[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 27 juni, 2023

”Ingenting är klart förrän allt är klart”

Ett år har gått sedan Fastighetstidningen granskade gömda bonusar, hemliga kickbacks och ett kostnadsdrivande rabattsystem i byggbranschen. Trots löften om reformer har inget hänt.

”Ett geggigt och insyltat rabattsystem”

Orden var Karl Sundholms, projektchef på Castellum. Men han var knappast ensam om sin kritik när Fastighetstidningen för ett år sedan granskade de dolda bonussystem som leder till ineffektivitet, högre kostnader och försämrad konkurrens. Detta är något som också konstaterats i rapporten Konkurrensen i byggmaterialindustrin från Konkurrensverket 2021.

[ Annons ]

Men enligt vad Fastighetstidningen erfar har mycket lite hänt. Visserligen pågår ett revideringsarbete inom Byggandets Kontraktskommitté, BKK. Men flera av de som Fastighetstidningen varit i kontakt med hyser starka tvivel att det verkligen finns en vilja hos entreprenörerna att ta bort kryphål för årsomsättningsrabatter och andra former av – vad som hos beställarsidan ofta uppfattas som – fusk.

Vad det i korthet handlar om är den vinst eller hemliga bonus som entreprenören i slutändan plockar ut för att använda material från en viss grossist. Den kan vara rejält mycket högre än vad som framkommer på fakturan, vilket beställaren aldrig får vetskap om.

En kort sammanfattning av hur rabattsystem och dolda bonusar kan fungera: siffrorna får tas med en nypa salt då det just handlar om dolda rabatter. Men enligt uppgift från flera beställare är det inte ovanligt att en installatör egentligen har 25 procent rabatt hos grossisten, men till kunden redovisas bara 5 procent – eller ingen rabatt alls. Enligt branschreglerna (benämnda AB och ABT) ska beställaren vid löpande räkning få tillgodogöra sig installatörens rabatter. Men istället bakas rabatten, och därmed en betydligt större vinst, in i den oredovisade årsbonus som installatörerna har hos grossisterna. Inte sällan förekommer ett flertal olika prislistor hos materialgrossisterna så att entreprenören kan välja den mest fördelaktiga för den aktuella entreprenadformen.

De oheliga allianserna mellan grossister och installatörerna som gör detta möjligt har närmast blivit till allmän praxis. I en intervju från förra året pekade Karl Sundholm på Castellum på att många installatörsfirmor lämnar underlag där det saknas godtagbara underlag för vad materialet kostat i inköp. Han sa då:

”Fastighetsägarna är ju de som betalar och vi ser det här som skumraskaffärer och stora otydligheter. Så vi har ett stort egenintresse av en ändring, vilket entreprenörerna och installatörerna inte har.”

I Konkurrensverkets rapport konstaterades brister som fungerar prisdrivande. Det handlade om sådant som hög marknadskoncentration på materialmarknader, upphandlingar upplagda på ett sätt som begränsar konkurrensen samt kostnadsdrivande rabatter. Möjligen är detta något som kan granskas vidare av den produktivitetskommission som tillsattes av finansminister Elisabeth Svantesson (M) i slutet av april med bakgrund i hur byggbranschen halkar efter andra delar av industrin i produktivitet.

När Fastighetstidningen nyligen intervjuade tidigare miljöpartistiska ministern Karolina Skog kring att det nu ser ut som att delar av hennes bostadssociala utredning nu ser ut att kunna genomföras, gav hon en känga åt branschen som hon menar i alltför hög grad lämnat åt politiken att lösa problem. Inte minst syftade hon då på dessa dolda rabatter och välkomnade initiativet av finansministern.

”Men samtidigt är det bättre om byggbranschen själva löser problemet med rabatterna än att politiken ska reda ut det åt dem. Jag är övertygad om att de som vet hur rabatterna, som driver upp byggpriserna, fungerar också är de som bäst löser detta”, sa Karolina Skog.

Lösningen anses av många ligga hos Byggandets Kontraktskommitté. Där pågår ett arbete kring att ta fram nya branschregler för avtalsformerna AB och ABT, vari grunden till dessa rabatter finns. Men det krävs att alla medlemmar i BKK är eniga för att en ändring ska ske, och frågan är om alla är lika intresserade av att ta bort kryphålen?

– Inom branschen råder delade meningar kring vad som är problematiskt när det gäller årsomsättningsrabatter samt vad som bör regleras i standardavtal och inte. Revideringsarbetet omgärdas som utgångspunkt av förhandlingssekretess och devisen ingenting är klart förrän allt är klart råder. BKK:s avsikt är dock en prototyp på öppen remiss till marknaden, säger Rakel Frölich, Vice ordförande, BKK.

Imorgon onsdag ska förhandlingsgruppen för föreningen Byggherrarna, som representerar cirka 110 medlemsföretag/organisationer inom offentlig och privat verksamhet, och tillika är en medlemmarna i BKK, ha ett möte för att bottna i frågan.

Något som också kan få stor betydelse är en pågående tvist i domstol, där Västra Götalands Region har stämt NCC för att de inte tillsett sin beställares bästa avseende sina underentreprenörers rabatter. Utfallet i den domen kommer troligtvis påverka vad som händer framgent.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]