Kraftsamling i Skellefteå

Skellefteå gräver guld igen. När batteritillverkaren Northvolts kommer till stan är det inte bara en fabrik som ska uppföras. Nu byggs hela staden om.

Annons:

Annons:


Ytan framför oss är stor som 88 fotbollsplaner. Människor och maskiner framstår som miniatyrer. Det är som en jättelik hyvel dragit fram över ytan. Flishögarna från träden som tidigare stod här reser sig mot himlen. En skala och ambition som har något osvenskt över sig. Här byggs hela landskapet om.

Kommundirektör Kristina Sundin Jonsson står dock stadigt framme vid stängslet som omgärdar etableringsområdet. Hon har precis skämtat om att jag ska borde ge henne lite medieträning i farten innan det är dags för tv-intervjun. Men det behövs såklart inte. Hon svarar snabbt och säkert på TV4-reporterns frågor, precis som hon svarat på mina. Det märks att det har blivit en del intervjuer sedan den där gången för drygt två år sedan när orden ”Northvolt” och ”Skellefteå” började dyka upp tillsammans. Media, politiker, näringslivsfolk – alla kommer hit och de flesta imponeras.

Cirka 60 miljarder kommer investeras i kommunen de närmaste tio åren
35 miljarder från näringslivet, varav Northvolt är den största.
25 miljarder kommunala och statliga investeringar, som Norrbotniabanan.

Skellefteå är en stad där det mesta händer.

– Jag tror att det var en viktig del när Northvolt bestämde sig för att lokalisera fabriken hit. De upplevde den otroliga kraftsamlingen. Från kommunen, näringslivet, från alla som bor här, regionen, universiteten och närliggande kommuner. Det var inte bara en Skellefteåfråga, utan en fråga för hela regionen, säger Kristina Sundin Jonson.

Northvolt grundades 2015 under namnet SGF Energy. Bakom står Peter Carlsson, med erfarenhet från elbilsföretaget Tesla. Avsikten var redan från början att etablera en motsvarighet till Teslas ”gigafactory” för litiumjonbatteriet i Europa. Planerna luftades för första gången hösten 2016 och i mars 2017 blev fler detaljer klara.

– Jag var på en konferens för kommundirektörer precis då, säger Kristina Sundin Jonsson när vi samma dag pratar i den relativa stillheten inne på kommunhuset.

– Att det skulle bli en batterifabrik var den stora snackisen mellan oss den gången.

Vi kommer titta tillbaka på den här perioden och tänka att vi var med om en helt överväldigande omställning

På kommunens näringslivskontor uppmärksammade man snabbt att Skellefteå inte tillhörde de 40-tal kommuner runtom i Europa som hade fått en inbjudan. Då blev det bråttom att själva ta initiativet. Och redan i maj 2017 kom Northvolt på besök. Hösten samma år var det klart. Nu har alltså bygget äntligen startat. 2021 väntas de två första produktionslinorna dra igång. När kapaciteten är fullt utbyggd ska det tillverkas 200 000 ton batterier varje år, motsvarande en lagringskapacitet på 40 gigawattimmar.

Kommundirektör Kristina Sundin Jonsson och kommunalrådet Lorents Burman. Foto: Paulina Holmberg

Bredvid Kristina Sundin Jonsson sitter kommunalrådet Lorents Burman (S).

SKELLEFTEÅ I KORTHET
1320 Skellefteå socken bildas
1845 Skellefteå får stadsprivilegier
1910 Tidningen Norran grundas
1924 Guld hittas i Bjurliden utanför Skellefteå. På grund av ett tryckfel på en karta blir gruvan, platsen och företagets namn istället Boliden.
1978 Skellefteå AIK vinner sitt första SM-guld i ishockey.
1990 Skellfteåbandet The Wannadies slår igenom med hitsingeln ”My Hometown”.
1991Trästocksfestivalen grundas.
2017 Northvolt bestämmer att företagets första batterifabrik ska förläggas till Skellefteå.

– Den 10 december 1924 hittade man guld i Fågelmyran utanför Boliden, säger han och syftar på det som blev början på Skellefteås första uppsving som gruv- och mineralstad.

– Den 6 maj 2017 hände det igen. Då hittade Europa Skellefteå. Vi kommer titta tillbaka på den här perioden och tänka att vi var med om en helt överväldigande omställning, som påverkade hela Sverige. Vi som jobbar dagligdags med frågorna har nog svårt att greppa exakt hur det kommer att bli.

Med tusentals nya arbetsplatser kommer också behov av bostäder, och att bygga allt det som alla nya invånare behöver i form av skolor, handel och nöjen.

– Ungefär 60 miljarder kommer att investeras i kommunen de närmaste tio åren, berättar Kristina Sundin Jonsson.

– Av dessa kommer 35 miljarder från näringslivet. Northvolt är förstås den största satsningen, men även den övriga industrin och näringslivet investerar. Till det kommer kommunala och statliga investeringar, som Norrbotniabanan. Det är mycket per capita.

I september i år gick Northvolt årliga kick-off av stapeln och Skellefteå spelade också då huvudrollen. Bolagets personal åkte tåg och cyklade från Stockholm upp till den nya etableringsorten i norr. När cykelklungan med 270 Northvoltanställda från 50 länder anlände till Folkets park möttes de av jublande Skellefteåbor. Kärleken mellan bolaget och kommunen verkar bergfast.

– Jag tycker det är störtkul! Jag har tidigare jobbat mycket i storstäder där mycket förändras och nu händer samma sak i stan jag är född och uppvuxen i. Det är en lyx att få vara med om, berättar Maria Fjällström. Foto: Paulina Holmberg

Det känns att det finns en underliggande rörelse i stan. Det bubblar. Man vill som näringsidkare vara med, man vill stärka sin närvaro.

Maria Fjellström är relativt ny som affärschef för Skellefteå på Diös Fastigheter. Hon är entusiastisk inför de förändringar som är i antågande.

– Jag tycker det är störtkul! Jag har tidigare jobbat mycket i storstäder där mycket förändras och nu händer samma sak i stan jag är född och uppvuxen i. Det är en lyx att få vara med om.

ELEKTRIFIERING OCH BATTERIER
I dag finns drygt 90 000 laddbara bilar i Sverige. Antalet har växt med 50 procent det senaste året. När det gäller elbilar har amerikanska Tesla länge varit längst fram, men nu tror många bedömare att andra tillverkare börjar komma i kapp. Den tyska bilkoncernen Volkswagen hoppas exempelvis på att sälja tio miljoner elbilar det närmaste decenniet. Litiumjonbatterier som ska tillverkas i Skellefteå består av olika elektrodmaterial där battericellens lagrade energi utvinns genom att litiumjoner rör sig mellan elektroderna i batteriet.

Diös äger femton fastigheter, de flesta centralt. Bolaget har precis förvärvat ytterligare två. Maria Fjellström är stolt över att visa upp Stadskällaren, en av fastigheterna som ligger mitt i centrum.

– Det har varit en färgbutik här. Nu är det restaurang och saluhall. Vid lunchtid är det svårt att få sittplats. Sedan finns det olika utbud, det ordnas vinprovningar, både privatpersoner och företag kan hyra in sig.

Varför blev den här fastighetsutvecklingen lyckad?

– Hyresgästernas vision tillsammans med den palett av verktyg som vi som ägare har tillhanda-hållit. När det finns en balans där blir det som bäst.

Vilken roll spelar fastighetsägarna i den utveckling som Skellefteå står inför?

– En jätteviktig roll. Tillsammans med kommunen har vi ett ansvar att ta hand om alla, både de som redan bor här och alla nya människor som kommer komma hit. Att ge dem en levande stadskärna. Allt från skolor till restauranger och uteliv. Det är en komplex apparat.

Hur tänker man som affärschef på ett fastighetsbolag i en sådan här tid?

– Det är kittlande, och förknippat med nya möjligheter och en del utmaningar, för Skellefteå är ändå Skellefteå. Det finns många viljor och stan är inte så stor att man kan vara anonym. Men det är häftigt att få ta över den här stafettpinnen. Man har massor med idéer och får lära sig prioritera.  Än så länge är vi en ganska liten organisation, men den ska växa i takt med att vi ökar beståndet.

Ungdomar som stannar i stan och äldre utflyttare som återvänder. ”Ganska onorrländskt egentligen.”
Bengt Ivansson, chef på Näringskontoret. Foto: Paulina Holmberg

Skellefteå har drygt 70 000 invånare. Det är lagom många för att skapa känslan av att alla känner alla. Det är mycket hejande på stan. Centrum är koncentrerat runt några kvarter vid älven. Mellan 2 500 och 3 000 personer är den nya batterifabriken tänkt att sysselsätta. När kommunledningen i somras besökte Reno i USA, där Tesla för några år sedan öppnade sin första batterifabrik, förklarade de amerikanska kollegorna att man kunde räkna ytterligare tre jobb för varje arbetstillfälle själva ursprungsetableringen innebär. Tillsammans med familjer blir det ganska många Skellefteåbor. 80 000 invånare är planen för 2030 och det talas redan om 100 000 år 2050. Renofolkets främsta råd till Skelleftedelegationen var enligt näringslivskontoret ”bostäder, bostäder och bostäder”.

SKELLEFTEÅ VÄXER I RASK TAKT
År 2019: 70 000 invånare
År 2030:80 000 invånare
År 2050: 100 000 invånare

En av stadens samhällsbyggare är Pär Nordlund, vd på Nordvestor Fastigheter. Bolaget äger den stora gallerian i centrum, ett tidigare Domusvaruhus, med ett trettiotal butiker.

– Skellefteå kommuns planer på att växa påverkade oss från början inte så mycket, men Northvolt har ju ändrat det. Vi märker att de större bolagen har börjat få ett större intresse för stan, säger han.

– Blir vi fler så blir det fler som handlar, och kan motverka de negativa effekterna av näthandeln. Och framför allt på bostadssidan vill vi vara med och bidra. När vi färdigställde nya bostadsrätter tidigare i år sålde vi slut på dem på två veckor.

Ett återkommande tema i samtal med människor i Skellefteå är att sättet att leva har börjat att ändras. Man möts på ett annat sätt. Restauranglivet har börjat spela stor roll. Även där har Pär Nordlund haft en roll.

– Jag och några bekanta åkte då och då till Piteå och sa till varandra: ”varför ska vi behöva åka hit för att äta gott?”. Så vi frågade killarna som drev krogen där om de skulle vara intresserade av att komma till oss. Vi fick till en tomträtt på kommunal mark nere vid älven. Vi äger fastigheten tillsammans med sju andra och har anpassat den till kockarnas behov.

Resultatet är Bryggargatan, välrenommerad finkrog som satte en helt ny standard för stadens restaurangutbud. Många vittnar om att övriga krogar också fick ett lyft när nykomlingarna visade på möjligheterna.

– Det var väl varken en investering med hjärnan eller hjärtat, säger Pär Nordlund och tillägger leende.

– Snarare med magen.

– När vi färdigställde nya bostadsrätter tidigare i år sålde vi slut på dem på två veckor, berättar Pär Nordlund, vd på Nordvestor Fastigheter. Foto: Carl-Johan Utsi

Att prata med människor i Skellefteå hösten 2019 är att få en injektion av framtidstro. De flesta ser positivt på utvecklingen och talar om ungdomar som stannar i stan och äldre utflyttare som återvänder. ”Ganska onorrländskt egentligen” som Bengt Ivansson, chef på näringslivskontoret, kommenterar den spirande optimismen. Finns det då inga problem?

– Vi har ju egentligen ett krisläge, som Trollhättan hade när biltillverkningen skulle lägga ner, bara tvärtom, säger Bengt Ivansson.

Han syftar på de krav som en växande befolkning ställer på en kommun. Kommundirektör Kristina Sundin Jonsson håller med.

– Det kommer inte vara lätt att vara politiker i framtiden. Alla kommuner och regioner har utmaningar redan i dag oavsett om man är en tillväxtkommun eller inte. Det handlar bland annat om demografin och en avmattning av konjunkturen. För att satsa nytt kommer man bli tvungen att plocka bort saker, säger hon.

– Man kan ju titta bakåt också, säger Lorents Burman och fortsätter:

– På 90-talet hade vi 1 200 tomma bostäder i allmännyttan. Vi hade 20 år av konstant stagnation. Vi blev allt färre i arbetsför ålder som bidrog till välfärden.

– Vi har tuffa utmaningar nu också, men nu ser vi att investeringarna resulterar i fler invånare och mer skatteintäkter. Det innebär tuffare och längre arbetsdagar, men som politiker är man glad över att få vara med och förverkliga det som sker nu.

– Vi har bildat ett gemensamt markexploateringsbolag, för att ta fram markanvisningar och driva fram nya detaljplaner, säger Åsa Andersson, vd Skebo. Foto: Paulina Holmberg

[ Markexploateringsbolaget ]
”DET KOMMER INNEBÄRA EN HELT NY STAD FÖR OSS”

Skellefteå behöver fler bostäder. En av dem som har ansvar för det är Åsa Andersson, vd på det kommunala bostadsbolaget Skebo.
Hon ger en visning av Strömsör där Skebo tillsammans med Riksbyggen håller på att färdigställa ett nytt område med 200 nya bostäder. Tidigare var det en parkeringsplats här.

– Som alla andra Skellefteåbor ser jag ju att Northvolts etablering är en fantastisk möjlighet. Det kommer ju innebära en helt ny stad för oss. När det blev klart att fabriken skulle hamna här gjorde vi en snabb analys om att det åtminstone i ett första läge behövs 1?000 nya bostäder, säger hon.

Tillsammans med Riksbyggen, Hemdalen och Lindbäcks har Skebo bildat ett gemensamt markexploateringsbolag, Byggrätt Norr, för att ta fram markanvisningar och driva fram nya detaljplaner.

– Vi behöver gemensam projektkompetens för att få fram byggrätter, säger Åsa Andersson.

– Sedan ska de i första hand säljas vidare till bolag inom gruppen, men även till andra aktörer om intresse finns.

Vad är fördelen med att gå ihop i ett enda bolag på det här sättet?

– Alla bolag kan ju agera på egen hand, men de stora nationella spelarna kan behöva lite draghjälp. Vi inom Skebo sitter på väldigt mycket kunskap. Sedan ser vi som allmännyttigt bolag också att det är viktigt med många aktörer. Skebo är starkt finansiellt, men vi kanske inte mäktar med allt och för en fungerande bostadsmarknad behövs fler aktörer.

Jättebygget Strömsör är bara början för Skebos planer. Det långa perspektivet är hisnande för en stad av Skellefteås storlek. 100 000 invånare innebär 13 000 fler bostäder. Samtidigt ska det som byggs bli attraktivt och hållbart.

– Det är jätteviktigt att vi inte blåser upp något jättekvarter precis där fabriken ligger, som inte är lika attraktivt om något skulle hända med den. Vi vill förtäta staden och bygga på tomtmark centralt. Kommunen har också öppnat för tätare bebyggelse. I Strömsör är det tätt mellan husen och det är vi inte riktigt vana vid. Men många tycker det är lite häftigt, det blir lite storstad, säger Åsa Andersson.

Sofia Andersson, For Events. Foto: Paulina Holmberg

[ Företagarprofilen ]
”FOLK VILL HEM TILL SKELLEFTEÅ IGEN”

Sofia Andersson Lundberg är företagaren och föreläsaren som driver bolaget For Events.

– När jag drog igång mitt företag för nio år sedan arbetade jag överallt, förutom i Skellefteå. För det fanns ingen stor marknad här. Nu gör jag allt här. Det är ett sådant driv i stan.

Vad har förändrats?

– Det skedde ett skifte för sex–sju år sedan när kommunen började bana väg för oss unga och ännu mer för näringslivet. Kommunen har blivit väldigt bra på att kommunicera vad vi är för en stad. Det gör en så inspirerad som företagare. Det smittar att bo i en kommun som vill något.

Hur har det märkts?

– När jag tog studenten 2008 flyttade jag till Oslo direkt. Nästan alla andra jag kände flyttade samtidigt. Nu är alla i min omgivning på väg tillbaka igen. Bland ungdomar är trenden att stanna kvar.

Hur skulle du beskriva stämningen bland er företagare i stan?

– Det finns en stark känsla av tillsammansskap. Mycket är nära i Skellefteå, till platser och främst till relationer. Man kan ringas dygnet runt utan att det är något konstigt. Det finns en stolthet över vad vi gör gemensamt. Den vi-känslan som vi har, den är mäktig och ingenting man bygger på en dag.

Hur upplevde du arbetet med Northvolts etablering?

– Jag jobbade på ett litet hörn med det. I sin helhet väldigt proffsigt både från företaget och från Skellefteå. Extremt högt tempo och snabba beslut att ta. Det är nog mycket på grund av det och ett grymt bra teamwork som gjorde att Skellefteå vann.

Hur ser framtiden ut?

– Det händer mer än någonsin. Folk vill hem till Skellefteå igen, de vill dra igång nya saker.

Annons: