Anna Breman, chefsekonom, Swedbank.
Publicerat 3 november, 2017

”Kommer dagens unga bli fattigare än sina föräldrar?”

Den frustration och oro många unga känner när de märker att de får sämre villkor än sina föräldrar kan skapa en obehaglig samhällsutveckling. Svårigheten att komma in på bostadsmarknaden är en starkt bidragande orsak, menar Anna Breman.

”Bättre och bättre dag för dag” var en kuplett skriven på 20-talet. Visserligen var artisten Ernst Rolfs budskap då att lyckan inte bara beror på pengar och att man kan vara lycklig ändå. Och visst, lycka kan inte mätas i pengar, men faktum är att sedan Ernst Rolf sjöng om bättre dagar har levnadsstandarden för varje ny generation också ökat. Frågan är nu: Kommer dagens unga bli fattigare än sina föräldrar? I Europa har risken för att hamna i fattigdom ökat bland de yngre, men minskat bland äldre de senaste tio åren. I Spanien är den disponibla inkomsten för 18–24 åringar cirka 20 procent lägre än den var för tio sedan. Finanskrisen och eurokrisen slog hårt mot sysselsättningen. I många europeiska länder är det den yngre generationen som har haft det tuffast på arbetsmarknaden.

[ Annons ]

Sverige har klarat sig bra genom både finanskrisen och eurokrisen. Ungdomsarbetslösheten har fallit de senaste åren. Arbetsmarknaden är stark. Men även i Sverige möter dagens unga utmaningar. Kombinationen stigande bostadspriser, hög skuldsättning och låga pensioner utgör en farlig cocktail vars baksmälla riskerar att brisera först om 30–40 år.

Det finns jobb, men det är svårt att flytta till storstadsregionerna där efterfrågan på arbetskraft är som störst. Bostadsbrist och stigande priser gör det svårt för ungdomar att ta sig in på bostadsmarknaden. För att köpa en bostad krävs 15 procents kontantinsats. Om föräldrar inte kan hjälpa till är dyra blancolån ibland det enda alternativet. Kötiderna för att få ett hyreskontrakt är långa.

LISTAT

Budgetproposition
Stora utgiftsökningarna, men brist på reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad.

Vallastaden
Spännande med nytänkande, blandade bostadsformer och fokus på hållbarhet.

Regn och kyla
Dags att rusta för vintern.

Detta är samma generation som, i genomsnitt, kommer att få mindre än 50 procent av sin slutlön i pension, enligt beräkningar från Swedbank. Med ett lågt inflationstryck kommer den reala skuldbördan urholkas långsamt. Ofta talas det om stigande huspriser och riskerna för svensk ekonomi om priserna faller. Sällan talas det om de långsiktiga effekterna av bestående hög skuldsättning i kombination med ett pensionssystem som ger en allt mindre del av slutlönen i pension. Och hur sårbara dessa yngre hushåll blir för eventuella räntehöjningar.

Nya åtgärder som syftar till att dämpa riskerna med hushållens ökande skuldsättning slår extra hårt mot de yngre; amorteringskravet, hög kontantinsats, skärpta amorteringskrav kopplad till brutto-inkomsten, nedtrappning av ränteavdragen som det tycks finnas politisk enighet om. Den enda långsiktiga lösningen är en bättre fungerande bostadsmarknad. Det kräver blocköverskridande reformer som kommer att ta tid att införa. På kort sikt skulle det vara rimligt att underlätta ungdomars sparande, exempelvis med subventionerat bosparande.

Båda i Europa och i USA har det växt fram en frustration och oro bland många unga som känner att de får sämre villkor än sina föräldrar. Det är en obehaglig samhällsutveckling som kan få politiska konsekvenser. I Sverige har vi (än så länge) fördelen med en stark ekonomi och en ökad sysselsättning. Det är bäst att vi ser till att skapa långsiktiga lösningar på strukturella problem för att undvika en frustrerad generation även i Sverige. Vi vill att det ska bli bättre dag för dag.

Anna Breman,
chefsekonom, Swedbank

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]