Konjunkturprognoser utan upplopp och regeringskriser

Framtiden ser ljus ut i konjunkturprognoserna, kurvor som pekar uppåt i mjuka bågar. Men det talas förvånansvärt lite om social oro och kriser. Det som brukar följa pandemier i fotspåren.

Framtiden ser ljus ut i de senaste konjunkturprognoserna. I diagrammen pekar prognoskurvorna uppåt som mjuka fina bågar. De delar av kurvorna som pekar bakåt i tiden ser betydligt hackigare ut. De visar den verklighet vi har genomlevt. Det ser ut som om den ljusa framtiden släpar den hackiga verkligheten efter sig.

Skillnaden mellan prognosernas mjuka overklighet och den hackiga verkligheten handlar om att de kriser som drabbar oss med jämna mellanrum är svåra att förutse. Finanskrisen 2008 och den nuvarande pandemin är talande exempel.

Att händelser är svåra att förutse innebär inte att prognosmakarna är blinda för dem. Tvärtom, de flesta är plågsamt medvetna om att olika risker lurar bakom hörnet. Det är bara knepigt att bygga in dem i modellerna. I stället hanteras de i olika riskscenarier, det vill säga alternativa prognoser, som bygger på mer eller mindre troliga händelser som kan omkullkasta huvudscenariot.

I de aktuella prognosernas riskscenarier ligger fokus på mer eller mindre djupsinniga analyser av pandemins långsiktiga effekter. Det gäller allt från oro för växande statsskulder och inflationsrisker till digitaliseringens effekter på hur vi kommer att handla, resa och arbeta. Men det handlar förvånansvärt lite om social oro och regeringskriser. Det beror kanske på att de flesta räknar med att sådana risker kommer att avta när väl pandemihotet avtagit. Var inte för säkra på det.  

I en nyligen publicerad rapport konstaterar Internationella valutafonden, IMF, att pandemier genom historien ofta har orsakat stor social oreda. Inte så förvånande, det intressanta i rapporten är snarare vid vilken tidpunkt de sociala upploppen bryter ut och riskerar att skapa politiska kriser. Det sker inte när pandemierna härjar befolkningen som värst.

Trots stormningen av Capitolium och demonstrationerna i Ryssland har antalet upplopp i välden varit få under pandemin. Inte konstigt, möjligheten att samlas under pandemier begränsas av såväl människors rädslor som av regeringars åtgärder. Nej, upploppen kommer senare. IMF:s analys visar att risken för en allvarlig upploppsdriven regeringskris typiskt infinner sig två år efter en allvarlig pandemi. Så nu vet vi. Då är det väl bara att lägga in denna information i prognosmodellerna och generera ett hack i den mjuka kurvan ett par år efter det att den nuvarande pandemins härjningar har lagt sig, eller? Nej, det kommer inte att hända. Osäkerheten är för stor. Risken kommer istället att läggas i sidoscenariernas riskfyllda värld. I diagrammen kommer den mjuka framtiden även i fortsättningen bölja fram med den hackiga verkligheten i släptåg.