På sju procent av dricksvattennätet i Göteborg är sannolikheten stor att ledningen går sönder. Det har framkommit med hjälp av AI-analys.
Kartläggningen som Kretslopp och vatten har gjorts är unik för Sverige. Den har bland annat skett med hjälp av ett artificiellt neuronnät, vilket är en uppsättning algoritmer vars uppgift är att efterlikna lärandeprocessen i en biologisk hjärna.
Göteborgs dricksvattennät är 180 mil långt och är indelat i 14 700 olika områden som är möjliga att stänga av vart och ett. I sju procent av dessa avstängningsområden är sannolikheten för och konsekvenserna av ett rörbrott som störst.
– Nu vet vi vilka delar av dricksvattennätet som är viktigast att åtgärda. Om en vattenläcka drabbar spårvagnstrafiken eller ett sjukhus är konsekvenserna stora, säger Roger Andersson, enhetschef för ledningsnät vattendrift på Kretslopp och vatten.
Uppgifter om bland annat vilket material som delarna i dricksvattennätet består av, hur gamla, breda och hur långa ledningsdelarna är har samkörts med uppgifter om var det tidigare skett rörbrott. Varje avstängningsområde har på så sätt fått ett risktal.
– Nu ska vi analysera vad som ska hända med de 1 000 avstängningsområden som har högst risktal. Under 2024 kommer vi att identifiera vilket förebyggande underhåll som vi ska genomföra på olika platser under de kommande åren. Det kan också handla om att inrätta särskilda projekt för att genomföra en viss åtgärd på många platser, säger Roger Andersson.
Arbetet med att genomföra analysen har tagit ett år, och informationen om alla ledningsdelarna ligger nu i Kretslopp och vattens datasystem. För varje nytt rörbrott som sker läggs mer data in i AI-modellen så att dess förmåga att bedöma vilka delar av ledningsnätet som det är viktigast att underhålla förbättras.
En annan fördel med kartläggningen är att det nu är enklare för driftteknikerna som kommer till en vattenläcka att förutse var på ledningen som problemet finns. Detta genom att se var de mest sårbara delarna av ledningen finns.