Kapitalets samvete

Hållbarhetsfrågorna måste in i styrelserum och affärsplaner. Det handlar om moral och etik förstås. Men kanske ännu mer om pengar. John Howchin, generalsekreterare på AP-fondernas Etikråd, förklarar varför alla företag måste ställa om.

Den 18 september 2015 brast en bubbla. När den amerikanska miljömyndigheten EPA anklagade Volkswagen för att medvetet ha fuskat med utsläpps nivåer genom manipulering av mjukvaran i flera miljoner dieselbilar reagerade marknaden instinktivt.

Under de följande dagarna sjönk det anrika bilbolagets varumärke som en gråsten. Stämningshoten haglade samtidigt som börsvärdet dök.

– Det är ett tydligt exempel på kopplingen mellan hållbarhet och bolagsvärde, och visar hur snabbt utvecklingen kan gå, säger John Howchin.

Som generalsekreterare på AP-fondernas Etikråd samordnar han arbetet med miljö- och etikfrågor i Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden (som förvaltar kapital i det svenska pensionssystemet). Det betyder konkret att övervaka så att fonderna placerar kapitalet med ”hänsyn till etik och miljö… utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”.

AP-fonderna förvaltar totalt 1 200 miljarder kronor, så tillsammans har de muskler om de vill påverka. John Howchin sitter tillsammans med Tredje AP-fonden, och det är i deras relativt folktomma kontor bredvid Centralen i Stockholm som vi träffar honom.

– Vår roll är att driva på hållbarhetsfrågorna och se till att de integreras i investeringsprocesserna. Det är ju bättre att fonderna samarbetar kring detta än att de gör det var och en för sig, säger John Howchin (som i våras seglade upp på 15:e plats bland Sveriges 100 miljömäktigaste i tidningen Miljöaktuellt).

Det är inte bara miljöfrågor som Etikrådet tittar på. Även mänskliga rättigheter, markfrågor och korruption vägs in i bedömningen av bolagen. Målet är inte att svartlista sektorer eller bolag, snarare att vara en aktiv ägare och påverka bolagen i rätt riktning genom dialog. (Till slut kan de dock komma till en punkt där detta inte räcker: under 2014 rekommenderade Etikrådet att AP-fonderna skulle sälja innehavet i tre bolag.)

Man kan tycka att ordet hållbarhet är lite uttjatat vid det här laget. Men enligt John Howchin är det något av en revolution som inträffat under senare år i investeringsvärlden. Ett viktigt startskott var FN-initiativet för ansvarsfulla investeringar, PRI, som inleddes 2006. Idag har 1 400 institutionella investerare (däribland AP-fonderna) undertecknat PRI – och de förvaltar totalt 59 000 miljarder dollar.

– Sedan dess har hållbarhetsfrågan vuxit markant. Klimatfrågan driver på förståelsen för utmaningen såklart. Vi sitter på en planet i ett system där allt hänger ihop, konstaterar John Howchin.

Det här låter som en moralisk hållning, och det är det förstås. Men det som har blivit tydligt de senaste åren är att det också är en affärsmässig nödvändighet.

– För 15 år sen genomförde många företag så kallad greenwashing för att det skulle se fint ut på ytan. Idag är hållbarhetsfrågorna centrala och påverkar a?ären. Nu måste man ta det på allvar, säger John Howchin och tar fram en presentation han brukar hålla. Han pekar på en av kurvorna (en studie från Harvard Business School):

– Titta här: Företag med hög ESG-rating (red anm: environmental, social and governance rating = stort hållbarhetsfokus) ger bättre avkastning, drygt 5 procent per år. Och de flesta akademiska studier bekräftar detta. Jag skulle tro att en tredjedel av de immateriella värdena i ett bolag baseras på hållbarhetsaspekter, och den andelen bara ökar.

Investerarna vill ha svart på vitt att fastighetsbolagen har koll på frågorna. Ett exempel är den holländska pensionsfonden PGGM som äger fastigheter för runt 200 miljarder kronor. De har nyligen satt ett mål om att utsläppen från deras fastighetsinvesteringar ska minska med 50 procent på fem år.

”Förvänta er allt fler frågor från investerare kring hållbarhet, och att ribban höjs. Business as ususal kommer inte fungera om några år”, skriver Nils Kok, grundare och vd på GRESB (Global Real Estate Sustainability Benchmark) i en artikel. GRESB mäter och utvärderar fastighetsbolagens sociala och miljömässiga hållbarhetsarbete ur ett investerarperspektiv. Och deras studier visar liksom Howchins exempel att strategiskt hållbarhetsarbete påverkar aktieutvecklingen positivt.

– Fastighetsbolagen i Sverige har nog varit lite sena i den här utvecklingen, men nu har det tagit fart även här. Vi har ju till exempel Vasakronan, som de fyra AP-fonderna äger – de har tagit ledningen i de här frågorna, konstaterar John Howchin.

På vilket sätt är hållbarhetsfrågan viktig för fastighetsbranschen?

– Det slår ju igenom i värderingen. Du får mer betalt. Och sen har vi kundkraven. Folk vill sitta i miljömärkta hus. Det är många som tycker att fastighetsbranschen har det lite enklare än andra branscher, att det bara är att sätta upp lite solceller och isolera.

– Men ett hållbarhetsarbete kräver en strategi och ett fokus. Det finns en tendens att överinvestera. Det gäller att hålla sig till sina parametrar och göra kostnads- och nyttoanalyser.

Det är många som tycker att fastighetsbranschen har det lite enklare än andra branscher, att det bara är att sätta upp lite solceller och isolera.

Det är inte svårt att få John Howchin att prata om sina hjärtefrågor. Han ser inte ut som en vanlig kostymförvaltare, utan verkar mer förankrad i miljöarbetet (vid fotograferingen reagerar han instinktivt på stövlarna som han ska sätta på: ”Är de från Kina – det ser inte bra ut.”)

Redan som liten fick han upp ögonen för miljöfrågan när han följde med pappa, ABB-ingenjören, ut i världen och besökte smutsiga stålverk. Efter skolan åkte han på långresa till Kina och såg vartåt den industriella utvecklingen barkade.

– Efter det började jag läsa miljövetenskap. Det var helt nytt på den tiden (början av 90-talet). ”Du kommer aldrig att få jobb efter det”, sa min mamma oroligt, säger John Howchin med ett skratt.

Examensarbetet handlade om miljöindikatorer i företag, alltså hur man mäter och följer upp till exempel vattenförbrukning och koldioxidutsläpp. 2000 startade han tillsammans med Jenny von Bahr företaget Green Index, som var först i sitt slag i världen.

– Vi begärde in koldioxid- och vattendata från de hundra största företagen på Stockholmsbörsen på uppdrag av Folksam. Det blev en hel del ramaskri, men vi sa: ”Det är lika bra att ni sätter gång – det här kommer att bli allt vanligare”.

Och han fick ju rätt. Idag skulle få ha opponerat sig.

När John Howchin – efter bland annat ha varit ansvarig för miljöstrategin på Norges Bank Investment Management (”Oljefonden”) – 2010 började på Etikrådet hade han således en gedigen erfarenhet att bygga på.

– Jag har alltid varit intresserad av det institutionella kapitalets roll i investeringar. AP-fonderna hade redan påbörjat arbetet med att påverka bolagen, och det har vi fortsatt med och utvecklat.

AP-fonderna har också fått en del kritik för att inte göra tillräckligt. När många andra institutioner tar bort fossila investeringar helt och hållet från sin portfölj (ett flertal kommuner och Svenska kyrkan till exempel) så behåller AP-fonderna dem till viss del.

– För AP-fonderna är klimatfrågan en finansiell fråga. Etikrådets mål är som sagt att försöka påverka och förbättra bolagen i portföljerna. Även oljebolag måste ha ett bra hållbarhetsarbete.

– Fonderna har olika investerings- och klimatstrategier och redovisar sina koldioxidavtryck.

Exempelvis har Fjärde AP-fonden tagit fram ett klimatindex där man tagit bort de företag som har störst koldioxidavtryck medan Andra och Tredje AP-fonden var pionjärer med gröna obligationer som nu är en global trend, säger John Howchin. Men om man kan pressa in det mesta under hållbarhet blir det väl ett ganska urvattnat begrepp?

– Visst finns det en risk i att begreppen blir överutnyttjade. Det är sunt att de ifrågasätts. Det viktiga är att företaget har rätt riktning i de här frågorna.

Borde ni inte investera brett i cleantechbolag för att påverka på det sättet?

– AP-fonderna får inte investera mer än fem procent i onoterade bolag, vilket cleantechbolagen ofta är. Men fonderna äger andelar i till exempel Solar City och Nest. Problemet är att det kan finnas bubblor på cleantechmarknaden. Sol och vind är bra för världen, men är inte alltid bra att investera i. Då kanske det är bättre att köpa SKF som säljer hjullager till vindkraftverken.

När vi träffas har nedräkningen till klimatmötet i Paris påbörjats. Drygt 150 länder har lämnat in sina potentiella klimatåtagandena och tongångarna inför mötet är mer positiva än på länge.

– Jag tror att man ska ha realistiska förväntningar. Genomförs alla åtaganden kan det bli bra. Men den starka kraften nu är de fallande priserna på vindkraft, solel och batterier. Det förändrar marknaden totalt.

En hårdare tryck på koldioxidutsläpp ändrar också reglerna för företagen. I oktober gick sex av världens största banker, bland annat Bank of America, ut i ett upprop och krävde ”ett starkt klimatavtal” i Paris eftersom de skakiga koldioxidpriserna är ett hot mot affärerna.

Och det är stora pengar det handlar om. Enligt en uppskattning av den amerikanska storbanken Citibank motsvarar alla oanvända tillgångar av fossilt bränsle ett värde av 100 000 miljarder dollar. Om koldioxidpriset skulle skjuta upp i höjden skulle detta värde kunna kapas snabbt. Och denna fossila bubbla vill investerarna undvika.

Nu kommer en ung generation som ställer ännu högre krav och är oerhört insatta.

Ännu en stark faktor bakom utvecklingen är trycket från kunder, medborgare och företagens intressenter.

– Jag tror att det är den starkaste drivkraften. De anställda vill känna att de arbetar för ett bolag som har förståelse för hållbarhetsfrågor. Nu kommer en ung generation som ställer ännu högre krav och är oerhört insatta.

Hur ska vanliga företag hantera den här utmaningen?

– Företagen måste fråga sig: Vad är det vi gör? Hur hållbart är det och vilka risker finns det? Vad har samhället för förväntningar på oss? Det här inte frågor som nån grupp vid sidan om ska pyssla med.

– Det finns inga enkla svar – men det gäller att ha en kompass som är skarp och tydlig och som man kan navigera med.