Miljöminister Karolina Skog har flaggat för att ge tillbaka hela ansvaret för sopåtervinningen till kommunerna. Men ett fullständigt kommunalt avfallsmonopol oroar flera företrädare för fastighetsbranschen.
Det är en tydlig markering mot att förpackningsindustrin inte axlat ansvaret när nu miljöminister Karolina Skog (MP) vill lägga hela ansvaret för avfallsinsamlingen på kommunerna.
[ Annons ]
– Logistiken kring producentansvaret är inte tillräckligt bra med dagens parallella system. Detta är problematiskt när finansieringen går till producenterna och där de medborgare som idag har fastighetsnära insamling får betala två gånger. Att 75 procent av det som idag förbränns är möjligt att återvinna nöjer jag mig inte med, säger Karolina Skog.
Idag ansvarar kommunerna för restavfall, alltså det som hamnar i den vanliga soppåsen. Förpackningsindustrin ansvarar, genom det gemensamma bolaget FTI, för insamling av förpackningar och tidningar.
Mycket mer kan sorteras ut
Svenskt avfall har gjort plockanalyser under perioden 2013–2016. Diagrammet visar innehållet i en genomsnittlig sopkasse från en lägenhet. Idealet vore om allt utom ”övrigt” hade sorterats ut.
I nuläget är det oklart hur mycket ansvar som miljöministern egentligen vill flytta över till kommunerna. Mycket tyder på att hon gått ut hårt för att ha utrymme för att förhandla.
Och även om det idag finns ett utbrett missnöje med dagens system så väcker utspelet farhågor från flera håll i fastighetsbranschen.
Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige, gläds åt att samtal nu förs med berörda parter. Han kommer att representera Mabo (Miljöanpassad Avfallshantering i Boendesektorn) under det första samtalet.
Fastighetsbolag som idag har verksamhet i flera kommuner kan utnyttja stordriftsfördelar och ställa krav på entreprenören när de upphandlar hämtning av återvunnet material. Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan, ser ett ytterligare problem med att helt hamna i det kommunala sopmonopolets makt. Att få tydlig statistik över insamlade fraktioner är något som blivit en allt viktigare post i hållbarhetsredovisningarna.
– Vår erfarenhet är att kommunens entreprenörer är väldigt dåliga på att lämna statistik, säger Anna Denell.
– Risken är annars stor att man åter igen kommer fram till en lösning som utgår från behov hos den som ska samla in avfallet och inte från konsumenten av avfallstjänster. Regeringen börjar i fel ände när den utgår från ansvarsfrågan, säger Rikard Silverfur.
Viktigast av allt, menar Rikard Silverfur, är att regeringen måste hålla fast vid grundprincipen om att förorenaren betalar (den så kallade polluter pays-principen), som innebär att den part som belastar miljön negativt också är ansvarig för att återställa och betala tillbaka till miljön för den belastning man orsakar.
Svårare att ställa krav
I Brf Korsör i Malmö sorterar de boende ut 15 olika avfallsfraktioner i miljöhuset. Hämtningen sköts av en privat aktör. Men hämtning av restavfallet, som alltså sköts av kommunens entreprenör, har varit av mer varierande kvalitet.
– Nu får vi snart ett nytt företag som ska hämta restavfallet igen och vi vet inte hur det kommer att fungera, säger föreningens ordförande Roland Forsblom.
Han skulle hellre se en avkommunalisering av all sophantering så att det blev möjligt att upphandla en och samma entreprenör för all hämtning.
– Konkurrensen är bra och gör att de privata aktörerna sköter det bättre. En återkommunalisering vore helt snurrigt, säger Roland Forsblom.
Trycket på producenterna kan minska
Bengt Wånggren, vd Sweden Green Building Council pekar på att det kan uppstå en tydlig målkonflikt. Å ena sidan är det viktigt att det är lätt för konsumenten att sortera så att återvinningen ökar. Å andra sidan är det viktigt att behålla trycket på producenterna att minska avfallsmängderna.
– Insamlingen som den sköts av FTI har aldrig varit bra. Och den blir bara sämre och sämre. Men det ska inte tas till intäkt för att lägga ett allt större ansvar på fastighetsägaren, som i sin tur måste ta ut kostnadsökningen i form av höjda hyror, säger Bengt Wånggren.
En liknande diskussion finns kring den nya versionen av Miljöbyggnad där vissa propagerar för att där ställa krav på sorterings- och avfallsutrymmen.
– Men det finns redan sådana krav i byggreglerna, konstaterar Bengt Wånggren.
