[ Annons ]

Foto: André de Loisted
Publicerat 4 januari, 2016

Klipporna skapar mångfald

Tre hus med rätt att kalla sig gröna. I Skåne satsade man på att stärka den biologiska mångfalden. På västkusten har man minimerat materialåtgången så långt det går. Och i Solna lyckades man få med miljötänket genom hela byggprocessen och certifiera sig i högsta miljöklass.

Tre stora betongkolosser som landat mitt på åkern. Det kan låta som ett bakslag för miljön. Men faktum är att Skanskas kontorsbyggnad Klipporna snarare har stärkt den biologiska mångfalden i Hyllie i Malmö.

[ Annons ]

– I och med att vi bygger så tar vi bort något som fanns där innan. Då måste vi tillföra nya värden. Antagligen har vi skapat något som faktiskt är bättre än hur det var innan, eftersom det tidigare var åkermark som faktiskt har ett ganska ensidigt djur- och växtliv, säger Åsa Johansson som är projektledare för Skanska Öresund.

Skanska har själva flyttat in i det första av husen. De tre huskropparna med sammanlagt 18 000 kvadratmeter kontorsyta ska påminna om ett klippblock som klyvts i tre delar. Därav namnet.

Trots att det var en så dålig sommar fick vi nästan 50 kilo honung och vax i bikuporna, det tyder på att det fungerar.
Åsa Johansson, projektledare, Skanska

Uppe på taken har man planterat en varierande växtlighet. Gröna oaser för de som arbetar i huset, men lika mycket för att tillgodose närområdets fjärilar, bin och småfåglars behov.

– Taken blomstrar alldeles fantastiskt. Trots att det var en så dålig sommar fick vi nästan 50 kilo honung och vax i de två bikuporna, det tyder på att det fungerar.

De gröna taken fyller också en viktig uppgift för att skapa resiliens*.

– Med så mycket växtlighet på taket får vi aldrig de stora forsarna från taket när det regnar. Vattnet stannar kvar på taket längre innan det tas om hand av vårt avvattningssystem, säger Åsa Johansson.

Tack vare den tjocka jordmånen och kraftiga växtligheten på de flackare delarna av taken fördröjs vattenmassorna tills det finns kapacitet i det kommunala avloppet. Ja, man har förstärkt konstruktionen så att huset klarar belastningen. Gården består av infiltrerande material och för att klara de kraftigaste hundraårsregnen har ett stort fördröjningsmagasin grävts ner.

– Vattenavrinningen är främst en följd av krav i detaljplanen. Vi är både leed-certifierade, delaktiga i Malmö stads Miljöbyggprogram Syd för miljöanpassat byggande och ingår dessutom i projektet BiodiverCity för grön innovation. Så man kan säga att vi har jobbat i flera olika samarbetsgrupper för att nå en helhetslösning.

Åsa Johansson säger att vissa åtgärder tydligt går att härleda till något av kravsystemen. Som att den energismarta belysningen ingår i leed.

– På gården har vi arbetat med riktad belysning för att inte slösa energi och orsaka ljusföroreningar. Fönsternischerna avskärmar solljuset när solen är som starkast. Har man väl fått in värmen i huset måste man kyla bort den, säger Åsa Johansson.

Nu har man i och för sig klimatsmart, förnyelsebar kyla tack vare Skanskas egen patenterade lösning Deep Green Cooling. Ett geotermiskt system som använder den naturliga kylan i berggrunden. På sommaren klarar berget av att täcka hela byggnadens kylbehov. På vintern bidrar värmen i berget till att förvärma ventilationsluften.

* Resiliens är förmågan hos ett system, exempelvis en skog, en stad eller en ekonomi, att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Det handlar alltså om både motståndskraft och anpassningsförmåga.

Mall_of_Scandinavia

Störst blev bäst i klassen

Mall of Scandinavia klarade BREEAM-certifieringen. Fredrik Holmström har sett till att miljöfrågorna varit med i hela processen.

stenungsund

Satsade och tog hem guldet

Råa väggar som inte har spacklats för att undvika kemiska produkter, solceller på taket och inga lister för att undvika onödigt material. Mats Samuelsson byggde efter enligt huvud och byggnaden klarade guldcertifieringen.

 

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]