[ Annons ]

Bostadsministern uttryckte lättnad över att äntligen ha fått förslaget om investeringsstöd godkänt enligt EU:s regler för statliga stöd. Foto: Skärmdump från regeringens pressträff.
Publicerat 29 september, 2016

Kritiserat investeringsstöd nu på plats

Nu är villkoren för investeringsstödet för byggande av billiga hyresrätter på plats. Ett stöd som får stark kritik från flera håll.

Regeringens investeringsstöd för fler bostäder, totalt 11,3 miljarder kronor för perioden 2016–2019, presenterades i fjol men eftersom det saknats ett regelverk har ingen kunnat söka. På torsdagen presenterade så bostadsminister Peter Eriksson (MP) de villkor som ska gälla.

[ Annons ]

– Tack vare investeringsstödet kan det byggas fler små, klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror i Sverige. Bristen på bostäder, inte minst hyresrätter, hämmar Sveriges utveckling när människor inte kan flytta dit de vill för att jobba eller studera. Investeringsstöden är en del av den långa listan med åtgärder som regeringen lägger för att få en helhetslösning på bostadsbristen, sa Peter Eriksson.

Rent formellt handlar det om två förordningar. Dels en långsiktig lösning som gäller det som byggs från och med januari 2017. Denna utgår från EU:s regelverk om investeringsstöd. Dels ett tillfälligt retroaktivt stöd eftersom regeringen tidigare lovat att alla bostäder som påbörjats efter att investeringsstödet presenterades 2015 ska kunna söka stödet. Den formella skillnaden grundar sig i att EU:s regler inte tillåter ett retroaktivt stöd.

–  I det stora hela är det samma regelverk, men några mindre skillnader, sa Peter Eriksson.

Villkoret för att få stödet är att maxhyran motsvarar ungefär 4 700 kronor i månaden för en lägenhet på 35 kvadratmeter om den är belägen utanför storstadsområdena eller dess kransområden. I Stockholm får maxhyran för en lika stor lägenhet vara 5 300 kronor.

Men stödet möter motstånd från flera håll.

– Regeringen säger sig vilja hjälpa dem som står längst från bostadsmarknaden. Det gör man inte genom att ge pengar till byggbolag utan genom att få bostadsmarknaden att fungera bättre, säger Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Sverige.

Han menar att de statliga subventionerna utgör en tröskel för en väl fungerande marknad där olika aktörer kan verka på lika villkor.

– Det är tydligt att regeringen saknar en plan för hur man ska skapa en fungerande bostadsmarknad. Det som behövs nu är en idé om hur man skapar förutsättningar för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, att befintliga bostäder utnyttjas mer effektivt och ger trygghet även för resurssvaga hushåll, säger Reinhold Lennebo.

Sveriges Byggindustrier vill inte heller ha stödet.

– De relativt billiga hyresbostäderna finns redan bland de befintliga bostäderna och skaps inte i nyproduktionen. Utformningen gynnar därför de personer som redan befinner sig på bostadsmarknaden, då kraven på att fördela lägenheterna utifrån bostadskötid gör det svårare för dem som står utanför bostadsmarknaden att ta sig in. Ambitionen att öka byggandet av små billiga hyresrätter blir felriktat eftersom små lägenheter alltid är dyrare per kvm då kostnaderna för kök och våtrum ska fördelas på färre kvm. Det som byggs idag är dyrare än det som byggts tidigare, säger Björn Wellhagen näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.

Från Hyresgästföreningen är det dock positivare tongångar.

– Det framåtsyftande stödet kommer att få positiv effekt. Det kan bidra till att öka byggtakten, hålla nere hyresnivåerna i nyproduktionen och ge fler människor möjligheten att skapa sig ett hem för sig och sin familj var de än bor i landet, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]