Hushållens ökande skulder kan vara ett symptom på en förestående finansiell kris. Det befarar Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden som efterlyser att amorteringskrav införas snarast. "Gärna amorteringskrav, men det kräver en fungerande bostadsmarknad", menar Fastighetsägarna Sveriges chefekonom.
Den finansiella utvecklingen i Sverige är oroande med ökande skulder i hushållen. Det menar riksbankschefen Stefan Ingves, Hans Lindblad, TITEL, Riksgälden och Martin Noréus, vikarierande generaldirektör för Finansinspektionen.
[ Annons ]
I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver de på måndagen att ett amorteringskrav, i linje med vad Finansinspektionen tidigare föreslagit, bör genomföras så snart som möjligt.
”I ljuset av den accelererande skuldsättningen är det därför av vikt att de politiska diskussionerna inte drar ut på tiden och att ett amorteringskrav som ger tydlig effekt kommer på plats. Skulle förslaget vattnas ur vore det olyckligt”, skriver artikelförfattarna.
Genom sina företrädare pekar de tre myndigheterna tillsammans ut fem bakomliggande orsaker till dagens ekonomiska läge. Där anges bland annat lågt bostadsbyggande och ökat bostadsägande som accelatorer till hushållens ökande skuldsättning.
”Sammanfattningsvis har bostadsmarknaden och skuldsättningen under de senaste 20 åren påverkats av en serie strukturella, makroekonomiska och finansiella faktorer som ökat efterfrågan på bostäder och bolån. Samtidigt har bostadsproduktionen på många håll inte hållit jämna steg och det befintliga beståndet har utnyttjats ineffektivt.”
Artikelförfattarna varnar för att snabbt ökande skuldsättning och stigande fastighetspriser flera gånger tidigare föregått finansiella kriser eller långa perioder med svag ekonomisk utveckling.
”Det orsakar i sin tur stora kostnader för samhällsekonomin i form av utebliven välfärd, stigande sociala kostnader och en arbetslöshet som biter sig fast på höga nivåer.”
Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna Sverige, delar debattörernas analys av bostadsmarknaden, men håller inte med om att myndigheternas förslag skulle förbättra situationen. I en kommentar till dagens debattartikel skriver han att inskränkta lånemöjligheter till och med kan förvärra bostadsbristen.
”Idag är det nämligen hushållen som står för den slutliga finansieringen av bostäder, oavsett om det gäller hyresrätter, bostadsrätter eller villor. För de båda senare kategorierna är banklån i de allra flesta fall en nödvändighet. Gör man det svårare att låna, minskar naturligtvis hushållens möjlighet att efterfråga bostäder och då krymper nyproduktionen. Eftersom befolkningen lär fortsätta att växa, ökar bostadsbristen med alla problem den för med sig, inte minst när det gäller rörligheten på arbetsmarknaden. Därmed skapar de välmenande förslag som tas upp på DN Debatt samhällsekonomiska problem av minst samma dignitet som de finansiella kriser författarna oroar sig för”.
Utöver ett skyndsamt införande av amorteringskrav på bostadslån efterlyster debattörerna i Dagens Nyheter även ett klargörande av vilka befogenheter Finansinspektionen har som ansvarig myndighet för makrotillsynen av landets ekonomi.
”Finansinspektionen har sedan 2014 ett brett uppdrag avseende makrotillsyn och finansiell stabilitet, men som diskussionerna kring amorteringskravet visar finns osäkerhet kring vilka åtgärder som myndigheten kan vidta mot riskerna kopplade till skuldsättningen.”
