I september 2008 höjde Riksbanken reporäntan till 4,75 procent. Några dagar senare kraschade Lehman Brothers och den globala finanskrisen var ett faktum. Men att det ska hända igen med ett omfattande prisfall på bostadsmarknaden tror inte Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, är troligt i dagsläget.
I september 2008 höjde Riksbanken reporäntan till 4,75 procent. Några dagar senare kraschade Lehman Brothers och den globala finanskrisen fick ekonomin att tvärnita. Svensk tillväxt föll kraftigt, arbetslösheten steg och bostadspriserna gick ner 15 procent i årstakt.
För att stimulera svensk ekonomi sänkte Riksbanken reporäntan från 4,75 till 0,25 procent mellan oktober 2008 och juli 2009. Räntesänkningar och en expansiv finanspolitik bidrog till att Sverige snabbt kunde återhämta sig ur finanskrisen. Vad händer den dagen oväntade händelser får världsekonomin att falla och Sverige på nytt står inför en recession? Om Riksbanken ska sänka lika mycket som 2008–2009 ska reporäntan gå från dagens minus 0,50 till minus 5,0 procent. Är det ens möjligt?
Min prognos är inte att vi kommer att få en ny global finanskris i närtid. Frågan om Sveriges krisberedskap är dock viktig. Vi ser i dagsläget en lugnare bostadsmarknad och till och med fallande priser på vissa marknader, till exempel för bostadsrätter i Stockholm.
Vi kommer inte att få en ny global finanskris i närtid
Listat
Advent
Äntligen, först gott fika i en månad och sedan kommer dags-ljuset tillbaka.
Valår
Temperaturen i svensk politik stiger inför valet 2018.
Bostadspriser
En lugnare bostads-marknad får inte bli en ursäkt att inte ta fram reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad.
Ett omfattande prisfall för hela landet är inte troligt i dagsläget när svensk ekonomi är stark, sysselsättningen ökar och omvärldskonjunkturen stärks. Men, skulle den globala ekonomin snabbt sakta in påverkar det Sverige. I ett sådant läge är det troligt att bostadsmarknaden skulle falla mer än 5–10 procent. Vad gör Riksbanken då?
Helt utan ammunition är inte Ingves och Co. Ytterligare räntesänkningar, ner mot minus 0,75 till minus 1,00 procent är möjligt, men troligare är att Riksbanken skulle förlänga och bredda köpen av obligationer. Riksbanken köper redan idag statsobligationer. De kan utöka detta till att omfatta exempelvis bostadsobligationer, kommunobligationer och företagsobligationer. Det kan pressa ner marknadsräntorna något och på så sätt stimulera ekonomin. Det är inte troligt att det skulle ha lika stor effekt som en räntesänkning på 4,5 procentenheter. Fokus kommer därför att flyttas mot finanspolitiken.
Med starka statfinanser har Sverige möjlighet att motverka en lågkonjunktur med exempelvis, sänkta skatter, höjda transfereringar till hushåll och riktade bidrag till kommuner och landsting.
Minus 5 procent i reporänta är dock fortfarande osannolikt så länge det finns kontanter, eftersom det skulle göra det attraktivt att spara i madrassen istället för på bankkonto. Men vem vet, om 25 år kanske vi inte har kontanter.
För 25 år sedan, hösten 1992 när Riksbanken höjde räntan till 500 procent, var det säkert få om ens någon som gissat att räntan idag skulle vara minus 0,50 procent.
Anna Breman
chefsekonom Swedbank
