när jag inte är där och ställa in det i mitt förråd.
Till skillnad från de flesta förråd ligger Robert Telekis på utsidan av anläggningen. Han kan ta bilen hela vägen fram till dörren och enkelt packa in och ur.
– Det är smidigt. Annars skulle man behöva springa in och ut i anläggningen så många gånger.
Förrådet på 18 kvadratmeter besöker han någon gång i veckan och betalar cirka 3 500 kronor för i månaden. Ett överkomligt pris enligt honom själv. Utöver månadskostnaden betalar han också en försäkring som täcker upp vid ett eventuellt inbrott.
– Det en trygghet att det finns bevakning här. Men innehållet i mitt förråd är i och för sig inte så stöldbegärligt.
___________________________________________________
KARSTEN KOLAKOWSKIS EXTRALAGER
För ett och ett halvt år sedan blev Karsten Kolakowskis butik, Abrahamsbergs ridsport, av med förrådet som de hyrde i den närliggande grannfastigheten.
– Vi förlorade kontraktet när hyresrätterna i huset omvandlades till bostadsrätter. Bostadsrättsföreningen ville inte fortsätta hyra ut förrådet.
I förrådet förvarades de varor som inte fick plats i butiken.
– Många av våra varor är rätt skrymmande och det går inte att ha allt framme.
Alltså var Karsten tvungen att ge sig på jakt efter ett nytt förråd. Inte långt från butiken hittade han förrådet på Selstor. Nu tycker han att det funkar bra. Och så mycket dyrare har det heller inte blivit.
– Vi betalar cirka 10 000 kronor i kvartalet med en uppsägnings
Det enda Karsten Kolakowski har att klaga på är belysningen.
– Man måste ju ha pannlampa för att hitta bland prylarna.
___________________________________________________
KATARINA TIMGLAS KLÄDFÖRRÅD
När Katarina Timglas flyttade in i sin nybyggda bostadsrätt i Sundbyberg fick hon tidigt veta att det inte fanns något förråd som hörde till lägenheten. Istället var alla lägenheter utrustade med en klädkammare. Men Katarina insåg snabbt att den inte skulle räcka till.
– Det skulle inte gå att stuva in allt i klädkammaren. Det konstiga är att alla fyror i föreningen har fått varsitt förråd, men mindre lägenheter får inget.
Katarina, som bor i en två tillsammans med sin sambo, hyr därför ett förråd på 7,5 kvadratmeter. Där förvarar hon och sambon Johan alla saker som inte får plats i lägenheten.
– I förrådet har jag vinterkläder på sommaren och sommarkläder på vintern. Helt enkelt det jag inte använder för tillfället.
Tidigare var Katarina Timglas hockeyproffs och har spelat flera VM och OS. Men nu förvarar hon istället kläder i de gamla hockeyväskorna. Trots att förrådet medför en kostnad varje månad så anser Katarina Timglas att det är skönt att inte behöva ha allt hemma.
– Men samtidigt tycker jag att det borde finnas ett förråd till lägenheten. Det är konstigt, för ju mindre lägenhet man har desto större behov har man ju av ett förråd.
___________________________________________________
MALIN HOFFMANNS LAGER FÖR HOMESTYLINGMÖBLER
Tolv stycken sängar, fyra soffgrupper, bord, stolar och högar med mattor. I Malin Hoffmanns och Elle Kerwanders 18 kvadratmeter stora förråd ryms en hel villa.
Tillsammans driver de homestylingföretaget Inredadesign som gör iordning lägenheter och villor inför försäljningar. Mellan de olika uppdragen förvaras möblerna i förrådet.
– Det är ett pussel att få in och ut allt. Det kan se rörigt ut för andra, men vi har bra koll på vart allt står.
Inte nog med möbelförrådet, tre dörrar längre bort i korridoren hyr de ytterligare ett förråd på 12 kvadratmeter.
– I det andra förrådet har vi alla inredningsdetaljer – lampor, kuddar och sådant, berättar Malin Hoffmann.
När företaget sjösattes för två år sedan letade Malin och hennes kompanjon efter ett bra lager. I början tittade de på andra lokaler att förvara möblerna i. Men de upptäckte snabbt att många av dem var alldeles för dyra. Till sist föll valet på selfstorage.
– Det var viktigt för oss att vi fick förråd på bottenvåningen eftersom vi kommer hit varje dag. Det ska vara lätt att hämta och lämna grejer. Sen är det kallt här, vilket är bra för möblerna.
Kostnaden är hon mycket nöjd med.
– Vi har fått en bra deal och betalar ett fast pris för båda förråden. Men då måste vi omförhandla kontraktet varannan månad.
___________________________________________________
