Hans Strandberg och Patrik Göransson diskuterar den senaste månadens energiförbrukning. Foto: Johan Jeppsson
Publicerat 23 maj, 2015

Kyrkan som styrs från molnet

I Kista kyrka valde man en ny lösning där ventilationssystemet kopplar upp sig automatiskt mot nätet. I takt med att allt fler prylar kopplas upp mot nätet dyker helt nya affärsmodeller upp. 

Kista kyrka, invigd 1978, är en arkitektonisk pärla. Den luftiga kyrksalen domineras av det röda teglet murat i munk- och löpförband. En intressant detalj är hur luften tas in genom tegelstenar, murade så att hålen vetter ut mot rummet.

[ Annons ]

Men för att ljusen inte ska fladdra under gudstjänsten har hålen framme vid koret tejpats för med silvertejp. En något mer ingenjörsmässig, men likväl enkel, lösning har valts för styrningen av hela kyrkans ventilationssystem. Nu styrs allt via molnet – internet alltså, är väl bäst att påpeka i sammanhanget.

Nyligen gjordes en större renovering av hela ventilationssystemet.

– Det är svåra lokaler. Visserligen är det stora luftvolymer, men det kan vistas väldigt mycket människor här mellan varven, och då gäller det att man får bra luft, säger Hans Strandberg, från företaget El & Styrteknik i Stockholm, som sköter kyrkans värme- och ventilationssystem.

Att styra fastigheten via molnet fanns inte med i ursprungsplanen.

– Vi valde en regulator som var enkel och prisvärd. Tanken var att vi sen skulle koppla upp anläggningen på traditionellt vis. Men det är relativt krångligt och det blev aldrig av eftersom vi hade en del problem med intranätet, säger Hans Strandberg.

För den mindre tekniskt bevandrade så kan det tilläggas att en regulator är den lilla apparat som sköter exempelvis ett ventilationssystem utifrån de värden som matats in. Det kan göras direkt på plats. En webbuppkoppling är alltså enbart ett sätt att enklare komma i kontakt med regulatorn.

Men Hans Strandberg menar att det är en enkelhet som kan vara mycket värd.

– Det här gör allting mycket lättare. Om de ringer och säger att det är dålig luft så kan jag sitta hemma och lösa det.

Installatören har sällan koll på det här med IP-struktur, alltså att digitalt ta sig in och ut ur fastigheter.

Patrik Göransson, Regin

Patrik Göransson från företaget Regin tycker att det hittills ofta varit för dyrt att koppla upp mindre system.

– Installatören har sällan koll på det här med IP-struktur, alltså att digitalt ta sig in och ut ur fastigheter. Därför har vi tillsammans med Telenor Connexion utvecklat en molntjänstportal. Med den räcker det med en webbanslutning i teknikrummet. Då är det bara att ansluta vår regulator så hittar den själv molntjänstportalen och skapar en schematisk bild över anläggningen, förklarar Patrik Göransson.

– Det är en bra lösning rent ekonomiskt. Annars är det mycket pyssel rent tekniskt att koppla upp en regulator, säger Hans Strandberg.

Hans Strandberg visar den annorlunda lösningen för luftintagen i kyrksalen. 
Foto: Johan Jeppsson

Det har talats en hel del om Sakernas internet (Internet of things). Robert Brunbäck på företaget Telenor Connexion, som står bakom infrastrukturen för bland annat Regins lösning, menar att det länge har varit fokus på rena konsumentprodukter. Nu kommer vi att se ett genombrott för större systemlösningar.

– Den stora utmaningen när företagen nu kommer att sitta på enorma mängder data är att kunna sålla ut det som är viktigt och använda det till smartare beslut, säger Robert Brunbäck.

Han menar att trenden är att skapa allt fler automatiserade lösningar. Alltså att bygga lösningar där de olika sakerna kan förstå varandra och jobba effektivare genom att utnyttja information från varandra. Allt kommer att anslutas till allt.

Många lösningar kommer att vara mobila. Det innebär att en enorm mängd data ska passera i våra redan hårt belastade mobilnät. Men Robert Brunbäck menar att även om alla uppkopplade prylar adderar på datamängden så är det en relativt liten ökning.

– De flesta tillämpningar genererar små datamängder i jämförelse med vad som krävs för att titta på ett Youtube-klipp.

Lätt underhållning men tung data med andra ord. Det pågår också forskning kring att frigöra mer utrymme för att möta de allt större kraven på trådlös kommunikation. Ett exempel är forskaren Mohamed Hamid, vid Högskolan i Gävle, som arbetar med en teknik som kallas Dynamic Spectrum access networks. Det går ut på att en ”pryl” ska kunna låna en annan användares frekvens när den inte används. Systemet känner omedel-bart av om användaren behöver sin frekvens, lämnar tillbaka den och betalar för vad man använt.

Lösningar kommer att finnas menar Robert Brunbäck och det riktigt intressanta är de nya affärs-modeller som uppstår. Ett exempel är det Kalifornien-baserade start-up företag Enlighted som säljer belysning som en tjänst. De monterar uppkopplad energisnål belysning i fastigheter, men istället för att ta betalt för lamporna tar de en del av den energi-besparing som görs.

 

 

 

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]