Sverige måsta vidta åtgärder för att mängder av framtida uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas. Det enligt en färsk granskning från Riksrevisionen.
Inom ett par decennier väntas mängden uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad mångdubblas. I en granskning från Riksrevision konstateras att regeringen och ansvariga myndigheter (Naturvårdsverket och Energimyndigheten) inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan återanvändas eller materialåtervinnas.
– Statens styrmedel är inte tillräckliga för att se till att de växande mängderna uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kommer att hanteras effektivt, säger riksrevisor Helena Lindberg.
[ Annons ]
Producentansvaret gäller även här. Alltså ska den som tillhandahåller en produkt i Sverige ta hand avfall och stå för kostnaderna för detta. Men enligt Riksrevisionens bedömning är reglerna om producentansvaret för dessa produkter otydliga, och det finns brister i Naturvårdsverkets tillsyn.
– Med tanke på att mängden uttjänta paneler väntas öka från drygt 10 ton idag till mer än 20 000 ton per år efter 2050 behöver regeringen och Naturvårdsverket se till att producentansvaret fungerar, säger Fredrik Engström, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen anser att regeringen bör överväga författningsändringar som tydliggör vilka slags solcellspaneler som omfattas av producentansvaret för elutrustning.
Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, företräder den bransch som alltså är ansvariga för att de produkter som sätts på marknaden återvinns. Och hon håller med om att det idag finns stora brister och oklarheter.
– Exempelvis vid direktimport av solceller är det för enkelt att slippa undan.
Men hon är hoppfull. Marknaden för återvinning av solpaneler uppskattas kunna bli en miljardindustri.
– Det finns enorma möjligheter för svenskt näringsliv att tjäna stora pengar här. I princip allt i en solpanel går att återanvända eller återvinna. Det bästa vore såklart om någon byggde en återvinningsanläggning i anslutning till panelproduktion, säger Anna Werner.
Problemet finns inte bara i Sverige. En studie från amerikanska National Renewable Energy Laboratory år 2020 räknade med att det globalt kommer att deponeras cirka åtta miljoner ton solcellsskrot fram till 2030. En siffra som kan tiodubblas till år 2050.
I EU gäller dock att solceller som tillverkats efter augusti 2012 ska tas om hand och återvinnas enligt det så kallade WEEE-direktivet för elektroniskt avfall. Men även här finns det behov att skärpa skrivningarna menar Anna Werner.
– Nu går man på viktprocent, vilket innebär att man i princip kan återvinna enbart glaset och ändå uppnå kravet. Det ska vi absolut inte nöja oss med. Kraven borde vara högre på återvinningsgrad av metallerna. Det är råvaror där det inte finns ändliga tillgångar, säger Anna Werner.
Men hon tror som sagt att det finns starka marknadskrafter som kan driva på lösningarna. Dock inte helt på egen hand.
– Därför är det mycket bra att riksrevisionen har tittat på detta och vi har bjudit in dem att diskutera detta mer i detalj. Sverige bör ta ledartröjan och underlätta för bygget av världens modernaste anläggning för återvinning av solpaneler. Det är en no-brainer att det finns en stor framtidsmarknad här, säger Anna Werner.
