”Kommande generationer får betala för kalaset”

Det kan bli kommande generationer som får betala för de låga räntorna och stimulanserna som satts in från riksbankerna skriver Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Annons:

Annons:

Annons:


Konjunkturtoppen är för länge sedan passerad såväl globalt som i Sverige. Samtidigt är signalerna om en avmattning runt om i världen så påtagliga att centralbanker nu byter fot och signalerar en mjukare hållning. Allt annat lika betyder det att räntorna förblir låga länge än och lägre än vad finansmarknaderna tidigare har trott. För högt skuldsatta hushåll är det en lättnadens signal. Det är ingen dramatik i den avmattning vi ser, oavsett om vi tittar på USA, euroområdet eller Sverige. Avmattningen sker dessutom från en hög nivå, åtminstone i USA och i Sverige. Men uppenbarligen är det tillräckligt för att både den amerikanska centralbanken, Fed, och den europeiska centralbanken, ECB, har blivit mjukare i sitt tonläge. Varken Fed eller ECB signalerar nu någon höjning under innevarande år. Samtidigt dämpas avtrappningen av andra stimulanser från centralbankerna. Det innebär att den expansiva penning-politiken består.

Inspireras av:

Gläds åt att hållbarhet styr allt mer på finansmarknaderna. Priset på pengar är ett mycket effektivt styr-instrument, klart bättre än skatter och avgifter.

Finansmarknaderna var förberedda på ett mjukt tonläge från Fed vid dess senaste penningpolitiska möte, men inte att Fed skulle vara riktigt så mjuk som banken faktiskt var. Det gjorde att finansmarknadernas prissättning nu indikerar 50 procent sannolikhet för en sänkning av Fed funds rate redan i september i år. ECB förväntas visserligen inte sänka räntan, men det dröjer till i slutet av 2020 innan den höjer reporäntan och då endast med 0,1 procentenhet.

Illustration: Johan Isaksson

I den miljön lär det inte bli lätt för Riksbanken att höja räntan. Särskilt inte som konjunktursignalerna även här indikerar en inbromsning. Utfallet av BNP fjärde kvartalet var bättre än väntat då tillväxten blev 1,2 procent jämfört med kvartalet- innan. Men en djupare analys visar att det sannolikt var tillfälligheter som drev upp exporten och att den inhemska ekonomin, den som har betydelse för Riksbanken, var fortsatt svag.

Inflationen har dessutom överraskat på nedsidan både i januari och i februari i år och kommit in långt under Riksbankens prognos. Det finns en risk enligt såväl Nordeas som Riksbankens bedömning att inflationen faller tillbaka än mer under andra halvåret i år. Slår det in lär det bli mycket svårt för Riksbanken att höja räntan i linje med sin egen prognos.

En svagare global konjunktur talar dessutom för att räntor med längre löptider förblir låga. På kort sikt är det lugnande besked för många. Centralbankerna stiger återigen in och mildrar den avmattning som annars skulle kommit. På lång sikt är det lite mer tveksamt. Om centralbankerna blir oroliga redan vid en mildare avmattning, när ska de då kunna ta tillbaka de extrema stimulanser vi lever med idag. Risken är att tillgångsinflationen tar fart igen. Börserna har till exempel återhämtat mycket av den nedgång vi såg vid årsskiftet. Frågan som tornar upp sig allt mer tydligt är vem som ska betala kalaset. Just nu tycks svaret på den frågan vara kommande generationer. Det känns inte särskilt bra med tanke på att framtida generationer dessutom lär få betydligt sämre pensioner. Men för byggsektorn och skuldsatta hushåll är det lugnande besked.

Annika Winsth
har varit chefsekonom på Nordea sedan 2008 och sitter i styrelsen för Lunds universitet samt i styrelsen för Utrikespolitiska Institutet.

Annons: