Som så många andra jobbar Lars Marcus hemifrån. Han är arkitekt och professor i stadsbyggnad och leder den Chalmersbaserade forskargruppen Spatial Morphology Group. Han är också grundare och partner i konsultfirman Spacescape som utför stadsrumsanalyser. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 5 juni, 2020

”Inte ett argument för mer utspridd stad”

Att vi på många platser frångått stadens robusta struktur kan leda till att de svagare lägena slås ut. Det befarar Lars Marcus, arkitekt och professor i stadsbyggnad på Chalmers.

I normala tider hade vi stämt möte på något av caféerna kring Mariatorget nära de Södermalmskvarter där stadsbyggnadsforskaren Lars Marcus bor.

[ Annons ]

[ Annons ]

Men som alla andra håller vi avstånd. Frågan är hur bestående det kommer bli, kanske permanent?

– Det hoppas jag verkligen inte! Det vore olyckligt om coronakrisen blir ett argument för att bygga mer utspridda städer, säger Lars Marcus i telefonen.

Men att så faktiskt skulle kunna ske är inte så långsökt. Det har hänt förr. I tanken beger vi oss till andra sidan stan. Uppe på Albanokullen, en då isolerad och för ändamålet väl anpassad plats, byggdes i slutet av 1800-talet Stockholms epidemisjukhus, som senare blev Roslagstulls sjukhus, varifrån några av byggnaderna fortfarande finns kvar.

– Där byggde man väldigt segregerade fristående paviljonger. Faktum är att det sen kom att inspirera 30-talets byggande. Det modernistiska stadsbyggandet handlade delvis om att bryta den täthet som präglade delar av den tidens städer. Där fanns tbc och annan smittspridning, så naturligtvis var det ett starkt argument då.

Men ganska snart insåg man att ambitionen att lösa ett problem ledde till att man tappade andra viktiga kvaliteter i en tätare stad, inte minst de sociala kontaktytorna.

– Staden suboptimeras om man bara försöker lösa ett problem åt gången. Därför hoppas jag att en sådan här händelse inte ska bli tongivande för framtidens stadsplanering.

Som forskare är Lars Marcus noga att betona gränserna för det egna kunskapsområdet. Men även om det snarare är en fråga för en epidemiolog så funderar han på om den mer utspridda ytterstaden, med långa och många resor i kollektivtrafiken, är så bra ur smittskyddssynpunkt.

Om något så kommer det visa sig att den fysiska strukturen av staden är underskattad.

Lars Marcus menar att det även är viktigt att resonera utifrån begrepp som täthet när det blir dags att fundera kring stadens återhämtning.

– Om något så kommer det visa sig att den fysiska strukturen av staden är underskattad. I stadsplaneringen har vi lämnat den robusta struktur som en stad utgjort.

Han pekar ut det populära stråket Drottninggatan som en plats som kommer återhämta sig relativt snabbt, medan kanske inte alla förortscentrum klarar sig.

– Utifrån vår forskning har vi kunnat konstatera att det är den rent rumsliga strukturen, själva läget som skapar attraktivitet. Vi har varit dåliga på att underbygga det, utan satsat mer på fristående köpcentra där man skapar attraktivitet som är uppblåst med kapital och marknadsföring. I framtiden behöver vi fundera mer på hur vi skapar hållbara strukturer. En sån här chock kan hypotetiskt slå ut några av de svagare lägena.

Eftersom det är en så unik händelse vi är mitt uppe i kan en annars strikt forskare tänka sig att spekulera. Jag passar på att fråga om ett helt nyöppnat café i min stadsdel Årsta. En satsning som i nuläget kan verka körd, men som visade sig fungera alldeles utmärkt.

Kan det vara så att det lokala får sig ett lyft, som håller även efter krisen, av alla hemmajobbare?

– Som det en gång i tiden var. För alla de här förortscentrumen var väldigt livaktiga, men det byggde på idén om hemmafrun som tack och lov är passé. Vi har ju länge pratat om digitalisering och möjligheterna att jobba hemifrån. Men som aldrig riktigt hänt. Kanske inser man de kvaliteterna nu? Ja, det är en intressant tanke… men den var ju din, skrattar Lars Marcus.

Vi enas om att stadens framtid trots allt inte är hopplös. Åtminstone kommer det att finnas många uppslag för urban forskning.

[Fler artiklar i temat]

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]