I vanliga fall är Maria Livijn, talesperson i bostadsrättsfrågor på Fastighetsägarna Sverige, ingen tillskyndare av stora centrala register. Men när det gäller bostadsrättsregister tror hon att det trots allt kanske vore bäst. Dagens system för panthantering är både riskfyllt och krångligt.
I Sverige finns det krav på att vi ska registrera alltifrån villor och bilar till hundar. För den som vill går det snabbt att få information om vem som äger en enskild villa genom att kontakta Lantmäteriet eller att skicka ett SMS till Transportstyrelsen för att få veta vem som äger ett visst fordon. Det finns till och med ett register för mopeder.
[ Annons ]
Men däremot finns det idag inget centralt register för bostadsrättslägenheter, trots att banker och kreditinstitut lånade ut totalt 550 miljoner kronor mot säkerhet i bostadsrätt 2012, vilket motsvarar drygt 20 procent av den totala bostadsutlåningen. Motsvarande siffror för 1996 var 26 miljoner kronor i utlåning och 2 procent. Från regeringen finns det inga planer på att komma med något förslag om att införa ett centralt bostadsrättsregister, trots att frågan är noga utredd (SOU 1998:80).
Ägarbyten av bostadsrätter registreras idag i föreningens egna lägenhetsregister, efter det att den nya bostadsrättsägaren har blivit medlem i föreningen. Men vare sig den som köper en bostadsrätt eller den bank som ska ge bostadslån för lägenheten har rätt att kontrollera vem som äger bostadsrätten eller om det finns gamla olösta lån kvar för lägenheten. En lägenhetsköpare kan drabbas hårt ekonomiskt om det visar sig att man har köpt lägenheten ovetandes om att den redan är pantsatt och att den tidigare bostadsrättsägarens långivare kan börja kräva den nya ägaren på pengar.
Dagens system för panthantering är både administrativt krångligt och tidskrävande för bostadsrättsföreningar. Bristfälliga rutiner kan leda till oordning och att det görs felaktiga noteringar och uppgifter. Samtidigt finns det inget enkelt system för bankerna att kontrollera att föreningens uppgifter stämmer. I bästa fall anlitar styrelsen någon utomstående med rätt kompetens för att hantera lägenhetsregistret och pantsättningar. Men det finns skräckexempel på bostadsrättsföreningar som förvarar panterna i antal papperskassar eller där styrelsen av misstag har gjort en felaktig notering i registret. De senaste åren har det även förekommit ett par bedrägerier med bostadsrätt.
Företrädare från både banker, mäklare, Lantmäteriet och olika bostadsrättsorganisationer är överens om att ett centralt bostadsrättsregister skulle lösa många av de brister som finns med dagens system. Det skulle innebära mer stabilitet och ordning och reda på hela bostadsmarknaden.
I vårt grannland Norge infördes 2006 ett centralt bostadsrättsregister. Det norska registret implementerades på trekvarts år och finansieras via informationen som banker och mäklare hämtar och det kostar bara ett par hundralappar att registrera en bostadsrätt. Frågan är om det inte är dags att ta en ordentlig titt på det norska systemet.
_________________________________________________
Så fungerar pant vid ett bolån
Pant är egendom som ställs som säkerhet för en fordran. Fastigheter, till exempel bostadsrätter kallas hypotekarisk pant. När banker tar bostadsrätter som pant för att ge bolån är det normala att banken underrättar föreningen om att en viss bostadsrätt ska användas som pant för ett lån. Föreningen ska då försäkra att egendomen inte redan är pantsatt. För bankerna finn det inget enkelt sätt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. Banksekretessen gör att bankerna inte själva kan upprätta ett register för att kontrollera att en borätt inte är pantsatt i en annan bank. I en härva för ett par år sedan kunde en liga i Stockholm låna över 18 miljoner kronor i olika banker genom att använda bostadsrätter de -inte ägde och som redan var pantsatta som säkerhet.
_________________________________________________
Lämna rätt information inför försäljning
• Många föreningar publicerar sin årsredovisning och annan fakta om föreningen på sin webbplats för att underlätta för mäklaren att få tillgång till all information.
• Om mäklare frågar efter en lägenhets storlek kan ni hänvisa till de uppgifter som föreningen har, men lämna inga garantier för att uppiften är korrekt.
• Kolla alltid upp att mäklaren har säljarens tillstånd innan ni lämnar ut uppgifter från lägenhetsförteckningen, eftersom registret inte är offentligt.
• Obetalda avgifter och andra skulder till föreningen följer med bostadsrätten och inte ägaren. Det är viktig information till mäklaren eller köparen, så att köparen inte tvingas betala den tidigare medlemmens skuld.
• Berätta om det planeras exempelvis ett stambyte eller några andra större åtgärder.
