Hyrorna för de kommunägda bostadsbolagen Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder i Stockholm är nu klara. Höjningen blir i genomsnitt 4,45 procent och gäller från den 1 januari 2023.
Då hyresförhandlingarna mellan de tre kommunala bostadsbolagen i Stockholm och Hyresgästföreningen Region Stockholm strandade hänsköts frågan till HMK (Hyresmarknadskommittén). Nu har HMK meddelat sitt beslut – 4,45 procent från och med januari 2023.
Ledningen för Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder är nöjda med att förhandlingarna är över, men inte med resultatet.
[ Annons ]
– Vi befinner oss i en orolig tid när alla drabbats hårt av den ekonomiska utvecklingen. Jag är därför tacksam över att vi kommit fram till en rimlig överenskommelse och där vi nu äntligen kan bringa klarhet för våra hyresgäster vad den nya hyran blir, kommenterar Stefan Sandberg, vd på Svenska Bostäder.
Från Hyresgästföreningens sida pekar man på att det är den högsta höjningen på 30 år.
– Med tanke på den svåra ekonomiska situationen för våra medlemmar, med hög inflation och skenande elpriser, hade vi hoppats att vi skulle landa på en lägre nivå, men har efter beslutet från HMK fått acceptera att de allmännyttiga bostadsbolagen inte såg sin roll som just allmännyttiga i första hand, säger Jonas Larsson, ordförande i Hyresgästföreningens förhandlingsdelegation för Stockholmshem.
Högre höjning än ett normalår, konstaterar Familjebostäders vd Jonas Schneider, men menar att det ändå inte täcker de kostnadsökningar bolagen möter.
Olle Torefeldt, tf vd på Stockholmshem, menar att det ändå var viktigt att till slut komma i mål.
– Det har varit en svår förhandling för båda parter. Dels skulle parterna hantera den extrema kostnadsutvecklingen och dels en ny trepartsöverenskommelse med en ny förhandlingsmodell. Vi tror att alla kommer stärkta ur förhandlingen och att vi har större förståelse för varandra inför kommande år, säger Olle Torefeldt.
De tre allmännyttiga bolagen lyfte fram svårigheterna att tolka trepartsmodellen när de valde att avbryta förhandlingarna. Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna har menat att överenskommelsens fem parametrar utgör ett underlag för att kunna räkna sig fram till en rimlig hyresjustering. Hyresgästföreningen har hävdat en annan tolkning och menat att faktorerna inte ska staplas på varandra, utan enbart ringa in inom vilka områden som förhandlingarna ska föras.
Att bolagen nu pekar på att höjningen på i genomsnitt 4,45 procent inte täcker kostnadsökningarna för taxor, byggmaterial, räntor och löpande förvaltning torde kunna tolkas som att man haft framgång med sin tolkning.
HMK:s oberoende ordförande lämnar ingen skriftlig motivering, så det är svårt att veta hur resonemanget gått. Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen anser att det är uppenbart att HMK inte har följt trepartsuppgörelsen.
Håkan Larsson, chefsekonom på Sveriges Allmännytta, är något försiktigare och menar att det är svårt att uttala sig då ingen motivering ges.
– Men man kan konstatera att Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta gjort olika tolkningar av var tonvikten ska läggas i överenskommelsen och utfallet hos den oberoende ordföranden speglar nog just detta. En arbetsgrupp har tillsatts där Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta sitter med. I den kommer vi analysera tillämpningen av överenskommelsen och föreslå justeringar, så att vi till nästa hyresförhandling har en större samsyn kring tillämpningen, säger Håkan Larsson.
Fakta HMKs beslut
Hyreshöjningen är i genomsnitt 4,45 procent på alla lägenheter. Höjningen fördelas på följande sätt:
Lägenheter med presumtionshyra: 2,6 procent
Lägenheter med presumtionshyra och individuell mätning och debitering av värme och vatten: 2,4 procent
Lägenheter med brukshyra och individuell mätning och debitering av värme och vatten: 4,1 procent
Lägenheter med kallhyra: 3,6 procent
Övriga lägenheter: 4,76 procent
