Höstbudgeten bjöd inte på några stora reformer för bygg- och bostadssektorn. Och det märks på branschens reaktioner.
Det var lika dystra moln ute som inne när finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade regeringens budgetproposition på onsdagsmorgonen. Svag tillväxt, hög inflationen och en arbetslöshet som är på väg att öka. Elisabeth Svantessons fokus låg på återhållsamhet och att inte förvärra situationen med en alltför yster finanspolitik. Det var en budget med litet utrymme för offensiva satsningar.
Därför var det knappast förvånande att det inte presenterades några ytterligare reformer för bygg- och bostadssektorn än vad som redan var känt på förhand.
[ Annons ]
Uppräkningen blir kort:
• Den tillfälliga höjningen av bostadsbidrag förlängs.
• Taket för ROT-avdraget höjs med syfte att främja sysselsättningen i byggsektorn.
• En stimulansbonus till kommunerna för att införa flexibla detaljplaner, som underlättar för fastighetsägare att omvandla kontor till bostäder. 20 miljoner 2024 och 25 miljoner 2025-2026.
• 100 miljoner avsätts för upprustning av skyddsrum.
Även om man från branschhåll menar att det delvis är satsningar åt rätt håll, så märks det överlag en besvikelse att det inte presenteras fler insatser när byggandet befinner sig i en djup kris.
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna Sverige, menar att förlängningen av bostadsbidraget visserligen är välkommet. Men han ställer sig frågande till varför den reformering av bostadsbidraget, som en majoritet av partier säger sig efterlysa, dröjer. Dels menar han att bidragsnivåer och inkomstgränser i såväl bostadsbidrag som bostadstillägg måste uppdateras. Dels ser han det som problematiskt att så många riskerar återbetalningskrav i efterhand.
– Här finns det sedan början av 2022 ett färdigt utredningsförslag för att begränsa riskerna, men hittills har ingen regering tagit frågan vidare, säger Martin Lindvall.
På Sveriges Allmännytta talar man om en sviken hyresrätt.
– Trots att bostadsbyggandet i princip helt upphört till följd av kraftigt ökande byggpriser och inflation finns inga förslag alls för att hålla igång bostadsbyggandet. Regeringen är allt för optimistisk i sin bedömning att konjunkturen vänder och att byggandet kommer i gång redan 2025. Fler åtgärder än höjt tak för ROT-avdraget, som dessutom bara vänder sig till det ägda boendet, krävs för att hålla igång byggsektorn och se till det finns kvar kompetens i byggsektorn när konjunkturen vänder, säger Anders Nordstrand, vd på Sveriges Allmännytta.
Marie Linder, Hyresgästföreningens förbundsordförande, är också kritisk till att hyreshushållen verkar ha glömts bort. Enligt Hyresgästföreningens prognos satsar regeringen i sitt budgetförslag 2 700 kronor per hyreshushåll, medan satsningarna på hushåll i villa eller bostadsrätt motsvarar över 20 000 kronor.
– Detta är inte bara djupt orättvist, utan faktiskt en obegriplig prioritering, därför att resurserna inte går dit de behövs som mest. Hyresgästerna har en minst lika pressad ekonomisk situation som människor som äger sitt boende. Bostadsminister Andreas Carlson: var är ROT-avdraget till Sveriges hyresgäster?, undrar Marie Linder.
Riksbyggen å sin sida anser att regeringen behöver fokusera på en politik som stödjer åtgärder som främjar långsiktig och hållbar utveckling i bostadssektorn. Riksbyggen vill bland annat se ett grönt stöd till bostadsrättsföreningar och ett startlån som underlättar för unga vuxna att kunna köpa en egen bostad
OBOS har tidigare efterlyst införande av det föreslagna startlånet och en ny amorteringstrappa. Koncernchef Daniel Kjørberg Siraj lägger till ytterligare en åtgärd:
– En statlig kreditgaranti, som är en slags försäkring som bankerna kan teckna när de lånar ut pengar till nybyggnation. Den träder i kraft när en byggaktör som lånat pengar inte kan fullfölja projekt. Det minskar bankens risk men ökar investeringsviljan från branschen för att våga bygga nya bostäder.
Byggföretagen tror inte att regeringens höstbudget kommer vända krisen i bostadsbyggandet. Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, välkomnar ett höjt ROT-avdrag, men menar att reformen inte har någon effekt när det kommer till att bygga fler bostäder här och nu.
– Om regeringen vill hålla uppe efterfrågan på nybyggnation av lägenheter och småhus behöver man först och främst slopa 2018 års skärpta amorteringskrav, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads, är besviken:
– Att inte genomföra en enda åtgärd för att öka antalet byggstarter i närtid, samtidigt som branschen står inför sin största kris på decennier. Det är under all kritik.
Byggnads vill nu se att staten både återinför och utvecklar investeringsstödet, till exempel genom att komplettera investeringsstödet med förmånliga bygglån mot att en lägre hyra sätts.
