Stockholm stad vill ha större rådighet över äldreomsorgen. Men Clara Lindblom, vänsterpartistiskt bostads- och fastighetsborgarråd, menar att det på intet sätt innebär ett stopp för privata samhällsfastigheter.
I Stockholm drivs en majoritet av vård- och omsorgsboendena i privat regi. Att runt 70 procent av äldreomsorgen idag drivs privat anser det nya rödgröna styret är alldeles för mycket. Sedan valet har Stockholms stad därför tagit tillbaka fem äldreboenden i kommunal regi.
I dessa fall handlar det om verksamheter i lokaler som staden själva äger. Men Stockholms bostads- och fastighetsborgarråd Clara Lindblom (V) ser ett behov av att även skapa rådighet över ägandet av samhällsfastigheter.
[ Annons ]
– I Stockholm Stad har det ända sedan Sten Nordins (M) dagar funnits en 60-40 princip. Alltså att staden ska äga 60 procent av fastigheterna där äldreomsorg drivs oavsett om verksamheten är upphandlad eller inte, säger Clara Lindblom.
Hon menar att det del ger bättre rådighet över att kunna styra antalet platser för att undvika såväl över- som underetablering. Dels också bättre kontroll över prisutvecklingen.
– Om vi inte äger fastigheter i tillräcklig grad är det risk att priserna hamnar i de privata aktörernas knän. Det har man kunnat se inom socialtjänsten, säger Clara Lindblom.
Enligt henne styrde den tidigare stadshusmajoriteten mot ett ägande som var till lika stor del privat som kommunalt. Nu går man alltså tillbaks till den tidigare ordningen.
När det gäller skolfastigheter ser det lite annorlunda ut på grund av fri etableringsrätt.
– Där är det viktigt att man styr via marktilldelning, vilket man inte gjort så mycket tidigare. Om någon privat aktör vill etablera sig med exempelvis en privat förskola är det viktigt att se om det verkligen finns behov av fler platser i stadsdelen. Vi behöver mer se till vad som i sådana fall händer med de befintliga skolorna så att de inte påverkas negativt, säger Clara Lindblom.
Under förra mandatperioden skedde ett par uppmärksammade försäljningar av skolfastigheter. Något som det kommer vara mindre av under Clara Lindbloms ledning.
– I vissa fall man såklart behöva sälja även en skolfastighet. Men då handlar det mer om fastigheter som inte längre når upp till lagkraven för den verksamhet som bedrivs. Men att sälja väl anpassade lokaler är kortsiktigt. Där måste vi tänka i betydligt längre tidsperspektiv utifrån de framtida demografiska behoven, säger Clara Lindblom.
Den största utmaningen rent demografiskt torde vara ett ökande behov av vård- och omsorgsboenden fram mot 2040. Frågan är om ambitionen med ett ägande 60-40 till stadens favör går att upprätthålla?
– För att möta de stora behoven så kommer både staden och privata aktörer att behöva bygga. För även om man ska upprätthålla en 60-40 princip så kommer vi ha ett stort behov av ett privat byggande, 60-40, säger Clara Lindblom.
Med andra ord betyder ett rödgrönt styre inte att marknaden för nya samhällsfastigheter har är dör i huvudstaden.
– Däremot har vi, precis som många andra kommuner, dragit slutsatser under de senaste åren. Exempelvis hur det kan bli väldigt dyrt att sälja fastigheter för att sedan hyra in sig. Vi är i ett tufft ekonomiskt läge med stora demografiska utmaningar, där har vi inte råd att gå in i dåliga avtal både när det gäller hyresförhandlingar och marktilldelning, säger Clara Lindblom.
