[ Annons ]

Publicerat 27 april, 2021

Ifrågasatt effekt

Att förändrade fjärrvärmetaxor gjort energieffektiviseringar mindre lönsamma hörs allt oftare. Men stämmer det verkligen? Vi gör ett försök att reda ut.

Nyligen släpptes rapporten Klimatkatalysatorn, där Svensk Ventilation argumenterar för att ventilationsåtgärder borde ingå som standard i det aviserade energieffektiviseringsstödet. Ett par siffror i rapporten fångar potentialen:

• 3,8 TWh skulle kunna återvinnas om samtliga flerbostadshus hade mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning. Det är mer än all den fjärrvärme som kommer från kol och olja (3,3 TWh år 2018).

[ Annons ]

• 2,2 TWh skulle kunna sparas årligen om ventilation med värmeåtervinning (ftx) installerades i 60–70 procent av byggnaderna byggda mellan 1961 och 1985. Besparingen motsvarar 1,6 procent av Sveriges elanvändning 2019.

Bostäder och service står för mer än en tredjedel av Sveriges slutliga energianvändning. Detta är bara ett exempel på den stora potential som fortfarande finns att energieffektivisera i samband med renoveringar som ändå måste göras.

Men det börjar gå lite trögare. De lågt hängande frukterna är redan plockade samtidigt som allt fler fastighetsägare varnar för att energieffektiviseringar blivit mindre lönsamma att genomföra. Man pekar på hur fjärrvärmekostnader alltmer utgörs av dels fasta kostnader, dels ett avsevärt högre pris vid effekttoppar eller så kallad spetsvärme. Åtgärder som tidigare var lönsamma har med det nya taxebeskedet blivit olönsamma.

– I vissa fall kan man bli bestraffad om man väljer ett annat energislag som komplement till fjärrvärmen. Då finns det bolag som vill ta ut ett högre pris på den värmen. Sätter man exempelvis in en frånluftsvärmepump på en ort behöver man betala mer för den fjärrvärme som blir kvar än om man istället energieffektiviserar med ett nytt FTX-system eller ett fönsterbyte – vad är logiken i detta? Det stoppar ju oss såklart inte från att göra energieffektiviseringar, men det stoppar vissa typer av åtgärder på vissa orter. säger Per-Otto Bengtsson, energi- och miljöchef på Victoria Park och Hembla. Bolagen är tillsammans Sveriges största privata fastighetsägare av lägenheter, med totalt 38?000 lägenheter.

I vissa fall kan man bli bestraffad om man väljer ett annat energislag som komplement till fjärrvärmen.

Han är nog inte den enda fastighetsägare som tycker att vissa fjärrvärmeföretag utnyttjar sin lokala monopolställning för att konkurrera ut värmepumpslösningar Det bubblar upp en känsla av marknadsmissbruk.

Från energileverantörernas håll är bilden såklart en annan.

– De prisförändringar som sker, om än långsamt, är väsentliga för att få ett rättvisande pris kopplat till produktionskostnaderna. Om fler och fler installerar värmepumpar och enbart använder fjärrvärme när effekten inte räcker till medför det att fjärrvärmeleverantören måste starta pannor som är betydligt dyrare i drift än basproduktionen vid topparna, säger Daniel Lundqvist, ansvarig marknadsfrågor fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen.

Han menar att det också handlar om rättvisa mellan kunder.

– Om inte priserna förändras skulle de som har fjärrvärme enbart som spets komma att subventioneras av resterande kundkollektiv, säger Daniel Lundqvist.

Förra året undersökte Henrik Näsström tillsammans med Katja Kononova på konsultbyrån Sigholm hur fjärrvärmen är prissatt i de 238 nät som ingår i den årliga Nils Holgersson-undersökningen. Han börjar med att konstatera att de fasta kostnaderna faktiskt har minskat under de senaste tio åren.

Men varför hör man då så ofta om fasta kostnader?

– Jag tror det upplevs som en fast kostnad eftersom fjärrvärmeleverantörerna sprider ut kostnaderna jämnt över året. Kapacitetstoppen ligger oftast i januari eller februari när det är som kallast ute. Men man kan man inte fakturera hela den summan eftersom det blir dyrt just då, säger Henrik Näsström.

Med det sagt tycker han inte att prissättningarna (med betoning på plural) är oproblematiska. Vad undersökningen främst tar fasta på är den utmaning det innebär att jämföra och förstå alla begrepp i de 86 olika prismodellerna de identifierade. Något som Per-Otto Bengtsson kan skriva under på.

– Vissa jobbar med en dynamisk effektdel, andra med fasta effektdelar, vissa baserar priset på senaste årets effektanvändning, eller förra månadens. Och på annat håll drar man en linje för att uppskatta vilken effekt man kan behöva när det är som allra kallast ute.

Det är inte bara knepigt att förstå de olika modellerna. Att det blir helt olika utfall på samma energiåtgärd för fastigheter på olika orter gör det svårare att jobba effektivt med effektivisering konstaterar Per-Otto Bengtsson.

Det håller Henrik Näsström med om.

–  Vi menar dock att fjärrvärmeleverantörerna gör helt rätt i att anpassa sina prismodeller efter lokala förutsättningar. Men att de åtminstone bör använda sig av samma metod när de prissätter kundernas kapacitetsbehov, säger Henrik Näsström.

De bör åtminstone använda sig av samma metod när de prissätter kundernas kapacitetsbehov.

Han betonar att det, ur ett systemperspektiv, kan vara bra med dubbla installationer. Man kan använda el för uppvärmning när elpriserna är låga och utbudet gott, och växla över till uppvärmning med fjärrvärme när situationen är den omvända. Men någon energieffektivisering att ersätta fjärrvärme med en bergvärmepump är det egentligen inte. Huset förbrukar lika mycket energi även om mängden köpt energi minskar.

– El är också betydligt mer högvärdigt och kan driva både bilar, belysning och maskiner, medan fjärrvärmens användningsområde är tämligen begränsad säger Henrik Näsström.

Här kan man å andra sidan ge sig in i ett resonemang om det verkligen är vettigt att i det långa loppet låsa sig till fjärrvärme baserad på sopförbränning. Men det blir en annan artikel.

Som Henrik Näsström ser det så finns det helt enkelt egentligen inte något annat vettigt sätt att prissätta fjärrvärmen.

– Anledningen är att energi har blivit allt billigare att producera och leverera, medan kapitalkostnaderna har skjutit i höjden. Förr i tiden var en oljepanna relativt billig och enkel att uppföra, men bränslepriset och tillkommande skatter och avgifter var dyra. Ett vindkraftverk, eller en avfallspanna, är däremot dyra att bygga, men när det väl står där då är energin väldigt billig att producera.

Att då behöva bygga stora och dyra anläggningar som bara levererar små energivolymer till kunder som spetsar med fjärrvärmen när det är som kallast ute blir ingen vettig affär.

Men Per-Otto Bengtsson håller inte riktigt med om att det är kunderna som bör anpassa sig till vad som är bäst för systemet.

– När alla ska energieffektivisera är det så klart så att fjärrvärmebolagen kommer att få sälja mindre. Det måste de ju inse. Om de sen väljer att kalla det för spetslast, det kan man ju tvista om. Men jag menar att de behöver ställa om sin produktion.

Där vill Per-Otto Bengtsson se mer av den typen av samarbete mellan fastighetsägare och energibolag som redan sker på en del orter.

– All den betong som fastigheterna är byggda av kan bli en del i leverantörernas energisystem i form av termisk lagring. Det går att dra ner värmen under de timmar man behöver mycket varmvatten utan att det påverkar inomhusklimatet. Jobbar man tillsammans går det att hitta andra vägar att lösa effektproblematiken, menar Per-Otto Bengtsson.

Då står man där och tycker att effekt bara är en fast taxa som man inte förstår och inte kan göra något åt.

Allt talar för att effekt kommer att bli allt dyrare och energi troligen billigare. Det gäller både el och värme. Mikael Gustafsson, utvecklingschef på Energieffektiviseringsföretagen, menar att fastighetsägare generellt hittills haft svårare att räkna på effekt.

– Då står man där och tycker att effekt bara är en fast taxa som man inte förstår och inte kan göra något åt. Men leverantörer av energieffektiviseringslösningar behöver också bli bättre på att visa hur effekten påverkas.

– Energieffektiviseringsåtgärder gör ju oftast att effekten minskar. Men det påverkar vilka energieffektiviseringsåtgärder som verkligen blir lönsamma.

Men om man gjorde investeringen för ett par år sedan blir ju återbetalningstiden plötsligt en helt annan om prislistan ändras.

– Ja, då kan kalkylen såklart bli sämre ibland men även bättre för vissa åtgärder. Men de flesta glömmer att om de inte hade gjort investeringen så hade de nu stått med än ännu högre kostnad än vad de har idag. Man bedömde kanske fel då och borde ha insett att effekt kommer att bli dyrare. Men likväl så var det fortfarande en lönsam investering att göra, men inte lika lönsam som man trodde.

”I LÄNGDEN ÄR DET INTE HÅLLBART ATT BRÄNNA SOPOR”

Från Fastighetsägarnas sida är man tydlig med att man har förståelse för med vilken logik fjärrvärmetaxorna utformas. Energibolagen måste kunna täcka sina kostnader. Men man anser att politiken behöver ta ett ansvar för i vilken mån det påverkar energieffektivisering.

– Styr det mot ett minskat effektuttag, eller har det bara verkat hämmande på energieffektiviseringen. Det behöver analyseras, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.

Han är medveten om att det skulle kunna tolkas som att förespråka prisreglering och betonar att det är något man från Fastighetsägarnas sida absolut inte vill.

Han tycker också att det blir fel att inte se kombinationslösningar med värmepump och fjärrvärme som spets i en energieffektivisering. De facto går det åt mindre energi. Att så bara peka på el som en energiform högre upp i värdekedjan håller inte i långa loppet. Där måste man också väga in att det i längden inte är hållbart att bränna sopor.

– Och ibland verkar det nästan som om fjärrvärmens huvuduppgift inte längre är att producera värme. Istället är det aspekter som att med kraftvärme underlätta för en stressad elmarknad, och att ta hand om avfallet, som lyfts fram. Den ursprungliga nyttan att värma hus framstår som mindre och mindre viktig. Om fjärrvärmekundernas primära uppgift är att betala för dessa andra två nyttor – då finns det skäl att ifrågasätta, säger Rikard Silverfur.

Fastighetsägarna har därför föreslagit att en oberoende myndighet, i detta fall Energimyndigheten, ska utreda och klargöra vilken taxekonstruktion som gynnar den fortsatta omställningen bäst.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]