Flera anlagda bränder inom samma område sprider inte bara skräck hos de boende, de kan också orsaka stora ekonomiska skador på fastigheter och närliggande miljö. Serieanläggare av bränder är ofta svåra att få fast, men nu har Eva Ljungkvist och Dan Granvik tagit fram en ny metod för att förutsäga serieanläggarens nästa drag.
Publicerat 18 maj, 2015

Jakten på en serieanläggare

Flera anlagda bränder inom samma område sprider inte bara skräck hos de boende, de kan också orsaka stora ekonomiska skador på fastigheter och närliggande miljö. Serieanläggare av bränder är ofta svåra att få fast, men nu har Eva Ljungkvist och Dan Granvik tagit fram en ny metod för att förutsäga serieanläggarens nästa drag.

En tidig morgon vintern 2010 kunde invånarna i Ystad äntligen andas ut. Efter en unik spaningsinsats hade polisen lyckats fånga den så kallade Gryningspyromanen på bar gärning. Ulf Borgström, som är hans riktiga namn, hade då satt skräck i Ystad under många år men flera gånger släppts ur häktet i brist på bevis.

[ Annons ]

– I det fallet hade man en ganska klar bild om vem gärningsmannen var. Men bevisläget gjorde det väldigt svårt att åtala honom. Vi var tvungna att försöka förutse hans mönster för att kunna gripa honom med fingrarna i syltburken, säger Dan Granvik som efter Ystadsfallet pensionerade sig efter över 40 år som polis, med brandutredningar som specialitet.

Natten mot den 2 december 2010 bröt en brand ut i ett flerfamiljshus i Ystad. Flera polispatruller såg en person lämna huset bara minuter innan vindsbranden blossade upp. ”Gryningspyromanen” som hade gäckat polisen sedan 1990-talet kunde gripas på bar gärning och dömas till åtta års fängelse.
Natten mot den 2 december 2010 bröt en brand ut i ett flerfamiljshus i Ystad. Flera polispatruller såg en person lämna huset bara minuter innan vindsbranden blossade upp. ”Gryningspyromanen” som hade gäckat polisen sedan 1990-talet kunde gripas på bar gärning och dömas till åtta års fängelse.

Ett växande samhällsproblem träder fram vid en titt i statistiken över anlagda bränder i Sverige. Enligt Björn Björkman, rådgivare på på Brandskyddsföreningen, kostar anlagda bränder samhället över en miljard kronor varje år. Skolmiljöer är särskilt utsatta, där ungefär hälften av bränderna är anlagda. Men anlagda bränder inträffar också i bostadshus, med direkt fara för de boendes liv.

Mordbrandsutredningar är mycket svåra då bevisen oftast brinner upp. Inte sällan måste man ta gärningsmannen på bar gärning. För att underlätta utredningarna har Dan Granvik tillsammans med sin tidigare kollega, brandutredaren Eva Ljungkvist, tagit fram en särskild utredningsmetod för serieanläggare som bygger på så kallad relationskartläggning.

– Kort och gott är relationskartläggning en metod som vi utredare använder för att kunna pussla ihop mönster i en utredning med en misstänkt serieanläggare. Det gäller att fråga var, när och hur i varje detalj och lägga in all information i en databas. Förhoppningsvis hittar man sen enklare de detaljer som man kan gå vidare med, säger Eva Ljungkvist som numera arbetar skarpt med metoden i ett fall för danska polisen.

Tillbaka till Ystad 2010. Dan Granvik och Eva Ljungkvist hade arbetat med utredningen om gryningspyromanen under flera år då han slutligen kunde gripas. När fallet var avslutat var de övertygade om att deras lärdomar från Sveriges största serieanläggar-utredning kunde återvinnas. Eva övergick till konsultverksamhet och hade då mer tid åt att utveckla en systematisk utredningsmetod som utgick från relationskartläggning. De knöt också till sig en programmerare som hjälpte dem med de tekniska delarna av metodutvecklingen.

Problemen med brandutredningar är desamma världen över. Bevisen räcker ofta inte till fällande domar.
Dan Granvik. utredare 

Lösningen blev att utforma en grafdatabas som, till skillnad från en vanlig databas med tabeller, visualiserar samband och relationer mellan databasens poster. Det kan liknas vid en stor mind-map där cirklarna är noder och pilarna mellan cirklarna relationer.

Utredarna matar in parametrar från utredningen i programmet, som sedan gör om informationen till noder och relationer. Bränder som till exempel har skett på samma gata kan ha en relation i databasen. Bränder som har anlagts i ett soprum kan ha en annan. Misstänka, brottsoffer, deras anhöriga och en rad andra parametrar kan också läggas in i systemet. Tillsammans skapar alla relationer i databasen ett komplext
nät av information som brandutredarna sedan
kan leta efter mönster i.

– Det finns flera andra fördelar med metoden. Det är en väldigt enkel metodik som vi kan lära ut och som gör stor nytta på en lokal nivå. Till exempel fastighetsägare och försäkringbolag kan ha nytta av att vi tittar mer systematiskt på ett område där en serieanläggare härjar. Då kan vi enklare se vad de ska lägga resurserna på i sitt brandskyddsarbete. Vi kan därför hjälpa dem att prioritera bättre, berättar Eva Ljungkvist.

Dan Granvik betonar att man med metoden inte kan förutsäga exakt vilket nästa mål en serieanläggare har i kikaren.

– Men man kan få svar på viktiga frågor som hjälper utredningen framåt. Vilka mönster tyder på att det är en och samma person? Vilka mål har hög risk? Var ska vi lägga våra spaningsresurser och på vilken tid? Det är sådana frågor vi ställer oss hela tiden, men som vi nu får ett bra verktyg för att strukturera, säger Dan.

Dan och Evas metod har väckt stort intresse bland deras kollegor. De har fått ett stipendium av Brandskyddsföreningen för att kunna fortsätta med forskning och metodutveckling. I april förra året fick de också presentera sin forskning om hur man bättre förutser serieanläggare på IAAI:s (The International Association of Arson Investigators) konferens i Las Vegas.

– Problemen med brandutredningar är desamma världen över. Bevisen räcker ofta inte till för fällande domar. Det är helt enkelt svåra utredningar, vilket gör att det naturligtvis finns ett stort intresse för metodutveckling, säger Dan Granvik.

Konferensen ledde till att nya viktiga kontakter kunde knytas. Just nu ligger fokus på att testa metoden på en av de mest kända serieanläggarna i USA, den före detta brandutredaren John Orr. I skydd av sitt yrke och sina kunskaper om brandutredningar kunde han under lång tid undgå upptäckt innan han slutligen ringades in och dömdes till livstid.

– Det blir en stor utmaning och lite av ett examensarbete för oss. Det rör ju sig om en av våra egna, som valt att gå över till den mörka sidan. Vi får allt material från våra amerikanska kollegor och sen använder vi metoden och stämmer av och kalibrerar den, säger Eva Ljungkvist och låter exalterad.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]