Kostnaderna rinner iväg

Renoveringsbehoven i vattenledningsnäten är enorma och förnyelsekostnaderna kommer att läggas på VA-taxan. En fördyring som inte alltid kan kompenseras med höjd hyra. I värsta fall kan fastighetsägare tvingas till hyresreduktioner, utan att få ersättning från vattenleverantören.

Annons:

Annons:


I Sverige är vi vana vid billigt vatten i kranarna. Men verkligheten förändras. Vattenledningsnäten i många kommuner står inför stora upprustningar. I ett längre tidsperspektiv har förnyelsetakten varit väldigt låg. Om inte tempot ökar lär läckorna bli fler och vattenkvaliteten försämras. På detta ska läggas ett förändrat klimat som ställer nya krav på VA-näten, och tuffare miljökrav.
– Investeringarna i de kommunala näten måste tredubblas de kommande 25 åren. Vi får räkna med att investeringskostnader och även ökade driftskostnader driver upp VA-taxorna, troligen med 150 till 200 procent på 50 års sikt, säger Lena Söderberg, som är vd för Svenskt Vatten, branschorganisation för de kommunala vattenverken. Ställ detta mot den senaste Nils Holgersson-undersökningen – där gick vattentaxorna i medeltal upp med 3,6 procent. Det noterades att 32 kommuner höjde med över 10 procent. Men de riktigt stora taxeökningarna kan ännu bara skönjas. – Höjningarna kommer inte att tas ut direkt. Det blir stegvisa taxehöjningar, säger Lena Söderberg och betonar att VA-taxorna är reglerade i lag. Intäkterna får inte gå till annan kommunal verksamhet.

DET ÄR PÅTAGLIGA skillnader i ledningsnätens status i de olika kommunerna, påpekar hon. Ledningarna beräknas hålla i runt 100 år, och mycket byggdes nytt på 1960– och 70-talen och är fortfarande i gott skick.
– Behoven av att höja taxorna skiljer mycket i kommunerna, då förutsättningar är så olika. Det beror också på om man gör planerade investeringar eller väntar länge och måste göra akutinsatser. Det senare blir dyrare.
Att förnyelsen blir betungande beror bland annat på att det inte längre utgår någon statlig finansiering, som det gjorde under utbyggnaden på 1950-, 1960- och 1970-talen.
– När vi nu förnyar, så måste allt betalas via VAtaxan, säger Lena Söderberg.
En kostnad som lär hamna i knät på fastighetsägare. För bostäder ingår vattnet normalt i hyran, men det är inte självklart att ökade vattenkostnader kan föras vidare till hyresgästerna.
– Det finns ju ingen direkt koppling mellan kostnader och hyressättning, när bruksvärdesprincipen råder. Men ökade kostnader för VA är ett underlag att ha med inför hyresförhandlingen, säger Rikard
Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige.
För lokalhyresgäster kan dock ökade taxor få genomslag på hyran eftersom där råder en fri hyressättning, eller om det finns en driftskostnadsklausul i avtalet.

Om kommunerna hållit nere taxor och inte tagit ansvar för löpande underhåll, så har kommunen och VA-bolagen en viss underhållsskuld.

ATT TAXEFRÅGORNA uppmärksammas hoppas han ska leda till att fastighetsägare tar dialogen med vattenbolag och politiker.
– Man bör vara uppmärksam på varför vattentaxan höjs. Om kommunerna hållit nere taxor och inte tagit ansvar för löpande underhåll, så har kommunen och VA-bolagen en viss underhållsskuld, och den bör inte främst täckas med höjda taxor, säger Rikard Silverfur.
I viss mån kan den enskilda fastighetsägaren motverka effekten av taxehöjningar genom översyn och utbyte av utrustning.
– Det kan vara en idé att börja följa upp vattenförbrukning mer noggrant, då brukar användningen minska. Omotiverat hög förbrukning kan tyda på läckage, så med bättre koll kan man också undvika skador, säger han.

NÄR ÖSTERSUND drabbades svårt av en vattenburen parasit år 2010 tvingades kommunägda Östersundshem att retroaktivt sätta ned hyrorna med fem procent. På liknande sätt kan framtida ledningsproblem komma att drabba fler fastighetsägare.
– Det är inte någon skillnad mellan en kommunal och privat hyresvärd. Det är ju hyresvärden som ska tillhandahålla vatten, de kan också tvingas reducera hyror om vattnet inte fungerar, konstaterar Rikard Silverfur.

EN ANNAN SAK är om fastighetsbolaget i sin tur kan få kompensation från VA-verksamheten. Östersundshem fick det inte.
– Prissättningen är reglerad i lag och bygger på kostnadstäckning, vilket betyder att alla kostnader normalt betalas av vattenkunderna. En återbetalning från VA-tjänsterna till kunderna innebär då att motsvarande prishöjning måste tas ut senare. Om problemen drabbat många så blir det ett nollsummespel, säger Lena Söderberg.
– Därutöver är priset på vattnet så lågt så en ”kompensation” i form av exempelvis inga rörliga avgifter blir så låg att det knappast motsvarar kundernas uppfattning som skälig, säger hon.

Vad vi kan se i statistiken så brukar det årligen vara två, tre sjukdomsutbrott med koppling till vatten.

VI HAR HAFT ett par stora sjukdomsutbrott på grund av parasiten cryptosporidium, som inte tidigare påträffats i Sverige. Vid utbrottet i Östersund hösten 2010 fastställ att smittan kom via dricksvattnet, medan det i Skellefteå 2011 bara misstänks bero på dricksvattnet. Men Lena Söderberg menar att det inte går att se någon allmän tendens att vattenkvaliteten har försämrats.
– Vi har inga indikationer på försämrad vattenkvalitet i övrigt när vi ser på tillgänglig statistik. Däremot tror vi att det kommer att bli så inom en 25-årsperiod om inte långsiktiga VA-planer tas fram och implementeras.
Inte heller Livsmedelsverket ser någon trend mot sämre vatten, med reservation för utbrotten i Östersund och Skellefteå.
– Vad vi kan se i statistiken så brukar det årligen vara två, tre sjukdomsutbrott med koppling till vatten. Om man bortser från dessa två stora utbrott, ser vi inte någon försämring, säger Christina Forslund, statsinspektör vid Livsmedelsverket.
Hon konstaterar att cryptosporidiumutbrotten blev en väckarklocka för många vattenverk, som sett över sina beredningsmetoder. De har även blivit mer försiktiga och ger oftare kokningsrekommendationer, ofta i förebyggande syfte vid läckor.
Det är inte bara upprustningen av de kommunala VA-näten som kommer att belasta fastighetsägarnas ekonomi. Lena Söderberg påpekar att ledningsnät inom privata fastighetsägares område är lika långa som kommunernas och i många fall med ett lika stort renoveringsbehov.

På 25 år behöver 30 procent förnyas

I dag förnyas bara 0,4 procent av ledningsnätet varje år. Alldeles för lite menar Svenskt Vatten. För att upprätthålla kvalitet borde takten tredubblas till 1,2 procent varje år. Med den farten är 30 procent av ledningsnätet ombyggt fram till år 2039.
Kostnaden för att byta ut hela nätet är cirka 500 miljarder kronor.

Drygt ett badkar per svensk försvinner varje vecka i ledningsnäten

Av den totala vattenproduktionen (837 000 000 m3/år) beräknas 15 procent läcka varje år. Det motsvarar 1,2 normalstora badkar per svensk varje vecka.
Det finns en relativt stor osäkerhet. Läckaget mäts inte, utan siffrorna anger differensen mellan vattenmätare hos vattenverken och uppmätt vattenförbrukning hos konsumenterna.


ÄNGELHOLM:
Höjde avgiften med 300 procent

I Ängelholm höjdes förbrukningstaxan för vatten med cirka 10 procent och den fasta avgiften med hela 300 procent. Men det räcker ändå inte på långa vägar för att klara hela förnyelsebehovet.

Majoriteten av kommunerna har ännu inte tvingats till så påtagliga höjningar som skånska Ängelholm. Men så är det en kommun med växande befolkning, vilket kräver ett utökat VA-nät. Lägg till det ett åldrande ledningsnät som behöver upprustas och ökade krav på rening av avlopp.
500 miljoner kronor ska investeras i nya ledningar och anläggningar, som reningsverk,  300 miljoner kronor behövs för renovering, främst av gamla rör. Därför tog tekniska nämnden hösten 2012 beslutet om höjd VA-taxa. Den fasta
delen ökade med cirka 300 procent – från 558 kronor till 1 700 kronor för en standardmätare.
Förbrukningstaxan höjdes med cirka 10 procent. För den fastighet som används i Nils Holgerson-undersökningen innebär det en sammanlagd ökning med 12,8 procent.
– VA-avgifterna har inte hängt med och speglat de tidigare investeringar som gjorts. Avgiften har varit för låg, för att spegla de verkliga fasta kostnaderna, säger Christer Örning, M, ordförande i tekniska nämnden.
Det handlar om många års eftersatt underhåll som nu ska betalas. Trots den kraftiga höjningen är kommunen långt ifrån hemma. Av det totala finansieringsbehovet på 800 miljoner kronor är bara cirka 250 miljoner kronor säkrade i och med taxehöjningarna.
– Säkerligen kommer fler höjningar. Det är ju VA-abonnenterna som måste betala, detta är inte något som kan finansieras via skatterna, säger Christer Örning.