Jakten på det försvunna flåset

Svenskarna har tappat orken. Sedan 1990-talet har vår kondition försvagats ordentligt. Värst är det för män, unga och de med kortare utbildning. Orsaken är att vi rör oss för lite. Den fysiska miljön kan vara avgörande för att få fart på oss igen.

Annons:


Forskare på GIH i Stockholm har undersökt hur vår kondition har ändrats sedan 1990-talet. Måttet som används kallas VO2 max och beskriver förmågan att ta upp syre för att omvandla den till energi.

– Vi har undersökt en stor grupp svenskar från 1995 fram till 2017 och kunde se en försämring i hela gruppen. Eftersom vi hade så stort material kunde vi också dela in det i undergrupper och upptäckte då att de som försämrat sin kondition allra mest var yngre, män och boende på landsbygden, säger Elin Ekblom Bak, en av forskarna bakom studien.

Jaga flåset
1 Avsluta dagen med att hissa upp alla bord i ståläge. Då blir det naturligt att stå upp från början nästa morgon.
2 Samla avfallshanteringen på ett ställe och låt folk ta sig till soptunnan i stället för tvärtom.
3 Använd nudging! Den som går upp för trapporna får höra sin favoritmusik på vägen.
4 Låt hissen vila, ta trapporna eller varför inte klätterväggen till jobbet!
5 Varför inte dra på löpardojjorna och springa till jobbet?
6 Göm undan hissen runt hörnet så blir det naturligare att ta trapporna!
7 Modern stadsplanering underlättar för kollektivtrafik och promenader. Bilen kan man lämna hemma.

Dålig kondition ett viktigt mått som går att koppla till ohälsa, berättar Elin Ekblom Bak. Det handlar inte bara om att man med dålig kondis har svårt att orka med sin dag och kunna prestera, utan också att risken ökar för att rad olika folksjukdomar.

– Vardagsrörlighet är mycket viktigt för konditionen. Kroppen bryr sig ju inte om man tränar på gym eller i vanliga trappor, säger Elin Ekblom Bak och fortsätter:

– Det har visat sig att saker som blodsocker och blodtryck förbättras av bara lite smårörlighet. Kondition kräver lite mer än en lugn promenad. Man brukar säga att man ska bli lite andfådd och varm. Som när man bär något, går lite snabbare eller går upp för en trappa.

Utmaningen ”en svensk klassiker” har de flesta hört talas om. Varje år fullföljer ungefär 10 000 svenskar de fyra deltävlingarna Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet. Organisationens bakom klassikern har också gett ut rapporten ”Vägen till hälsa” som handlar om hur vardagen ska bli sundare.

– Vi har 170 000 personer som deltar i våra lopp varje år. Men vår mission är göra alla svenskar friskare. En svensk klassiker är en ganska stor förändring för den som aldrig rört sig tidigare. Då gäller det att hitta en motivator för att över huvud taget komma igång. Därför funderade vi kring hur man kan komma i form genom att röra sig i vardagen, säger Micke Thorén som är vd för En svensk klassiker.

Men svenskarnas form är väldigt selekterad.

– Vi tränar mest i Europa, men samtidigt är det en allt större del människor som sitter för mycket still. Det är en trend som går att se i hela västvärlden, säger Micke Thorén.

Konsekvensen kan bli stora hälsorisker. Allt från diabetes, fetma och högt blodtryck till problem med knän och rygg. På senare år har forskningen också uppmärksammat den mentala ohälsan som följer med inaktivitet, berättar han.

Micke Thorén menar att den fysiska miljön är avgörande för hur vi ska kunna motionera i vardagen.

– På 1960- och 1970-talet byggde man så att allt skulle vara så bekvämt som möjligt. Man skulle kunna ta bilen överallt.

Men då, påminner han, hade folk också ofta mer fysiska arbeten vilket gjorde att de rörde sig automatiskt. Så är det inte längre.

– När man bygger måste man ha med det perspektivet. Att cykelvägar, motionsspår, grönområden finns tillgängliga. Och du behöver inte byta om varje gång du ska röra dig. Det räcker med en extra promenad då och då. Lämna bilen. Ta trapporna istället för rulltrappan, säger Micke Thorén.

Elin Ekblom Bak tror också att minskad rörlighet i vardagen är boven i dramat när det gäller de försämringar i vår kondition hon kunnat se.

– Många påstår sig träna mer i dag än tidigare, så min tolkning är att det är aktiviteter i övrigt som har gått ner.

Spelar den fysiska miljön någon roll för hur vi rör oss?

– Helt givet. Det pågår mycket forskning och det just nu. Närheten är avgörande för hur vi mår. Den som bor nära grönområden rör sig mer, den som bor nära snabbmatställen äter mer där.

Men lika viktigt är mentalitet och den sociala acceptansen för motion menar hon. De går hand i hand med de fysiska förutsättningarna, informationskampanjer som syftar till ökad rörlighet har bara effekt om det samtidigt finns anpassad miljö.

Fastighetsägare kan bidra till att öka möjligheterna att röra sig.

– Det kan handla om hur man bygger. Ett bra exempel är Skanstull tunnelbanestation här i Stockholm där man lagt rulltrappan en bit åt sidan. Det enklaste alternativet är att gå rakt fram till den vanliga trappan. Jag har roat mig med att studera hur folk går där och sedan jämföra med andra stationer där rulltrappan i stället är i mitten. Folk väljer mycket oftare att gå i trappan om den är det enklaste alternativet.

Intresset för vardagsmotion är också något som finns i fastighetsbranschen. Peter Östman, kommunikationschef på Vasakronan berättar hur de tänker kring fysisk miljö och rörlighet när  nya kontorslösningar skapas.

– Generellt sett har det funnits en filosofi att man inte ska röra sig för mycket. Allt ska hela tiden bli enklare och bekvämare eftersom vi trott att det skulle göra oss effektivare. Men då har vi rationaliserat bort ett grundläggande behov. För det är när vi mår bra som vi skapar verklig effektivitet.

Peter Östman berättar hur Vasakronan möts av visst motstånd när de försökt bygga in mer rörelse i sina kontorslösningar. Att avfallshanteringen samlas på ett ställe möts av argumentet att det är bättre att ha den utspridd för då behöver man inte gå så långt.

– Då vänder vi på argumentet, det är ju bra att gå långt! säger han.

När Vasakronan byggde om sina egna lokaler ökade Peter Östman sin vardagliga rörlighet med ”200 procent”. Dessutom fick han inspiration att börja gå till jobbet istället för att åka tunnelbana.

Det finns många andra små saker att göra för att få oss att röra sig mer. Han nämner exempelvis hur moderna kontorshus ofta är konstruerade –  i stället att som förr komma in i ett trapphus är det idag en hisshall det första som möter en besökare. Trappan är gömd bakom en dörr och många upptäcker den kanske överhuvudtaget inte.

– Nya och smarta kontorslösningar kan inte lösa hela problemet med att människor rör på sig för lite, säger Peter Östman.

– Men det kan starta en diskussion. Det handlar om att skapa lust och vilja, underlätta de roliga med att röra sig.

Kontor med olika typer av arbetsplatser, där de anställda rör sig mellan olika under dagen. Ett visst avstånd till kaffeautomaten. Fruktkorgen på ett ställe, papperskorgen där man slänger sitt äppleskrott. Andra sätt att ”nudga” oss till att bli rörligare kan vara än subtilare.

– Det kan vara att den som städar lokalen avslutar med att sätta upp alla bord i ståläge så att de står så när man kommer på morgonen, förslår Peter Östman.

Vad skulle fastighetsbranschen mer kunna göra?

– Stadsmiljön som helhet är jätteviktig. Där har vi i branschen traditionellt slagits för bilen men nu har allt fler fastighetsägare börjat tänka i andra banor. Det blir trivsammare utan massa bilar. Egentligen är det en absurd tanke att en enskild individ ska kunna disponera en yta stor som bil inne i en stad där utrymmet är en så begränsad resurs.

En framtidsspaning från Peter Östman är att utrymmet generellt – både inne i fastigheterna och mellan dem – kommer börja ses som en resurs vi behöver dela med varandra.

 

Bättre kondis på kontoret

Vi frågade några av Sveriges vassaste arkitekter om deras bästa förslag på lösningar som stimulerar människor att röra på sig. Här är deras idéer.


BELATCHEW

Belatchew tar vardagsmotion på allvar. Så pass att de vill ge boende i och verksamma i husen de ritar möjlighet att istället för att ta trapporna klättra upp till önskad våning. Här är ett förslag på ett nytt stationshus till tunnelbanan i Solna. Dessutom tänker de sig ett nytt motionslopp de kallar ”Stockholm Loop” där motionärer ska simma, cykla och springa mellan kontorets olika projekt runtom i huvudstaden. Förutom de
goda hälsoeffekter som följer av idrottande tror man också att Stockholm Loop kommer att rikta om intresset från centrum ut mot ytterstaden.

AIX

Arkitektkontoret AIX är anhängare av principen ”eat your own dogfood” och gillar att testa idéer först på sig själva. Därför har de under hösten gjort ett experiment  på det egna kontoret i genren ”nudging”. Genom att trycka på en knapp innanför entrén när man tagit trapporna istället för hissen upp till kontoret får man en belöning  i form av ett ljudklipp med filmmusiken ”Eye of the tiger” från filmen Rocky III. Statistiken sparas också och det är möjligt att  mäta förbättring över tid.

– Nästa steg blir att lägga till en tidtagningsfunktion. Då kan man på ett lekfullt sätt tävla mot sig själv och andra. Det är en enkel idé som vi hoppas kan vara möjlig att applicera i många projekt.

Annons: