Dörren för räntesänkningar är stängd på grund av det ökande inflationstrycket. Riksbanken kan lägga in en räntehöjning i räntebanan på nästa penningpolitiska möte i mars, skriver Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Finansmarknadernas syn på centralbankernas räntesättning förändras nu snabbt. På kort tid har förväntan om att Riksbanken ska sänka styrräntan förbytts till att Riksbanken kan komma att höja styrräntan. Det samtidigt som räntor med längre löptider stigit kraftigt i Europa i kölvattnet av stora behov av att investera i såväl försvar som konkurrenskraft.
Påtagligt högre inflation gör att dörren för räntesänkningar har stängts. Nordea ändrade sin inflationsprognos redan efter ett högt januariutfall och sedan dess har även inflationen i februari kommit in långt över målet. Mycket talar nu för en inflationstakt runt 2,5 till 3 procent stora delar av innevarande år.
Priser stiger på bred front. Men framför allt är det priser på varor som driver på, vilket i mångt och mycket är ett globalt fenomen. Tjänsteinflationen är än så länge dämpad, vilket indikerar en svag efterfrågan på hemmaplan.
[ Annons ]
De gröna skott svensk ekonomi nyligen visat kan få svårt att ta sig i närtid.
Riksbanken är medveten om att konjunkturen är bräcklig, men fokus är att hålla inflationen i schack. Det gör att Riksbanken sannolikt lägger in en räntehöjning i räntebanan på nästa penningpolitiska möte nu i mars.
Det är något helt annat än vad såväl hushåll som företag har haft i åtanke. Tvärtom har många hoppats på ytterligare någon styrräntesänkning och att konjunkturen äntligen skulle ta fart.
En återhämtning ligger fortfarande i korten, men ett högre kostnadsläge tillsammans med den osäkerhet som den amerikanska administrationens tvära kast skapar riskerar att bli en våt filt av avvaktan även i Sverige. De gröna skott svensk ekonomi nyligen visat kan därmed få svårt att ta sig i närtid.
Svenska hushåll är väl rustade med ett högt eget finansiellt sparande. Därtill ska läggas att såväl skuldnivån som räntan fallit tillbaka sedan toppnoteringarna. Trots det är risken att den något högre omsättning vi sett bland befintliga bostäder och i nyproduktion kommer av sig.
Även om Trumps administration lugnar ned sig och blir mer förutsägbar, vilket vi just nu inte ser några tendenser till, så är sannolikt skadan redan skedd. Vem vågar lita till det när stora investeringsbeslut ska tas.
Svensk konjunktur och bostadsmarknad skulle må bra av att Riksbanken sitter still.
Som om inte det räckte så har räntor med längre löptider stigit snabbt. Det är rimligt när allt fler länder i EU är i behov av stora investeringar som ska lånefinansieras. Ett högre ränteläge lär därmed bestå, vilket innebär att även bolån till bunden ränta blir dyrare framöver.
I USA är läget det omvända, där ekonomin nu visar tydliga svaghetstecken. När Trump dessutom inte drar sig för att kasta in ekonomin i recession minskar intresset av att hålla risk. Nasdaq har fallit med 13 procent på mindre en månad och det samtidigt som dollarn försvagats påtagligt. Många svenskar har sina besparingar och pensionspengar i fonder som legat tungt i USA.
När värdet på våra placeringar minskar och de dessutom blir mindre värda i kronor när dollarn försvagas så lär även det påverka hushållens lust att fatta stora investeringsbeslut.
Den senaste kronförstärkningen är ljuspunkten för tillfället då den dämpar inflationsrisken påtagligt. Störst effekt får den på 6 till 9 månaders sikt. Möjligen kan den få Riksbanken att bara flagga för en räntehöjning utan att faktiskt genomföra den. Svensk konjunktur och bostadsmarknad skulle må bra av att Riksbanken sitter still.
