[ Annons ]

EU-kommissionens högkvarter i Bryssel. Foto: Shutterstock
Publicerat 10 februari, 2022

”Kommissionens förslag är kontraproduktivt”

Att genomföra EU-kommissionens förslag på miniminivåer för energiprestanda skulle vara dyrt och kontraproduktivt. Det menar både Boverket och Fastighetsägarna i sina remissvar.

Den finska motsvarigheten till RISE, forskningsinstitutet VTT, har räknat på vad det skulle kosta att genomföra EU-kommissionens förslag på miniminivåer för energiprestanda i det befintliga byggnadsbeståndet. För finsk del skulle den sammanslagna renoveringsnotan landa på 13,7 miljarder euro, eller cirka 1–1,5 miljarder euro per år.

Enligt vad Fastighetstidningen erfar så har den finska regeringen redan intagit en kritisk position till att kommissionen vill fastställa miniminivåer för energieffektivitet för hela det europeiska byggnadsbeståndet. Förslaget skulle innebära att alla byggnader som hamnat i de två lägsta energiklassningarna, G och F, måste renoveras senast 2033. I kombination med att kommissionen också vill se en helt ny definition av de olika energiklasserna, så skulle det innebära tvingande krav för cirka 30 procent av byggnadsbeståndet i varje enskilt medlemsland. Det oavsett om byggnaderna redan har god energiprestanda relativt beståndet i andra länder.

[ Annons ]

Den finska uppfattningen är att direktivets mål uppnås mer effektivt om hänsyn tas till nationella omständigheter och byggnadsbeståndets skick, i stället för kategoriska och tvingande renoveringar mer effektivt.

Var den svenska regeringen landar är återstår att se. Men i regeringskansliets faktapromemoria står det att regeringens grundinställning är att ”verka för ett regelverk som ger ökad flexibilitet för medlemsstaterna och tar hänsyn till nationella förutsättningar vad gäller energisystem, byggnadsbestånd och andra lokala förutsättningar”.

Hur regeringen lite mer i detalj tänker sig driva detta lär framgå efter att man gått igenom remissvar.

Boverket, som får anses vara en tung remissinstans, avstyrker i alla fall huvudsakligen förslaget. I sitt svar menar man att direktivförslaget innehåller för många otydligheter och oklarheter samtidigt som detaljeringsgraden skulle öka markant om det genomfördes. Boverket menar att förslagen i direktivet riskerar att bli kontraproduktiva. Detta då Sveriges energisystem till stor del redan är fossilfritt varför det måste finnas utrymme att anpassa energibesparingskrav efter nationella förutsättningar. Boverket pekar på att förslaget för Sveriges del riskerar att öka kostnader för hyresgäster och boende, snarare än att bidra till minskad energifattigdom.

Fastighetsägarna är inne på en liknande linje i sitt remissvar.

– Men det är viktigt att påpeka att vi inte bara vill vara nejsägare. Vi vill naturligtvis att man både ska energieffektivisera och minska fastighetssektorns klimatpåverkan. Men det som bekymrar oss är hur kommissionen vill detaljstyra det på ett sätt som blir rent kontraproduktivt. Skulle förslaget gå igenom blir det betydligt mer kostnadsdrivande än att låta länderna själva avgöra på vilket sätt man ska nå målen, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige.

Fastighetsägarna pekar i sitt svar på hur energisystem, klimat och byggnadstekniska lösningar skiljer sig väsentligt mellan EU:s medlemsstater. Något som för svensk del skulle kunna medföra mycket stora kostnader för både fastighetsägare och boende. I svaret skriver man: ”Det är naivt att tro att EU kan detaljreglera energieffektiviseringsåtgärder och -krav under dessa vitt skilda förutsättningar.”

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]