En lag på att alla nya byggnader ska ha en klimatdeklaration. Det vill regeringen införa från januari 2022. Ett tandlöst förslag utan krav och som inte tar ett helhetsgrepp där fastighetens hela livscykel beräknas menar Fastighetsägarna.
Enligt Boverket var byggsektorn totala utsläpp av växthusgaser cirka 21 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2016, det inklusive utsläpp från importerade byggvaror. De inhemska utsläppen svarade för cirka 12,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.
[ Annons ]
Det finns alltså stora klimatvinster med att få ner utsläppen vid byggnation och syftet med en lag som kräver klimatdeklaration är enligt regeringen att ”att synliggöra den påverkan som byggen har”. Förslagen innebär att byggherren ansvarar för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket. En klimatdeklaration ska vara en förutsättning för kommunalt slutbesked om godkänt bygge.
Om Boverket i sin tillsyn räknar fram ett värde av klimatpåverkan som väsentligt avviker från det deklarerade värdet ska man kräva en förklaring av byggherren. Är den förklaringen inte tillfreds riskerar byggherren ett vite som är 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens samlade area. Taket är satt till tio prisbasbelopp (idag 473 000 kronor).
Det kanske inte hör till vanligheterna att en intresseorganisation anser att regeringen ställer för låga krav men när det gäller klimatdeklarationen ser Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet hos Fastighetsägarna Sverige, det som ett lite halvhjärtat första steg.
– Klimatdeklarationer är positivt. Det som regeringen inför är inte skarpt utan kan beskrivas som uppfostran för att lära branschen att tänka i dessa banor – lite som att ”torrsimma”. Gott så, men ska en lag ha någon effekt bör regelverket innehålla någon form av krav eller gränsvärden – annars är det en lagstiftning som inte har för avsikt att förändra, säger Rikard Silverfur.
Skälet till att regeringen går ut försiktigt kan bero på att man inte upplever byggbranschen som redo för kravställningar. Det finns idag heller inte tillräckligt tillförlitliga data på hur stora utsläppen av koldioxid är för byggmaterial av olika slag, den modell som Boverket använder sig av bygger på tämligen generisk data.
Rikard Silverfur anser även att en klimatdeklaration gör mest nytta innan och inte efter att bygget står klart.
– För att deklarationerna ska ge effekt behöver antingen regelverket eller byggherren ställa krav på klimatberäkningar redan i bygglovs- eller anbudsskedet för att kunna välja det mest klimatsmarta alternativet. Då är det centralt att även få med en livscykelberäkning av byggnadens hela livscykel inklusive drift, rivning och återbruk. I den klimatdeklaration som Boverket nu föreslår är bara produkt- och byggskedet med men inte användnings- och slutskede, något som på pappret skulle kunna gynna byggnation i trä, säger Rikard Silverfur.
I den vision som Per Bolund uttryckt för riktigt klimatsmarta bostadshus uttrycker han även en önskan att det ska byggas mer i förnybara material som trä.
Från byggbranschen ser man dock positivt på förslaget från bostadsministern och att en klimatdeklaration är en del av färdplanen till byggen med noll utsläpp av koldioxid.
– Hållbart byggande handlar om ett helhetstänk från planering och projektering till val av material samt hur byggnaden uppförs, används och rivs. Vi får ett bra verktyg i och med att lagkravet på klimatdeklarationer införs, säger Birgitta Govén, energiexpert, Sveriges Byggindustrier
