Konflikt kan uppstå om ansvar

Finns det någon egentlig skillnad på fastighetsägarens egenkontroll i ett hus som har bostadsrätter mot något annat hus? Svaret är både ja och nej.

Annons:


Ytterst är det alltid ägaren av fastigheten som ansvarar för funktionerna i huset. Att det är medlemmar i en förening som äger gemensamt gör ingen skillnad. I vissa fall kan det visa sig att skyldigheten att åtgärda ett problem kan ligga på någon annan. Men bostadsrättsföreningens styrelse får aldrig slå ifrån sig ansvaret helt. Inte utan att först ordentligt ha funderat över frågan om ansvaret och hur det ska utövas.

Om det förekommer störningar kan man ju alltid hoppas att den störande och den störde kan komma överens och lösa problemet. Om inte så måste styrelsen söka lösa tvisten. Det kan innebära att skicka rättelseanmodan och ytters att säga upp den störande om rättelse inte sker. Om styrelsen inte agerar vid en störning så finns i stället risken att föreningen blir skadeståndsskyldig för sin passivitet. Om styrelsen däremot agerar kan den knappast klandras för störningarna.

Däremot kan det förekomma störningar som beror på någon faktor som inte föreningen ansvarar för. Som i ett fall när en bostadsrättshavare tog bort sina linoleummattor för att få fram det vackra undergolvet av plankor. Det innebar samtidigt att stegljuden blev mycket störande i lägenheten under. Kommunen krävde då att föreningen skulle åtgärda problemen. Föreningen å andra sidan hänvisade till stadgarna och menade att det var bostadsrättshavaren som hade det inre underhållsansvaret. ?Saken prövades i högre instans. Man kom fram till att det var verksamhetsutövaren som hade ansvar, och att verksamhetsutövaren i detta fall enligt stadgarna var bostadsrättshavaren.

Det viktiga här är att föreningen har en insikt i saken. Först då kan man ta ställning för att ansvaret inte ligger hos föreningen. Det är alltför riskabelt att bara slå ifrån sig utan att först ha utrett vem som har ansvaret och varför. För att styrelsen ska ha möjlighet att göra den analysen krävs det ofta kunskap, rutin och bra kontakter. Problemet är alltför ofta att styrelsens ledamöter byts ut och att det kollektiva minnet då drabbas.

Därför är det viktigt att styrelsen har tydliga rutiner, exempelvis vilka åtgärder som ska vidtas vid klagomål. Och för att rutinerna ska leva vidare måste de finnas nedtecknade och överföras till alla nya styrelser. Enklast kan det naturligtvis lösas med pärmar där rutinerna framgår. Eller varför inte använda datorerna? Styrelsen kan ha en plats i cyberrymden där man samlar alla rutinbeskrivningar till framtida ledamöter.
Man ska inte heller underskatta den hjälp man kan få externt genom sin förvaltare eller medlemsorganisation. Dessa har ju i allmänhet bra kunskaper och är uppdaterade på vilka regler som gäller och hur man ska hantera olika problem.

Slutligen är rådet till ?styrelsen att inte tveka att utbilda sina egna ledamöter. Det finns bra utbildningar, mässor, fastighetsägarfrukostar etcetera som man kan ta del av. Så snåla inte här – det är bra investerade pengar att göra rätt från början.

 

Annons: