[ Annons ]

Jessica Stegrud (Sd), EU-parlamentariker.
Publicerat 11 mars, 2022

”Jag ser inte hur förslaget skulle bidra till att sänka koldioxidutsläppen”

Det är inte bara tvingande detaljreglering den Sverigedemokratiska EU-parlamentarikern Jessica Stegrud vänder sig emot. Hon ställer sig frågande till om EU ska driva på för ökad energieffektivisering alls.

När Jessica Stegrud får frågan hur hon ställer sig till att EU-kommissionen vill genomföra tvingande krav på energirenovering liknar hennes kritik mot detaljreglering i mångt och mycket vad både Sara Skyttedal (Kd) och Jytte Guteland (S) uttrycker. Men där både Skyttedal och Guteland betonar vikten av EU som samordnande och pådrivande kraft, vill Jessica Stegrud de unionen en något mer underordnad roll.

– Hur EU-länderna uppnår sina åtaganden vad gäller klimatarbetet bör vara upp till enskilt land. EU bör fokusera på att förmedla exempel på vad som fungerat från ett land till andra. När EU vill göra mera blir resultatet ofta dyrt och ineffektivt, säger Jessica Stegrud.

[ Annons ]

EU bör fokusera på att förmedla exempel på vad som fungerat från ett land till andra.

Förslaget från EU-kommissionen skulle påtvinga renovation av alla byggnader som hamnar i de två lägsta energiklassningarna senast 2033. Med de nya definitioner av energiklasserna, som också ligger i förslaget, skulle det innebära tvingande renovationskrav för cirka 30 procent av byggnadsbeståndet i varje enskilt medlemsland.

– Detta är orimligt, säger Jessica Stegrud.

Hon anser att det är i grunden en dålig idé att i Bryssel fastställa miniminivåer för energieffektivitet för hela det europeiska byggnadsbeståndet.

– Detta eftersom den nationella kontexten kring såväl energifattigdom, hyressättningsregler och inte minst byggnadsbeståndet varierar. Förutsättningarna är olika i norra Sverige och sydliga Spanien, säger Jessica Stegrud.

Förslaget skulle innebära tvingande krav i varje enskilt medlemsland oavsett om byggnaderna redan har god energiprestanda jämfört med andra länders byggbestånd.

– I Sverige är uppvärmningen av byggnader i hög grad fossilfri och vårt kalla svenska klimat innebär höga krav på isolering av väggar och tak, installation av treglasfönster med mera. Istället för kategoriska och tvingande renoveringar borde mer hänsyn tas till nationella omständigheter och byggnadsbeståndets skick, betonar Jessica Stegrud.

Istället för kategoriska och tvingande renoveringar borde mer hänsyn tas till nationella omständigheter och byggnadsbeståndets skick.

Anser du att kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna?

– Nej, precis som nämnden för lagstiftningskontroll påpekat har kommissionen inte visat att det behövs harmoniserade åtgärder på EU-nivå mot bakgrund av byggnadssektorns heterogena karaktär i medlemsstaterna. Kommissionen hävdar att förslaget behövs för att uppnå de övergripande EU-målen om klimat och energi. Men den svenska byggsektorn ställs redan inför höga krav vad gäller isolering, säger Jessica Stegrud.

Men den riktigt stora skillnaden mot Skyttedal och Guteland kommer i slutet. Där de bägge talar sig varma för att öka kraven på energieffektivisering av byggnadsbeståndet –men alltså invänder mot det sätt på vilket kommissionen vill genomföra det på – verkar Jessica Stegrud inte se alls samma behov.

– Med tanke på det svaga sambandet mellan ökad energieffektivisering/energibesparing och minskade utsläpp av koldioxid ser jag inte hur förslaget på ett effektivt sätt skulle bidra till att sänka koldioxidutsläppen*, säger Jessica Stegrud.

*) Konsensus får nog dock sägas vara att all energieffektivisering reducerar klimatpåverkan. Vilken faktisk reduktion av klimatpåverkan en energibesparing innebär är dock inte alltid självklar och enkel att beräkna. Exempelvis Naturvårdsverket ser energieffektivisering vid ombyggnad av bostäder och lokaler som en viktig åtgärd för att nå flera miljökvalitetsmål. (Reds anm.)

[Fler artiklar i temat]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]