På plussidan: atmosfären, det unika och bevarandet. Det negativa: dyrt, omständligt och tidskrävande. Att äga k-märkta fastigheter är en investering som kräver tålamod.
Enligt plan- och bygglagen får en byggnad som är särskilt värdefull ur historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt perspektiv inte förvanskas. En k-märkt fastighet omfattas av olika typer av skyddslagstiftning. Termen i sig har ingen juridisk innebörd, men tanken är att vissa byggnader har ett så stort värde att de ska bevaras för framtiden.
[ Annons ]
? Ovana fastighetsägare till k-märkta hus har ofta en överdriven rädsla. Vi kallar det för ”ostkupe-principen”, att man tror att ingenting får röras. Men så är det inte. Tumregeln är att man inte får göra förändringar som förminskar de kulturhistoriska värdena, säger Vicki Wenander, bebyggelseantikvarie och ingenjör samt ordförande i Svenska Byggnadsvårdsföreningen.
De flesta kulturhistoriska byggnader skyddas på kommunal nivå, med undantag för byggnadsminnen och kyrkor som oftast hamnar på aktuell länsstyrelses bord. Oftast förs speciella bestämmelser in i den detaljplan som gäller för fastigheten.
? Hur kulturhistoriskt värdefulla byggnader hanteras i praktiken varierar från kommun till kommun. Har man en k-märkt fastighet eller tänker förvärva en så går det bra att vända sig till stadsbyggnadskontoret i den kommunen för att få reda på vilka bestämmelser fastigheten omfattas av.
Vicki Wenander upplever att det finns en rädsla för kulturfastigheter som är ganska obefogad.
? Ovana frågar om kostnader och utgår från att man inte får göra någonting. Medan de som är vana är mer stolta över att få förvalta en kulturhistorisk byggnad.
Att ta hand om en k-märkt fastighet kostar, både finansiellt och med arbetsinsatser. Vicki Wenander stöter ibland på fastighetsförvaltare som är oroliga över att objekten är svåra att få ut på marknaden. Till dem brukar hon säga att även om de villiga köparna är färre, så är de som finns desto mer angelägna.
? En k-märkt fastighet är en långsiktig investering, inga snabba cash. Den kräver tålamod och mod. Man behöver råg i ryggen för att ta de extra kostnaderna, som att ta dit en stenhuggare för att fixa trapphuset. Men gör man rätt saker får man definitivt tillbaka pengarna.
Goodwill och massor med positiv feedback, det är någonting som många förvaltare och fastighetsägare till k-märkta hus pratar om. Att kulturvärdet är ett mervärde och att det är en ynnest att få förvalta dem. En som vet mycket om känslan är Gillis Åström, förvaltare på Statens fastighetsverk som bland annat ansvarar för Linköpings slott och Vadstena kloster.
? Det är fantastiskt roligt och jag får en kick av att gå till jobbet. Vi måste vara påhittiga för att återanvända gamla lösningar på nya moderna sätt.
Oftast handlar det om att förnya och förbättra, men vissa saker går inte att lösa i den typen av miljöer, exempelvis kyla. Lösningen då är att inte placera de känsligaste föremålen eller människor där det blir varmast på sommaren.
? Vi kan inte ens göra små åtgärder som att sätta upp film på glasrutor eftersom det skulle ge en avvikande färg. Men hus är byggda och mår bäst av att brukas så vi måste vara kreativa och hitta lösningar, säger Gillis Åström.
Ofta finns det gamla system i byggnaden som går att arbeta vidare med eller anpassa och modernisera.
? Det gäller att tänka till så att vi löser problemen för framtiden. Vi är väldigt miljömedvetna. Brandskydd är en annan prioriterad fråga. En k-märkt byggnad brinner ju bara en gång, sedan är all autenticitet borta, säger Gillis Åström.
Men om man nu går i köptankar och är på väg att slå till, finns det då hjälp att få på vägen? Vicki Wenander hänvisar till alla länsmuseer och stadsmuseer.
? Det finns möjlighet att få ekonomiskt stöd från länsstyrelserna. De har en pott som delas ut varje år och man kan få stöd för sina antikvariska överkostnader. Men det gäller att ha lång framförhållning, beslut fattas på årsbasis och man får inte påbörja arbetet innan beslut har fattats.
Kulturhistorisk värdefullt är inte nödvändigtvis gammalt. Även byggnader från 1960- eller 1970-tal kan få stöd, bara de är välbevarade för sin tidsepok. Definitionen av k-märkt är ganska vid och det går att söka bidrag även för grönområden eller parker. Till exempel har en hundkoja i Norrköping från början av 1900-talet blivit k-märkt.
FAKTA/ MÄRKNING
Om byggnaden ligger inom detaljplanelagt område kan speciella bestämmelser föras in i den plan som gäller för fastigheten. Utanför detaljplanelagt område kan kultur-miljövärden ibland regleras i särskilda områdesbestämmelser:
(Q) är en bestämmelse som kan reglera att byggnadens användning ska anpassas till kulturvärdet.
(q) är en skydds-bestämmelse som anger vad i byggnaden som ska bevaras och hur underhåll och förändringar får utföras.
(k) varsamhets-bestämmelser som anger att byggnaden endast får förändras med varsamhet, exempelvis kulör på fasad eller takmaterial. Bestämmelsen ska tydliggöra vilka karaktärsdrag och värden som ska fokuseras på.
Läs om Kanico som utvecklat och förvaltar Simonsland i Borås.
Läs också om den gamla industribyggnaden i Norrköping som brann och byggdes upp igen.
