Höjda hyror och uppsagda rivningskontrakt leder till att många konstnärer står utan lokaler. Det menar konstnärsorganisationen Transit, som nu hoppas på en dialog med fastighetsbolagen.
När byggtakten ökar, rivningskontrakt sägs upp och gamla industri- och kontorslokaler rivs för att bereda plats åt fler bostäder hamnar en grupp i kläm.
[ Annons ]
Stockholms konstnärer har på senare tid drabbats av höjda hyror, när de erbjudits nya lokaler med dramatiskt höjda hyror, i vissa fall med närmare 100 procent. För de allra flesta konstnärer blir kostnaden för hög och de tvingas flytta.
Det problemet vill Transit nu belysa i förstudien ”Förstudie av infrastruktur för konstproduktion i Stockholmsregionen”.
– Problemet har accentuerats det senaste året. Jag förstår att det behövs fler bostäder, men när man river de lokaler konstnärerna hyr så planerar man inte för några rimliga ersättningslokaler. Fastighetsbolaget vill så klart sätta marknadsanpassade hyror, men samtidigt är konstnärers arvode inte marknadsanpassade och då kan man inte dra på sig sådana kostnader, säger Sara Lönnroth, verksamhetsansvarig på Transit.
Hon tar konstnärskollektivet Wip som exempel, där över 90 konstnärer haft sin verksamhet i Årstaberg, söder om Stockholm. Det är ett mycket expansivt område, och där Wip nu verkar ska det byggas bostäder.
– Det har fortfarande inte löst sig och då är detta ändå en av Sveriges största ateljeföreningar. De är yrkeskonstnärer som bland annat skapar offentliga gestaltningar, på både privata och offentliga institutioner, som vi medborgare får uppleva. Idéer måste förverkligas någonstans. Det är ingen som ifrågasätter varför en biltillverkare behöver en fabrik.
Sara Lönnroth säger att förstudien är tänkt att beskriva situationen, och att hon hoppas att den leder till en dialog med fastighetsägarna.
– Konstnärer är ofta är engagerade i samhället och om den här typen av verksamheter försvinner från områdena förlorar man den dynamiken.
En fastighetsägare som satsar på kultur är Atrium Ljungberg. De bygger bland annat barnkulturhuset Funnys Äventyr samt Nordisk Films biografsatsning. Företagets affärsutvecklare Jon Allesson menar att attraktiva stadsdelar är beroende av vad som sker i och mellan husen, och att man därför behöver skapa arenor för nya möten.
– Vi tror starkt på idén att låta kulturen breda ut sig och ta plats. Vi vill skapa platser där människor vill vistas, handla, arbeta, bo eller bara vara. Eftersom vi oftast utvecklar och äger hela stadsdelar så har vi möjligheten att satsa på olika inslag som i sin enskildhet kanske inte alltid är lönsamma, men som stärker helheten. Genom arbetet med det som vi kallar för Atrium Ljungberg Stadsinnovation skapas förutsättningar för kreativa näringar att utvecklas och samtidigt bidra till att bygga attraktiva och lönsamma platser, säger han.
Jon Allesson menar också att det finns ett värde i att få in nya, spännande verksamheter, och att det är viktigt att se till helheten snarare än delarna.
– Om vi lyckas erbjuda attraktiva platser så vill hyresgästerna vara där, och då stiger våra fastighetsvärden. Vi ser ständigt över mixen av verksamheter och ser ett värde i att addera nya, spännande verksamheter till våra platser. Vi arbetar nära våra hyresgäster och när kulturaktörer verkar hos oss under en begränsad tidsperiod, exempelvis i väntan på en rivning, så försöker vi ofta fortsätta våra samarbeten på andra platser.
Men var ligger då ansvaret? Vem ska se till att kulturella verksamheter får rimliga hyror. Jon Allesson menar att flera parter behöver samverka för att få till stånd fungerande platser för kultur.
– Att ha en bra dialog, förståelse för varandras behov och modet att pröva kreativa lösningar tror jag är en bra början. Vi är ofta många olika aktörer som samverkar. Det kan vara kommuner, kreatörer och kreativa entreprenörer, övrigt näringsliv samt fastighetsägare. Om alla kan förenas i att se styrkorna av att ha en hög kulturnärvaro så finns det också goda möjligheter för oss som fastighetsägare att skapa möjligheter för kulturen att ta plats, säger han.
