När Urszula Gorska seglade med sin man längs USA:s kust och besökte Miami under 1980-talet såg de hur man byggt hus på vattnet. Sedan dess har drömmen funnits om att en gång kunna bo likadant hemma i Sverige. När Karlstads kommun över 20 år senare bjöd in allmänheten till diskussioner om att ge tillstånd för att bygga på vatten gjorde paret en intresseanmälan direkt.
– Vi väntade många år och övervakade processen. Det var insändare och annat och många var emot det och tyckte det skulle förstöra hela viken. Eftersom vi var först i bostadskön fick vi erbjudanden om andra fina lägenheter i Karlstad, men vi ville verkligen ha det här, säger Urszula Gorska.
Hur är det att bo på vattnet?
– Vi har det varmt och välventilerat och pontonerna flyter som de ska. Det kan blåsa väldigt hårda vindar, vi känner inget i kroppen men vi ser att lampor gungar. Det är en härlig känsla, man är omringad av vatten och ändå har man grönska och stad runt om. Och att det är byggt på två våningar är också fantastiskt. Man har en helt annan känsla när man kommer upp.
Vilka är det som flyttat in i husen och valt den här typen av boende?
– Vi själva är pensionärer, vi är äldst här på bryggan. Det är vanligt med medelålders par. Det finns en granne som är ensamstående, sedan finns det barnfamiljer och familjer med tonåringar. Då undrar man om det inte är för litet, men tydligen överväger kvaliteten. Man kan rymmas på färre kvadratmeter. Sedan har vi biutrymme i husen på land där man kan förvara vissa saker. Det är så välplanerat och så bra gjort.
Finns det några nackdelar?
– Jag har inte hittat några nackdelar. Jag har aldrig ätit så mycket fisk eller haft så roligt. En del människor som bor här har klagat på att vi inte har kallvatten från kranen. På vintern måste de hålla det frostfritt och på sommaren är det varmt. Jag skulle klara många nackdelar för att bo så här. Det är det sista boendet som gäller för mig. Jag flyttar inte frivilligt härifrån.Solen går ner över husen i kvarteret Sjögången, Karlstad.