Kravet på tillstånd för kamerabevakning slopas när allmänna platser bevakas av andra än myndigheter. Det föreslår en statlig utredning som nyligen lämnats över till regeringen. Förslaget välkomnas av Fastighetsägarna.
Förslaget om en ny kamerabevakningslag har skickats ut av regeringen på remiss, där Fastighetsägarna är en av remissinstanserna. Den nya kamerabevakningslagen ersätter den tidigare kameraövervakningslagen och föreslås träda i kraft 25 maj 2018.
[ Annons ]
– Kamerabevakningslagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning. All bevakning ska alltså ske i enlighet med både förordningen och kamerabevakningslagen i tillämpliga delar. Det betyder bland annat att man som privat aktör inte behöver ansöka om tillstånd, men kamerabevakning innebär personuppgiftshantering och det medför ett tungt ansvar på den som genomför kamerabevakning. Bland annat ställs stora krav på den information som ska lämnas vid kamerabevakning, säger Line Zanden, förbundsjurist på Fastighetsägarna.
Utredningen föreslår att myndigheter alltjämt ska ansöka om tillstånd, men undantagen från kravet blir fler med den nya lagen. Bland annat föreslås polisen och SÄPO kunna kamerabevaka fritt i en månad vid risk för viss allvarlig brottslighet.
– De lagda förslagen innebär fler undantag från tillståndsplikten även för myndigheter. Dessutom utvidgas antalet omständigheter som ska beaktas vid tillståndsgivningen. Det torde med de nya reglerna exempelvis bli enklare för kommuner att få tillstånd i de fall man vill kamerabevaka otrygga och brottsutsatta stråk eller förhindra störningar av allmän ordning. Det är naturligtvis välkommet.
