Det är dumt att stå ensam när man är starkare i grupp. En självklarhet i krig, politik och fackligt arbete. Men det gäller i högsta grad också inom näringslivet. Gå i kluster höjer värdet för alla, inklusive fastighetsägarna.
Kluster, även om det är ett modernt begrepp i affärslivet lanserat på 90-talet, har förstås funnits i flera hundra år. Handlare som säljer fisk eller grönsaker insåg att det var bättre att stå tillsammans med exakt samma varor än att stå utspridda. Kunderna kom för att utbudet var stort och priserna bra. Och fanns det duktiga slipare, glasblåsare eller båtbyggare på en ort sökte sig fler till området för att lära sig och bli framgångsrika. Med åren blev dessa kluster stora industrier.
[ Annons ]
– I stort sett har det inte hänt så mycket i modern tid, drivkrafterna är desamma, säger Göran Lindqvist, klusterforskare på Handelshögskolan i Stockholm.
Han är en av Sveriges främsta specialister på området och förespråkare för att vi ännu mer bör satsa på att klumpa ihop innovativa människor med liknande kunskaper. Det är nämligen mer lönsamt för alla inblandade parter – inklusive fastighetsägarna.
En bättre metod är att ta reda på vilka blommor som fjärilar gillar, plantera och sedan bara vänta. Jag lovar att fjärilarna till sist kommer. Den logiken gäller även för kluster.” Ylva Thomsson, vd för Stockholm Science City
Göran Lindqvist gjorde tillsammans med kollegan Karl Wennberg för en tid sedan en studie där man tittade på hur nystartade företag klarat sig under åren 1992–2002, det bland annat inom sektorerna telekom, finansiella tjänster och läkemedel. Forskarna mätte tillväxt, hur mycket lön och skatt som betalades ut – sammantaget faktorer som gav en bra bild av hur framgångsrika de var under perioden.
– När vi studerade resultaten såg vi ett tydligt geografiskt mönster. Företag med många nära grannar i samma bransch hade större chans att överleva. De växte snabbare och de anställda tjänade mer än på liknande företag där det var glest mellan branschkollegorna, säger Göran Lindqvist.
I siffror uppskattar han uppsidan för ett kluster till mellan 20 till 30 procent.
Det var inte bara i storstäder man såg positiva effekter. Samma tendens fanns även för kluster på mindre orter. Närhet till varandra skapar helt klart framgång. Det är lättare att få utbyte av idéer, man har större tillgång till gemensamma resurser och inte minst; i ett kluster gäller det att stå på tårna i alla lägen för att klara en hård konkurrens. En torghandlare med ruttna grönsaker klarar sig inte länge och det gör inte ett IT-bolag med gårdagens teknik heller.
– Klustren lockar även till sig duktiga människor från andra områden, och det blir lättare att hitta finansiering om du verkar i en välkänd kontext, säger Göran Lindqvist.
Om nu klustren är så effektiva kan man undra varför det inte finns fler i vårt avlånga land, för nog finns det intresse. Varje kommunal- eller landstingspolitiker med självaktning har grunnat över vilka näringskluster man ska kunna locka till nedlagda regementen, övergivna industriområden, eller till universitet och högskolor på orten som behöver en injektion.
Ibland har det fungerat men ofta inser ansvariga efter en tid att företag inte flyttar sin verksamhet om jordmånen inte är den rätta för att växa i.
– Det måste från början finnas kompetens på plats och en kultur som verkar i klustrets anda. Avgörande för att lyckas är även att ett eller flera stora företag etablerar sig, de som blir ”attraktorn” för det nya klustret, säger Pontus Braunerhjelm, professor och vd på Entreprenörskapsforum.
Det mest klassiska exemplet i Sverige är förstås Kistas IT-kluster, Sveriges svar på Silicon Valley, där Ericsson och IBM etablerade sig 1978 och blev vågbrytare till en exempellös utveckling. Idag arbetar 70 000 personer i området och klustret växer fortfarande.
Myndigheter kan göra det enklare för företag att etablera sig med till exempel bidrag och skatte-subventioner, men Ylva Thomsson, vd för Stockholm Science City påpekar att det alltid finns risk med kluster som inte växer organiskt på plats.
– Ska man ha vackra fjärilar i sin trädgård kan man köpa fjärilar och mata dem, men till sist flyger de iväg eller dör eftersom det inte finns blommor. En bättre metod är att ta reda på vilka blommor som fjärilar gillar, plantera och sedan bara vänta. Jag lovar att fjärilarna till sist kommer. Den logiken gäller även för kluster, säger Ylva Thomsson.
Det finns också skräckexempel med kluster som pumpats upp med skattepengar för att sedan dö kvävningsdöden när verksamheten flyttat till ett billigare land. Som i Wales där staten subventionerade tillverkning av dataprodukter. När subventionerna drogs bort dog även klustret och företagen flyttade till Ostasien.
De gamla industri- och tillverkningsklustren håller i princip på att försvinna i Sverige. Varven är nerlagda, textilfabrikerna har flyttat till Estland eller Bangladesh, Ericsson tillverkar inga telefoner längre och även bilindustrin svajar betänkligt. De moderna klustren ska leva på innovationer och kunskap. Närheten till universitet, högskolor och forskningsinstitut är därför centrala. Det är i möten, ofta de oplanerade, som idéer kan korsbefrukta varandra och ge resultat. Möten som kan ske på det lokala fiket eller i en foajé.
–?Går man ut och äter lunch i Silicon Valley får man lära sig mer, än om du gör det i Hannover eller München, säger Göran Lindqvist.
Det är också, konstaterar han, en paradox att ju enklare det är att kommunicera digitalt desta viktigare blir det med den personliga kontakten. Man kan skicka en ritning men inte flytta nätverk av kontakter, sammanhang och gemensamt språk. Det som vi kallar det sociala kapitalet.
Det är arkitekturen och planeringen i ett kluster som ska underlätta dessa möten. Med många sociala mötespunkter och korta avstånd mellan aktörer. Ett bra kluster ska även innehålla olika storlekar på lokaler eftersom de mindre företagen gärna söker sig till de större som ofta bildar ett nav i klustret.
Forskarna talar ofta om att man måste nå en kritisk massa innan klustret rullar på av sig självt, men exakt var den gränsen går vet ingen. Förutsättningarna är så olika och ett litet kluster på en ort kan leva vidare om det är oerhört specifikt. Ett större problem för klustren, och inte minst för fastighetsägarna, är om de stora innovationerna uteblir och bolagen till sist inte har pengar till hyra. Ännu har vi till exempel inte sett något genombrott för bioteknik som det satsas rejält på i landet.
– Det är klart att det alltid finns en risk att ha alla ägg i samma korg. Det är därför som forskningen måste ligga i framkant och att klustren kan omdefiniera sig själva hela tiden, säger Pontus Braunerhjelm. I Silicon Valley tillverkade man halvledare för fyrtio år sedan – det gör man i dag i Malaysia. Nu är det sociala medier som dominerar området. Man har haft kriser hela tiden men med kompetens och utveckling kunnat gå vidare.
En annan risk är att klustren blir för populära så att det saknas mark att bygga vidare på vilket till sist leder till allt för höga hyror. I Stockholm city där Sveriges bank- och finanskluster i årtionden huserat, ser vi nu en uppluckring sedan både Swedbank och SEB beslutat att flytta till billigare lokaler längre ut i länet. Även Nordea flyttar en del av sin verksamhet till västra Kungsholmen. De ekonomiska övervägandena tycks väga tyngre än behovet att sitta nära varandra.
Men Olof Landgren, varumärkeskonsult på Intellecta Corporate och rådgivare till Stockholm Life (se artikel sidan 22) ser i alla fall inte slutet för klustren och han tycker fler fastighetsägare ska utveckla sina koncept.
– Man borde tänka till hur man ska höja sin konkurrenskraft och inte nöja sig med 1 200 kronor per kvadratmeter när den kan vara det dubbla. Fastighetsägare måste skapa efterfrågan på annat sätt än att bara bygga en tjusig glasentré.
Landgren tror att vi i framtiden kommer att se fler varumärkesbildande fastigheter.
– Det är en bättre affärsmodell än att släppa in alla och sedan trixa med priset. Många fastighetsägare har börjat fatta att uthyrning inte bara handlar om väggar och tak – det är en tjänst man säljer. Och klarar man inte att öka priset har man inte gjort läxan och marknadsfört det på rätt sätt.
I spåkulan ser han fler mikrokluster som samlas kring ett intressant ”nördigt” område som biobränslen, sopåtervinning med mera.
I Pontus Braunerhjelms klusterspaning ser han företag som servar en allt äldre befolkning med olika hälsotjänster.
– Man kan scanna av sin kropp och få sin bedömning istället för en diagnos. Innan det är kört. Den typen av personliga tjänster blir vanligare och tjänster ökar kraftigt tror vi.
___________________________________________________
15 kluster i samarbete över regionerna
Femton kluster har man lyckats få ihop. – Vi måste vara smartare och hungrigare än storstadsregionerna för att överleva, säger projekt-ledaren Staffan Bjurulf.
Regionerna Värmland, Dalarna och Gävleborg har drabbats hårt av olika nerläggningar och drivkraften är att inte bara rädda det som är kvar utan att även locka över näringar som idag är etablerade på andra håll i landet.
– Vi på mindre orter måste fundera över vilka som är våra styrkor och samarbeta över gränserna. Gör man det på rätt sätt går det att skapa sockerbitar som drar till sig kompetens, säger projekt-ledaren Staffan Bjurulf.
Ett exempel är projektet Paper Province som startade 1999. Pappersföretagen i Värmland insåg att man måste samverka för att sänka kostnaderna i en mogen bransch. Det gällde att få utbildningar till Karlstad och kompetens från Stockholm och Europa istället för att skicka folk till olika orter.
Det gemensamma varumärket bildades och Paper Province är idag känt till och med i Kina.
– Under 13 år har man lagt ner många pappersbruk i landet medan man fortsätter investera här i Värmland. 1999 var det sju företag, i dag är vi 100 företag och nya flyttar in i regionen. Investeringarna ökar för att vi har den världsledande kunskapen i området, säger Staffan Bjurulf.
– För små satsningar som inte attraherar tillräckligt många får ingen dynamik. Vi försökte få till ett kluster i Hudiksvall som skulle ta fram ny fiberoptik. Det blev en del forskning men inte tillräckligt med företag, säger Staffan Bjurulf.
___________________________________________________
Jordbrukskluster nära Vreta kloster
I Vreta Kluster (jo det finns även ett Vreta Kloster i närheten) utanför Linköping försöker man samla verksamheter med koppling till jordbruk och livsmedel under devisen Grön kunskap – framtidens näring. Bakom projektet står Linköpings kommun och inte minst Sankt Kors fastigheter, ett kommunalt fastighetsbolag.
Än så länge är en fastighet klar med sex hyresgäster. Huset är fyllt till cirka två tredjedelar. Hyran är 2 800 kronor per rum, men då ingår också gemensamhetsutrymmen som kök och konferensrum där det är tänkt att hyresgästerna ska nätverka med varandra. Största delen tas upp av Hushållningssällskapet som flyttar sin verksamhet från Linköping centrum ut till Vreta som ligger cirka 15 minuters resväg från city.
– Klusterbildningen i sig kommer att skapa nya utvecklings- och affärsmöjligheter. I nätverken har nya idéer lättare att komma fram och förverkligas, menar Mats Halling, vd Hushållningssällskapet Östergötland.
– Det är enkelt att parkera och man har framför allt närmare till kunderna som bor i landsbygden. Går det bra är visionen att bygga fyra kontorsfastigheter, säger Helene Oscarsson, klustermotor och samordnare i Vreta Kluster.
