Jakten på inbyggda faror

Innan renovering påbörjas måste farliga ämnen lokaliseras och saneras. Följ med miljökonsult Josefina Orlenius på jakten efter miljöfarliga byggnadsmaterial i anrika Feskekôrka i hjärtat av Göteborg.

En stark fiskdoft var det första som mötte Josefina Orlenius när hon i höstas anlände till Feskekôrka för första gången för att börja kartläggningen av farliga ämnen inför renoveringen av den anrika lokalen. Det kändes högtidligt.

– Här har man hållit på med fisk sedan slutet av 1800-talet. Det är häftigt att bli som en del av historien och krypa in i skrymslen och vrår som vanliga besökare inte får se, säger Josefina Orlenius, miljöingenjör på Cowi, som genomförde miljöinventeringen på uppdrag av fastighetsbolaget Higab.

Den 147-åriga Feskekôrka är en vacker men sliten byggnad, som behöver en genomgripande upprustning. Stommen ska förstärkas för att byggnaden inte ska sjunka ned i marken och en renovering av insidan ska göras. Dessförinnan har Josefina Orlenius varit på plats och säkrat upp arbetsmiljön.

I minsta detalj har hon gått igenom den kyrkliknande byggnaden, från golv till tak både inomhus och exteriört, och letat efter miljö- och hälsofarliga ämnen. I hus byggda före 1982 kan allt från asbest och PCB till hälsofarliga ämnen och tungmetaller förekomma.

Det första steget i kartläggningen av äldre kulturminnesmärkta byggnader är att leta efter gamla ritningar. När de saknas blir det svårt att veta hur och när byggnaderna renoverats under årens gång.

– Det är ett detektivarbete. Vi gör en historisk inventering, gräver i gamla arkiv, intervjuar dem som jobbat länge och kan tänkas ge ledtrådar och gör provtagningar i golv och väggar.

För Feskekôrka fanns ritningar från 1988, alltså framtagna mer än hundra år efter att huset byggdes. Men ritningarna stämde ändå relativt bra med verkligheten.

Sedan var det dags för en okulär besiktning och att söka efter uppenbara faror. Här tittade Josefina Orlenius extra noga på områden där farliga ämnen vanligtvis finns, som väggskivor, fogar vid kakel samt klinker, fasadskivor, fönster och golv.

– Det gäller att vara systematiskt. Det finns ofta dolda ställen, som en liten lucka i väggen eller ett krypin, som man bara kan se om man böjer sig in med en ficklampa. Jag brukar gå vänstervarv eller högervarv och fotografera och anteckna i rum för rum för att inte missa något.

Vanliga ämnen som miljökonsulter söker efter är asbest och PCB. Båda ämnena användes från mitten av 1900-talet och fram till att de förbjöds på 70- och 80-talet. Trots det kan man göra asbestfynd från senare renoveringar, till exempel om någon använt gammal fogmassa utan att känna till innehållet. Josefina Orlenius konstaterar att det inte finns lika farliga ämnen vid ombyggnationer från 1980-talet och framåt.

– När det gäller nyare material har vi ännu inte sett effekterna. Vissa plaster är mindre bra, men inga ämnen tycks vara lika farliga som asbest. Förhoppningsvis är vi mer medvetna om riskerna och slipper riktigt farliga ämnen framöver.

Vad är absolut svårast att hitta?

– Farliga ämnen i små fogar, som sitter där man inte ser dem. Det är också svårt i känsliga byggnader, där man inte får göra förstörande provtagning i väggar. Då får man göra antaganden och informera beställaren om detta.

Feskekôrka är byggnadsminnesförklarad, vilket är det starkaste skydd en byggnad kan ha. Här måste man vara försiktig och ta prover där det inte syns. Vid provtagningen är det viktigt att miljökonsulterna skyddar sig. Andningsskydd är viktigt att ha och även skydd för håret om det dammar – sedan hamnar kläderna hamnar direkt i tvättmaskinen vid hemkomst, eftersom asbestdamm kan sprida sig under provtagning. Vid prover där PCB kan förekomma är det extra viktigt att rengöra redskapen, annars riskerar ämnet att sprida sig mellan olika ytor, s k korskontaminering.

– PCB är lurigt, eftersom det flyttar sig mellan material. Om det finns en fog med PCB mot en betongvägg måste man ta bort ytskiktet på betongen, annars kan det vandra tillbaka och sätta sig även i nya fogen.

Fram till början av 1900-talet fanns det inte så många farliga ämnen.

När provtagningen är klar är det bara att invänta resultaten. Drygt 40 prover togs i Feskekôrka. Det fanns bara asbest på två olika ställen, dels i fogmassa vid dörr, dels i fogmassa på en toalett. Halterna av PCB var relativt låga men ska ändå avlägsnas vid renovering.

– I början av 1900-talet fanns det inte så många farliga ämnen och här hade det inte tillkommit så mycket vid senare renoveringar. Nu är det dags för fastighetsbolaget att sanera, sedan kan renoveringen påbörjas.

Feskekôrka är bara ett i raden av kulturmärken, där Cowi genomför byggmiljöinventeringar på uppdrag av Higab. På projektlistan finns till exempel även Göteborgs Naturhistoriska Museum, Barken Viking, Sjöfartsmuseet och Casino Cosmopol.

Josefina Orlenius älskar sitt jobb som miljökonsult och att få leka detektiv på arbetstid på historiska platser. Men det innebär också att hon knappast skulle våga sig på att köpa ett gammalt hus.

– Det första jag gjorde när jag flyttade till min lägenhet var att gå ner i förrådet för att titta om det fanns asbest i isoleringen i ventilationskrökarna. Det blir nästan som en arbetsskada, säger hon och skrattar.

Vad kan det finnas för oväntade farligheter i vanliga hyreshus?

– Det finns ungefär samma saker i bostadshus som i verksamhetslokaler förutom att man slipper spill av kemikalier och oljor. I hus och lägenheter byggda innan år 1982 finns ofta asbest, pcb, pvc samt andra miljö- och hälsofarliga kemikalier och metaller, säger Josefina Orlenius.

I början av 2023 beräknas Feskekôrka återigen slå upp dörrarna och bli en mötesplats för skaldjursälskare. Men Josefina Orlenius har redan gått vidare till nästa projekt i en skola i Göteborg.