Även Sverige, som betraktas som ett av de minst korrupta länderna i världen, har olika former av korruption. Det anser Hayaat Ibrahim, generalsekreterare på Institutet mot mutor. Särskilt ansatt är fastighets- och byggsektorn menar hon.
I korruptionsindex (Transparency International) är Sverige ett av de minst korrupta länderna i världen. Är det också din uppfattning, att vi knappt har någon korruption i landet?
– Att vi är högt upp på den listan leder till en självbild där vi ser oss själva som fria från korruption, att sådant bara sker på andra platser i världen. Men vi får återkommande kritik om att vi i Sverige har en form av korruption som brukar benämnas ”Old Boys Network”. Med det menas intressekonflikter, jäv, svågerpolitik, nepotism – sådant som har sin grund i olika relationer.
[ Annons ]
Är det inte knepigt att dra gränser där, till exempel så sker ju rätt många anställningar via personliga kontakter, är det korruption?
– Nej, man har inte agerat korrupt genom att bara rekommendera en person till en tjänst. För att det ska vara fråga om korruption måste det vara någon form av maktmissbruk där man gynnar sig själv eller någon annan, eller att ens agerande på annat sätt bedöms vara förtroendeskadligt. Så frågan som måste ställas vid en rekrytering är: hur har processen gått till, har jag fått jobbet för att jag har den bästa kompetensen eller enbart för att jag känner någon?
Och om ett fastighetsbolag anlitar en entreprenör man blivit rekommenderad?
– Vi rekommenderar alltid att bolag ska ta in olika offerter för att säkerställa konkurrensen och på så sätt få ett underlag till ett objektivt beslutsfattande. På så sätt minskar man risken för korruption. Min uppfattning är att många bolag numera har någon form av en upphandlings- eller inköpspolicy.
Ändå läser vi titt som tätt om korruption där bygg- och fastighetsbolag är inblandade?
– Jo, bygg och anläggning fortsätter att vara i topp i vår rättsfallssamling och tittar vi på sektorer över lag är fastighetsbranschen särskilt utsatt.
Varför är det så?
– Generellt sett är det en bransch som omsätter stora pengar med långa kontrakt där attraktiva varor och tjänster är i omlopp. Vidare kan det förekomma täta kontakter mellan privat och offentlig sektor. I projekt förekommer även flera led av underleverantörer som resulterar i en minskad transparens. I dessa fall har vi sett kopplingar till kriminalitet. I branscher där alla känner alla ökar även risken för jäv, intressekonflikter och vänskapskorruption. Därför förespråkar vi att beställare alltid gör en egen bakgrunds-kontroll och inte bara förlitar sig på att någon annan gjort det.
Om en privat hyresvärd känner en person och ger den kontrakt till lägenhet – hur ser du på det?
– En bedömning får göras i varje enskilt fall där man tar hänsyn till omständigheter och vilka regler som är tillämpliga, om det finns en påverkansrisk samt vem givaren är och vilken position personen som får lägenheten har.
En sista fråga, skulle du ta emot en chokladask av mig nu efter intervjun?
– Nej, inte i den här rollen, då skulle jag tacka nej.
Men om jag kommer till din födelsedag om några månader, är det ok då?
– Är det inför en kommande intervju som ska göras, då skulle jag heller inte ta emot eller ge en chokladask. Men frågan är egentligen mycket större än en chokladask – man ska alltid undvika att sätta sig en i situation där givaren kan få en hållhake.
