Det smarta huset kommer både att ställa sin egen diagnos och sätta in rätt åtgärd. Men redan idag finns det flera digitala hjälpmedel som underlättar skötseln av huset. Här är tre exempel som är relativt enkla att installera.
Följ radonet i realtid
[ Annons ]
I våras fick MidDec Scandinavia ta emot Stora Inneklimatpriset under Nordbygg för sin nya radonsensor. Den mäter kontinuerligt radonhalten, och resultatet är tillgängligt via internet.
Än så länge finns det få radonsensorer ute i byggnader. Men Peter Andersson vid Svensk Fastighetsfokus har gjort mätningar och sanering med hjälp av radonsensorn, bland annat hos kommunägda Mitthem. Bolaget har ett radonprogram för hela bostadsbeståndet med sikte på att 2020 ha högst 200 bequerel/år.
– Radonsensorn verkar fungera bra, att döma av de kommentarer vi fått från Peter Andersson. Den kan snabbt detektera radonhalten och vid behov kan vi göra åtgärder, ofta enkla saker som att öppna tilluftsventiler. Då kan utrustningen direkt visa om radonhalten sjunker, uppger Stefan Wassbrink, energicontroller vid Mitthem.
Radonmätare
Radonmätning ingår i fastighetsägarens egenkontroll. Det innebär ansvar att mäta radon i fastigheten och att åtgärda om gränsvärden överskrids. Normalt mäter man med radondosor under minst två månader under perioden 1 oktober–30 april.
Men även om MidDecs sensorer ger snabba besked så måste de åtgärderna följas upp med traditionella radondosor, som måste ligga i två månader, framhåller Stefan Wassbrink.
Peter Andersson ser ett effektivt verktyg för att följa upp radonåtgärder:
– Det ger tidsvinster. Jag kan ställa en mätare i en fastighet och sedan följa radonnivåerna på kontorets dator. Är det för höga halter ringer jag fastighetsägaren som exempelvis kan ändra luftomsättning. Jag ser snabbt vad som händer med radongasen.
Peter Andersson har tidigare haft annan teknik för mätning i realtid. Den utrustningen krävde dock besök i fastigheten för att följa, dessutom visade den stora mätfel.
– När jag följde upp MidDecs mätare och jämförde med radonpuckar så var det samma mätvärden, säger han.
Jaga råttor digitalt
Med en ny typ av sensorer kan radonhalt mätas i realtid. Radonsanerare och fastighetsbolag kan snabbt få kvitto på effekten av radonåtgärder. Svensk Fastighetsfokus har använt den nya sensortekniken hos Mitthem i Sundsvall. Även bekämpning av råttor kan numera skötas och följas via nätet. Det finns särskilda fällor som är uppkopplade, en tjänst som erbjuds hos bland annat saneringsföretaget Anticimex.
Fällorna som lanserades några år sedan, finns i två varianter. En variant kan sitta i avloppsrör som känner av rörelsen av råttan. Då slår den till, krossar råttan som dör direkt och spolas vidare i avloppssystemet. Den andra varianten använder elstötar
för att snabbt döda råttan.
Avslöja vattenskador innan katastrofen
Fuktsensorer utan batterier, som kan byggas in i fuktkänsliga konstruktioner. Det bör öka chansen att avslöja vattenskador, resonerar man hos bland annat Fastighets AB L E Lundberg.
Så fungerar fuktsensorn
Sensorn (0,06 mm tunn) är av polyamid som främst används inom rymdindustrin. Med hjälp av två tryckta kondensatorplattor mäts ett värde i polyamiden, ett värde som varierar med hur mycket fukt som finns i materialet. Detta värde omvandlas med hjälp av en spole till en frekvens. Fuktskannern omvandlar sedan frekvensen till ett värde för relativ fuktighet.
En fuktsensor som är extremt tunn och utan batterier ger nya möjligheter, som att de kan stoppas under tätskikt och i fuktkänsliga konstruktioner.
Sådana sensorer har utvecklats av InviSense, och börjar nu hitta ut bland byggnader.
Tanken är att de ska vara ett komplement till besiktningsrutiner vid nybyggen. Senare när byggnaden förvaltas ska man vid fuktmisstankar, utan håltagning i ytskikt, snabbare kunna få koll på eventuella skador. Sensorerna är passiva, de larmar inte. Utan de måste avläsas på plats med en fuktskanner.
Hos Fastighets AB L E Lundberg sätter man in dessa sensorer vid alla nyproduktioner och renoveringar av våtrum.
– Tanken är att vi ska kunna upptäcka eventuella vattenskador så tidigt som möjligt, säger Mattias Markström som är chef för projektutveckling vid Lundbergs.
Ännu har inte Lundbergs kommit igång med avläsning. Tanken är att
det ska ske vid omflyttningar. Så bevis på den verkliga nyttan finns ännu inte.
– Visst kostar det lite att installera sensorerna, men det är de värda om vi kan upptäcka läckor tidigare. Vi hade en läcka i ett trapphus där vi behövde renovera för 10 miljoner.
Mattias Markström uppger att diskussioner förts med försäkringsbolag. Han utesluter inte att det kan leda till lägre premier.
Byggbolaget Peab har installerat fuktsensor i några byggen.
– Det kan ses som en egenkontroll. När vi lämnar över vid slutbesiktning så har vi koll på fukten, säger Niklas Nybro, som är diplomerad fuktsakkunnig hos Peab.
Främst har Peab satt sensorerna mellan plastmattor och betong, då den kombinationen är känslig för hög fukt.
– Vid avläsningar har vi kunnat se att det fungerar som tänkt. Vi kan se en trend på uttorkning, och det ser ut som de mäter rätt, säger Niklas Nybro som definitivt tror att passiva fuktsensorer blir användbara i förvaltningen av fastigheter.
– Jag tror på enkelheten. De här sensorerna ska kunna sitta hela husets livslängd. Man kan ha återkommande fuktkontroller, det är bara att gå in i lägenheterna och scanna av.
