[ Annons ]

Publicerat 8 februari, 2021

Investeringsstöd med dålig social träffsäkerhet

Ambitionen var att öka byggandet och samtidigt bidra till en större social blandning. Men enligt en färsk undersökning från analysföretaget Evidens har investeringsstödet haft dålig social träffsäkerhet.

Investeringsstödet lanserades som den ”den största bostadspolitiska satsningen på 20 år”. Sedan 2016 har staten betalat ut investeringsstöd till nyproduktion av hyresbostäder. Det villkoras av att de nya bostäderna i huvudsak utgörs av små lägenheter och att hyresnivån begränsas. En grundläggande tanke är att de nya bostäderna ska kunna efterfrågas av unga och andra hushåll med lägre inkomster.

Fastighetsägarna och Byggföretagen har låtit Evidens göra en fördjupad analys av allt som byggts med stödet. Slutsatsen av den rapporten är att investeringsstödet har dålig social träffsäkerhet. Mycket tyder också på att stödet i relativt liten grad gått till orter där bostadsbristen är särskilt stor. Enligt rapporten finns det inte några systematiska skillnader i inkomster bland ensamhushåll som flyttar in i bostäder som beviljats stöd jämfört med liknande bostäder som byggts utan stöd. Faktum är att inflyttarna till investeringsstödsbostäderna genomsnitt har högre inkomster än unga vuxna mellan 20 och 30 år boende i det övriga hyresrättsbeståndet.

[ Annons ]

Tittar man däremot på sammanboende som flyttar till bostäder med investeringsstöd så har de lägre inkomster än sammanboende som flyttar in i nybyggda hyresbostäder utan investeringsstöd. Därför dras i rapporten slutsatsen att stödets inriktning mot små bostäder kan diskuteras. Hushåll som flyttar in i bostäder som byggts med stöd tenderar i högre grad att rekryteras från närmiljön medan liknande bostäder som byggts utan stöd rekryterar hushåll från en vidare geografi. Förklaringen kan vara att de lägre hyresnivåer som möjliggörs i nya bostäder med investeringsstöd premierar långa kötider

Slutsatserna är i korthet:

  • Stödet har gått till kommuner som redan innan hade ett relativt stort bestånd av lägenheter, som i Malmö och Göteborg. Överrepresentationen bland större och mindre städer kan sannolikt förklaras med att hyresnivåerna i många fall ligger nära hushållens betalningsvilja och att stödet därmed möjliggjort en större nyproduktion än vad som varit möjligt utan stöd.
  • På orter med större betalningsvilja, som Stockholm, har bolagen ansett det bättre att bygga för ”bruksvärdesnivå”.
  • Allmännyttiga företag använder investeringsstödet i hela 44 procent av all nyproduktion, medan privata företag endast använder stödet i 16 procent av nyproduktionen.
  • Det finns inga systematiska skillnader i inkomster bland ensamhushåll som flyttar in i bostäder som beviljats stöd jämfört med liknande bostäder som byggts utan stöd.
  • Sammanboende som flyttar till bostäder med investeringsstöd har lägre inkomster än sammanboende som flyttar in i nybyggda hyresbostäder utan stöd. Det talar för att stödets inriktning mot små bostäder kan diskuteras.
  • Hushåll som flyttar in i bostäder med stöd kommer ofta från närmiljön vilket kan tyda på de som långa kötider lockas av de lägre hyrorna.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]